Soldränkta måndagsgator i Paris och vintagemarknaden Marché aux Puces St-Ouen på dagsmenyn. Prima plan!
Jag hade tagit på mig finkavajen minsann. En Kenzo-kavaj – i bästa nyans – som jag köpte på vintagebutiken Come on Eileen för några hundralappar. Serpentinregn, handklapp och trumpetfanfar.
Oktobersol, hallonläppar och långhalsduk. På snabba ballerinaskor traskade vi in bland gränderna Marché aux Puces St-Ouen.
Här tuppade vintage- och antikbutikerna upp sig, en efter en, fulla av lampor, trälådor, möbler, spetsar, 20-talskläder, barnkläder och leksaker.
Det fanns så fasligt mycket att titta på. Det var som ett museum.
Men några fynd då rakt inte. Det fanns enorma mängder piff, men allt var fullkomligt tokdyrt. Med all rätt så klart, men inget ställe för fyndare av rang.
Så vi traskade upp till Montmartre istället. Majken satt i bärsele och hennes hare fick åka i baksätet.
Kisade förbi ett franskt gathörn och letade oss högst upp i Montmartre.
För att sedan ta trapporna ner. Vafasen tänker du, får en inte se mer av Montmartre. Jo, jag tror John tog en massa bilden med den där kameran som hänger med axeln. Ska kolla. Själv körde jag vårdslöst i trafiken med paraplyvagn.
När ben och fötter började strejka vände vi hemåt, förbi väldoftande rosor …
Söndag i Paris betyder fyndarfräs på vintagemarknad. I arla morgonstund (nåja) gav vi oss ut, kittade med ryggsäck, mössa, nöd-napp och lagomvarm-kofta.
<3
Tillsammans tog vi tunnelbanan till vintagemarknaden Marché aux puces de la porte de Vanves som är full av godbitar.
Pillade på gamla speglar, borstar och blommiga tyger.
Och en hel del barnböcker också.
Kommersen var i full gång.
I ett gathörn såldes crêpe till tonerna av Edith Piaf på rullpiano. Varför, kan någon svara mig varför gamla gubbar inte rullar ut sitt minipiano på gatorna i Sverige. Måste ju finnas hundratals skickliga pianospelare som håller sin briljans instängd mellan hemmets fyra väggar. Ut med er!
Med två fina fynd väskan (ni ska få se sedan) begav vi oss in till Marais, kikade in i kitschbutiker och barnbutiker.
Vi tog åkte rulltrapporna upp i Bazar de l’Hôtel de Ville, tittade på utsikten, drack kaffe och inhandlade en vinterjacka till Majken. Det nalkades nämligen kyla i Paris.
Upp bland rosa moln, skumpar över luftgropar samtidigt som jag läser en London-guide, gjord av den fantastiska hjartesmil.com. Singlar ner genom molnen och landar på Gatwick när mörkret har fallit. London calling! En weekend tillsammans med mina vänner Fatima, Sofia och Carro. Egentligen skulle min vän Nina också med, men hon var tvungen att åka till Cannes på jobbresa istället.
När vi fått vårt bagage så tog vi tåget in till London, lämpade av väskorna på hotellet och gick därefter ut för att hitta en restaurang som var öppen.
Hamnade efter mycket letande på en pizzeria. Fatima är taggad till tusen. Med pizzafyllda magar gick vi hem till hotellet och knöt oss. En kort, men god start på en långweekend i London.
Dagen därpå började med frukost på vårt 1930-talsinredda hotell.
Efter otaliga smörgåsar med marmelad traskade vi ut bland tutande taxibilar, dubbeldäcksbussar och röda telefonkiosker. Mina vänner Carro och Sofia i täten.
Det var sensommarvarmt i London. Cafémöblerna stod fortfarande ute och små löv hade börjat nudda mark.
Min rutiga kappa fick följa med till the big smoke, liksom min favoritklänning och en nygammal väskfavorit som jag återfunnit bland mina gömmor.
Åkte in till Oxford circus en sväng för att verkligen förstå att vi var här. De andra i mitt resesällskap skulle göra ett par ärenden …
… och då passade jag på att trippa in på Liberty. Jag är fullkomligt tokig i deras mönstrade ting.
Som de små koffertarna (jag har ju en snarlik som jag köpte på Merci i Paris).
Och alla tusen våningar med koppar, tyger, kläder, skor, papper, väskor och gåvor.
Ögnade igenom den ena finurliga saken efter den andra.
Hittade ypperligare en katt och kände att jag och Liberty har ett och annat gemensamt.
Efter att ha sprungit trapporna upp och ner på Liberty mötte jag upp Fatima, Sofia och Carro för att åka till Brick lane.
Vi började med lite lunch och därefter …
Ett stycke vintagemarknad. Det var härinne som jag hittade denna 1940-talsjacka.
Efter vintagemarknaden pep jag in i varendaste vintagebutik i hela Shoreditch. En noggrann genomgång av varendaste litet plagg och pinal.
På jakt.
När det kändes som ögonen skulle pluppa ut av allt vintagetittade och magen började kurra igen åkte hela gänget till Camden.
Där skulle vi nämligen äta middag på en klassisk diner, som praktiskt nog hette “The Diner”.
Det var Helena (närmast i bild) som tagit oss hit. Back in the days ramlade jag och Helena runt på Hultsfredsfestivalen tillsammans (läs: tidigt 2000-tal), men nu bor hon i London och passade på att visa oss sina bästa ställen. Helena är ungefär den härligaste människa som finns (och Helena, jag vet ju att du läser det här, så ja, det är helt sant).
Avslutade kvällen på en bar som spelade svängig musik från 1950-talet. Det var finfint det!
Swinga in vintage-våren i Stockholm!
Den 3-5 maj 2013 är det nämligen dags för Sugar Hill Stockholm på Södra teatern, en weekend för varje dansant vintageälskare. Under helgen bjuds det på lindyhop-kurser, livemusik, vintagemarknader och dessutom finns en rad vintagestylister på plats, bland annat min frisör Sarah Wing/Retroella!
På snabba ballerinaskor traskade vi in bland gränderna Marché aux Puces St-Ouen.
