Elförbrukning, smart teknik & sparade pengar (och utsläpp)?

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

i betalt samarbete med LEDVANCE

Kofta på. Ullstrumpor och långkallingar likaså (önskade – och fick – absolut begagnade tajts i kashmir i julklapp = dröm!).
Sänka inomhustemperaturen, släcka lampor och buga inför diskmaskinen and the holy energisparande middagen med grannarna är samtidens nya giv.
De senaste månaderna har inte bara satt energipriserna under lupp, utan har gett energieffektivisering en helt ny air of freshess. Eller ja, nödvändigt ont för att få pengarna att räcka till.

Vi, som tidigare varit vana vid att elpriserna är låga och hasr byggt ett liv utifrån det, har fått en kalldusch. Och kanske även tagit en, eftersom kostnaderna för ta en varmdusch har varit rekordhögt … har vi insett.

Höga elpriser toppar ingens önskelista, men vi har helt klart fått upp ögonen för att spara på resurserna (bra grej), effektivisera (har du hört ordet samdiskning?) och använda oss av energisparande teknik.
Sånt som ansågs lökigt/muppigt – som att ta på sig en extra tröja eller ha koll på när det är smartaste för plånboken att duscha eller dammsuga (hej dammsugaruppror) – har blivit norm. Vettigt. Smart. Klokt.

Att spara på el är ju en ren nödvändighet för att inte rispa hål i plånboken. Men det hjälper oss också att minska utsläppen. Och genom att släcka utomhusbelysning (eller använda tekniska lösningar, som exempelvis rörelsedetektorer), så gynnar vi också den biologiska mångfalden.

Om just detta – el, utmaningar, möjligheter och smarta hacks för att spara el (och money) – snackar jag och Maria Soxbo om i ett laddat avsnitt av Plan B-podden.

Lyssna här: Bäst på el-effektivisering – spara pengar & klimat!

Vi har snackat el tidigare (Bostad, brunkol & beteende), men det var ju lååååångt innan ord som elkris var en grej (vi vet, vi är så före). Men denna gång snackar vi loss kring läget, eleffektivisering och tar oss även en svängom kring elbesparande teknik!

Sedan länge använder jag mig av smart laddning för elbilen (som går igång när priset är som lägst och elen är som renast), och har även koll på elpriset via mitt elbolags app. Men nu har jag uppat mitt spargame med ny teknik – där jag kan styra, tidsinställa, mäta och hålla koll på mitt hem för att undvika pyspunka och el-läckage så att säga.

Ni som följt mig länge och är troga lyssnare av podden har säkert koll på min stora dröm: En spak som stänger av allt i mitt hem (minus kyl och frys). Rubbet!
Ahhhh.

Nu har jag typ det.
Smarta LEDVANCE har en arsenal av energibesparande lösningar.
Förutom att de säljer energibesparande traditionella ljuskällor under varumärket OSRAM har de även produkter för det uppkopplade hemmet (spana in LEDVANCE SMART+ WiFi) som kan ställas in, anpassas eller dimras efter behov. Missa inte smartpluggarna.

Och just smartpluggar har jag fått testa!

Pluggarna är busenkla. Det är kontakter och grenkontakter som du kan plugga in för att styra eller tidsinställa allt från lampor, TV, högtalare till härvan av laddsladdar. Allt via en app!

Du kan också mäta vad TV:ns standby-läget drar – eller göra som Maria, kolla hur mycket hur mycket dammsugning, vattenkokare och Netflix-tittande drar.

Min bästa grej är att tidsinställa nattlampan i barnens rum. I takt med att det bli ljusare ute så kan den bara stå på när det är tokmörkt, men slå av när dagsljuset hjälper till att lysa upp var sömndrukna ben ska springa för att komma in till vårt sovrum i fall mardrömmar gör besök.

Eller varför inte koppla i en smart plugg till kaffebryggaren, slå på den – MEDAN DU FORTFARANDE LIGGER KVAR I SÄNGEN.
Okej, det senare var ju inget energieffektiviserings-hack, men att sprinkla lite chips, strössel och färdigbryggt kaffe på vardagen gör ju inte direkt ont.
Eller använda den som jag gör: Att stänga av flera prylar samtidigt. Som en spak!

Förutom att snacka smart teknik i det här poddavsnitt, så tar vi en extra titt på hemmets uppvärmning. Jag och Maria har ju lite olika förutsättningar och lösningar, och just uppvärmning står ofta för halva energiförbrukning i ett hus. Det finns mycket att jobba med så att säga.

Maria har haft en energikonsult på besök i sitt 1930-talshus (och hon berättar allt hon fått lära sig = smarta saker!). Själv bygger jag ju nytt från grunden och jag och John har försökt tänka energieffektivitet i varje steg i husbygget. I podden berättar jag mer om alla lösningar.

När vi bygger hus vill vi använda återbruk så långt det går, men några saker vill jag – av energibesparande skäl – köpa nytt. Dels smart teknik som gör det enklare att sänka förbrukningen, men också vitvaror.
En kombinerad kyl och frys drar ungefär 200 kWh per år. För tio år sedan drog en sån dubbelt så mycket. För 15 år sen drog den tre gånger så mycket.
Återbruk i all ära, men ibland trumfar teknikens utveckling gamla trotjänare.

Dessutom snackar vi SÅ KLART om framtiden i poddavsnittet. Hur ser framtiden ut? Vilka smarta lösningar bär samhällets omställning med sig? Och vilken teknik vill vi se? Och hur ser våra energieffektiva framtids-samhällen ut? Kommer vi se fler bagerier med växthus på taken – som tar hand om all spillvärme och använder den för att förlänga odlingssäsongen?

Det snackas ofta om att byta till LED-lampor, ta korta duschar och skippa torktumlaren. Men vilka insatserna gör skillnad? Och exakt vilken typ av skillnad?

Lyssna här!

Loading Likes...

Bilen: Elbil, självkörande bilar eller bokningsbar kollektivtrafik – vad är lösningen?

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

I betalt samarbete med OurGreenCar

Ladda batteriet, på med säkerhetsbältet och lifta med när vi accelererar in i framtiden!
Vroom!

Nu ska vi nämligen handbromsladda in på det fossildoftande såväl som Tesla-laddade bekväma, behövliga och statusmarkerande ämnet … bil. Ett trassligt ämne, minst sagt.
Just därför har jag och min klimatkompanjon Maria Soxbo laddat upp med i ett helt avsnitt av Plan B-podden om just bilen.

Att vi ska sänka utsläppen är ju lika självklart som oljan är tjock och att bilen spelar en viktig roll i denna soppa är det inget snack om.
Så.
Vem har rätt att äga bil? Stadsbon med kollektivtrafik runt knuten eller medborgaren på glesbygden där varken kollektivtrafik eller cykelbanor finns? Hur ska vi sänka våra utsläpp från biltrafiken? Är det rimligt att flest elbilar finns där kollektivtrafiken är som vassast? Hur sker omställningen så rättvist som möjligt – där den som har störst behov får bäst förutsättningar? Och hur ser framtidens bilåkande ut?
Är det självkörande bilar, bokningsbar kollektivtrafik eller delningsbilar som gäller? Ska vi verkligen äga bil? Och vilken bil ska vi döpa om till “seniorbil”?
Lyssna här!

Jag själv deläger en begagnad elbil, är hyfsat beroende av bil och försöker använda den med måtta. Elcyklar större delen av året, men under vinteråret blir det mer bil.

Återbrukare som jag är vill jag ju använda det jag har, men är det något som jag ska använda med måtta – elbil eller ej – så är det ju just bilen.
Men å andra sidan står en bil parkerad 95-97 % av sin livstid, kanske kan ett par få bilar delas av fler? Kanske kan MIN bil delas av fler?

Detta avsnitt görs i samarbete med fenomenala, framtidstänkande OurGreenCar som gör det möjligt för fler att dela och tillsammans sänka utsläppen från just transporter.
OurGreenCar är en bilpool deluxe, vars mission är att minska antalet bilar i trafiken. Förutom att erbjuda delningselbilar (alla bilar drivs av el, här kompromissas icke!), så finns även ellådcyklar och elcyklar. Fordonspool helt enkelt.
Detta är delnings-smarthet upphöjt till max, och OurGreenCars tjänst är dessutom märkt med Bra miljöval.

Kanske är din hyres- eller bostadsrättsförening mogna för att ratta delningselbil? Eller kanske företaget eller varför inte villagatan kan dela på en ellådcykel? Eller ha ett litet stall av möjligheter? Detta är jag SÅ taggad på! Hade jag bott kvar i lägenheten i Midsommarkransen hade jag lätt sålt in detta till föreningen, och kanske finns det vilja här på landsbygden att ha ett liknande upplägg? Ju mer jag tänker på delningsfordon desto rimligare blir det. Och tänk så mycket yta en skulle frigöra i städer om varje lägenhetshus hade ett stall av delningsfordon istället för att alla ägde en varsin bil, varsin elcykel och varsin ellådcykel. En enda bilpoolsbil ersätter nämligen i snitt 10 privatägda bilar, och med tanke på att en bil står parkerad sisådär 95-97% av sin livstid så kanske det är smartare att dela.

Förr var bilen lyx, något få förunnat. Men när bilen manglades ut tillsammans med ord som frihet i samma takt som städerna centraliserades och vi helt plötsligt hade allt på bilavstånd blev bilnormen allt starkare. Och starkare.
Så väl på landsbygden som i staden blev bilen en del av familjen. En vanlis-grej.

Och bilen går bra?
Ja, problemet är att den går lite … för bra.
Den vanligaste bilresan är under 5 kilometer, en sträcka som tar sisådär en 15-20 minuter att cykla. Vissa kan inte ta cykeln, eftersom det saknas cykelbanor och förutsättningar, men gissningsvis kan väldigt många ta cykeln – men väljer bilen eftersom alla andra gör det.
Vi tar bilen för “det är ju så kort, det går så snabbt”, trots att fossilbilen släpper ut som allra mest under de första kilometrarna. Kall motor behöver fetare bränsle.
Bilen är så pass mycket norm att vi till och med tar bilen till gymmet för att springa en mil eller cykla fem kilometer.

I dag finns närmare 5 miljoner personbilar i Sverige på 10 miljoner invånare. Det betyder att det går en bil på varannan svensk – spädbarn inkluderad. Pretty much.
Inte konstigt att det är trångt på vägarna och fler, större, bredare vägar planeras för att kunna sluka allt fler – och inte minst större – bilar.
Men är det så vi vill ha det? Vill vi ha fler bilar? Större vägar som plöjer genom naturreservat, förändrar vår luft och skapar ständigt brus? Eller finns det andra, vettigare lösningar?

I tider av klimatomställning snackas det en hel del om elektrifiering och elbilar, men är det bara att byta ut fossilbilarna mot elbilar och sedan är allt frid, fröjd och pinacolada i solen? Och ska vi alla äga en varsin bil?

Så många frågor! Tur att vi har en podd va, så vi kan reda ut allt.

Loading Likes...

Ett eländigt laddat och proppat avsnitt om el, vindkraft, solceller och klimat

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

I betalt samarbete med GodEl

Är du laddad för ett nytt, proppat avsnitt av Plan B-podden om … el, el-ler?

Alla snackar el, elektrifiering och sprakande omställning. El är lösningen när vi ska ställa om vårt el-ändiga fossil-beroende till en fräschare framtidsvariant. Kol och olja ska ersättas med förnybar el som kommer från oändliga källor som vatten, sol och vind. Naturens egen guldgruva.
Lysande!

Men hur ska det gå till? Vilken typ av el ska vi ha? Ämnar sig Sverige för solenergi? Var ska vindkraftverken stå – på din backyard? Kan vi fortsätta leva i överflöd och bara byta elavtal? Eller måste vi faktiskt ändra vårt sätt att leva?
Och så frågan vi alla väntat på: Kan vi dammsuga när vi vill?

Om jag drömmer om att ladda mobilen med egen solenergi? Eh. Ja.

I detta avsnitt av Plan B-podden Bostad,  brunkol & beteende snackar vi vatten-, vind- sol- och kärnkraft, dammsugaruppror, prepping-tendenser och funderar på vilken stad som kommer bli Sveriges solcells-mecka. Är det SOLna eller LYSEkil?
Jag kan också ha liknat klimatkrisen vid en fis under täcket, avslöjar vilket SVT-program som förändrat mitt liv och väger min oro mot att gräva ner skitfarliga saker i jorden och hope for the best.

Vi besöker teknikoptimisternas förlovade land, drömmer oss bort bland el-eganta lösningar och målar upp det göttiga – slightly smartare – livet.
Dessutom tar vi ett snack med briljanta Kristina ÖstmanNaturskyddsföreningen (stötta grymma Naturskyddsföreningens viktiga arbete!) och som proppar oss fulla med elfakta! Hon förklarar skillnaden mellan el och energi, hur du och jag kan få billigast och fräschast el i våra uttag och berättar hur vi kan fasa ur fossil-värstingarna. Och pja, hon pretty much gör el lätt att förstå.

Vad är problemet?
Ja, problemet är att vi befinner oss i en klimatkris där vi måste sänka våra utsläpp av växthusgaser illa kvickt. Sluta förbränna fossila bränslen (kol och olja exempelvis) – stoppa växthusgaser som kapslar in vår planet i ett tjockt täcke och ger världen feber.
Fossilbilar ska bytas ur mot elbilar, skitig el ska ersättas av förnybar, samtidigt som 80% av världens elektricitet kommer från kolkraft. Vi har lite att jobba på så att säga.

Trots att vi i Sverige har det förspänt – vi lever i ett land som lämpar sig ypperligt för exempelvis vattenkraft – så har vi vant oss vid ett vulgärt, el-brassande liv.
Vi el-dar på mysbelysning (hey, 8 ljuskällor rekommenderas i inredningsmagasinen för det perfekta myset), vi kopplar upp, strömmar och sladdar runt i drömmar om elflyg, elbilar och teknik ska lösa den vegetariska klimat-biffen – utan att vi behöver göra nämnvärt. Inget privilegierat liv ska naggas i kanten. Men är det rimligt? Utan att det sker på bekostnad av någon annan? Människa eller art.

Ett lysande Sverige och en rättvis värld!
Det är aldrig natt i städer och vid köpcenter. Trots att butikerna är stängda sedan länge så lyser strålkastare upp skyltfönstrens produkter för tomma gator. Våra hus står som ljuskäglor i natten trots att vi gått till sängs och vi pryder våra fasader med ljus (som skapar ljusföroreningar och fuckar upp för nattaktiva djur). Vi gillar att ha grejer på standby – snabbt ska det gå! – och vi har T-shirt-varmt inomhus i kalla januari (80% av vår energiförbrukningen går till uppvärmning). Hur vore det om vi tog på oss en extra tröja om den frysande kroppen istället för att värma upp en hel bostad?
Eh, startar vi ett tröjuppror nu?

Samtidigt lever en miljard (!?) människor i världen i energifattigdom och har inte tillgång till elektricitet. Ingen elektricitet för att kyla maten, tända en lampa för att läsa läxan eller värma maten utan att det skapar ohälsosamma effekter.
Kanske är det på sin plats att förstå sina privilegier?

Vem ska producera – vem ska förbruka?

I Sverige lever vi som att det inte fanns en morgondag och behandlar el som att det sprutar ut energi ur kontakterna och känner kanske att vi gör en god gärning genom fånga upp den. För att möta det enorma behovet av el så ska Sverige strösslas med vindkraftverk som ger förnyelsebar el. Men var ska vindkraftverken stå? Är det okej om de står på din backyard?
Och produceras verkligen mest el där behovet är som störst? Eller kan det vara så att det finns en liten gnutta orättvisa här?
Eh. Ja. Allt detta och lite till snackar vi om i Plan B-poddens avsnitt Bostad,  brunkol & beteende. Vi laddar också upp med sprakande el-drömmar, en terrawatt lösningar så får ni veta varför jag vill ha en spak!

Det här avsnittet görs i samarbete med GodEl som erbjuder 100% förnybar el – märkt med Naturskyddsföreningens Bra miljöval – och skänker vinsten till välgörenhet.

För att steppa upp klimatgamet (det är ju rätt brådis va!) och vara en större del av lösningen så har GodEl dragit igång tävlingen Startup4Climate!
Sitter du inne på smarta idéer som kan rappa på energiomställningen, nå Paris-avtalet och begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Ja, men då måste du delta! Läs mer här!

Har du inte en idé på lut? Lugn, du kan bidra till en vettigare värld och göra en insats genom att rösta fram den bästa idén. Det går prima att delta i tävlingen och rösta fram till 1 september!
Ska bli SÅ spännande att se bidragen rassla in!
Spana in här: Startup4Climate

Loading Likes...

8 snabba fakta om kvinnor och klimat

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

Vad har jämställdhet med klimat att göra.
MASSOR!

Eftersom det är den 8 mars – internationella kvinnodagen – kommer här 8 snabba fakta om kvinnor och klimat:
 
1. Världens män står i genomsnitt för en högre andel utsläpp än kvinnorna på grund av sin livsstil (främst genom transport- och kostval), enligt Naturskyddsföreningen.
 
2. Kvinnor drabbas först och värst av klimatförändringarna.
Människor i fattiga länder är de som drabbas först och värst av klimatförändringarna (de är för övrigt mest oskyldiga till den osköna sits vi sitter i). De som drabbas värst är kvinnor. De har minst ekonomiska medel att ta till när platsen de bor på blir obeboelig, skördarna slår fel och det blir brist på mat och dricksvatten.
 
3. Kvinnor oroar sig mer för klimatkrisen, och tenderar i högre grad att engagera sig för att styra upp denna soppa vi försatt oss i. 
 
4. Kvinnor är mer villiga att förändra sin livsstil för att bekämpa klimatförändringarna, än män. Det visar Europeiska Investeringsbankens (EIB).
 
5. Länder med större jämställdhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar utveckling. Jämställdhet är både en förutsättning för en demokratisk och hållbar utveckling.
 
6. Om män reste som kvinnor (gick, cyklade och åkte kollektivt i högre grad) skulle vi minska energianvändning och utsläpp från persontransporter med nästan 20 procent. Dessutom skulle vi redan ha nått den nivå av minskat bilresande som bedöms krävas för att uppfylla klimatmålen till 2050. Alltså om män gjorde som kvinnor skulle vi vara en bra bit på väg. 
 
7. Hela 25 procent fler kvinnor än män i Sverige anser att det är viktigt att ha koll på hur deras konsumtion påverkar miljön, enligt Konsumentverket.
 
8. En eskalerande klimatkris ökar risken för våldtäkter, trakasserier och barnäktenskap.
Risken för världens kvinnor att dö av klimatförändringar är 14 gånger högre än för män, enligt FN.

Nyfiken på att veta mer om kopplingen mellan kvinnor och klimat?
Loading Likes...

Kvinnor x klimat = hur hänger det ihop?

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

I betalt samarbete med Diakonia

I morgon är det 8 mars, internationella kvinnodagen. Och det uppmärksammar jag
med min … cykel.

Eh?
Visste du att kvinnor historiskt varnades för (hindrades?) att cykla, eftersom de riskerade att få ett så kallat kroniskt cykelansikte. Inte bara urbota dumt påhitt, utan också ett smidigt sätt att begränsa kvinnor.

Numera är cykeln inte bara världens bästa färdmedel – främjar både klimat, miljö, samhällsekonomi och hälsa. Cykeln är en viktig pusselbit när vi ska nå uppsatta klimat- och miljömål –  och ger samtidigt kvinnor en biljett till ett drägligt liv. Chans till överlevnad.
Visste du att en kan koppla klimatkris och våra utsläpp till barnäktenskap? Till ökad risk för våldtäkter och övergrepp?

I ett sprillans nytt avsnitt av Plan B-podden – med titeln Banbrytande bönor– snackar jag och Maria om kvinnor och klimat. Vi avhandlar både Terminator-snubbar, influencers makt och ansvar, poserings-feminism, vår egen roll och det faktum att vi skulle vara en bra bit mot lösningen av klimatkrisen om män bara gjorde som … kvinnor.

Statistiken visar att män släpper ut mer växthusgaser än kvinnor, är mindre benäga att förändra sig, lever långt över vad planeten klarar av och tar den annalkande klimatkrisen med ro kryddat med en dos teknikoptimism. Fler kvinnor än män oroar sig, kämpar för att minska sina utsläpp, käkar mindre kött, transporterar sig mer hållbart och engagerar sig i allt högre grad för att råda bot på klimatkrisen.
Detta gäller så klart inte alla män, och så klart inte alla kvinnor – men så här ser det ut generellt.

Men varför ser det ut så här? Det frågar vi Martin Hultman som är docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers Universitet. Martin är the shit om en ska snacka män och klimat, eftersom han har undersökt vad mäns bristande engagemang kan bero på.
Så i det nya avsnittet så reder vi ut varför män klamrar sig fast så hårt och krälar runt i gamla fossil-spår när forskningen visar att vi måste framåt – åt ett nytt håll.

Klimatkrisen är vår tids största rättvisefråga.
För det är inte de som släpper ut mest växthusgaser som drabbas först. Nope. Det är precis tvärtom. Kvinnor är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Kvinnor i fram för allt fattiga länder.
Förutom att kvinnor har minst möjlighet att fly om platsen de bor på blir obeboelig, de har också skralt med ekonomiska medel att ta till i fall dricksvattnet sinar eller skördarna slår fel och det blir brist på mat.
Dessutom ökar risken för konflikter i takt med klimatförändringarna, och i kölvattnet av ett upphettat läge även förekomsten av våldtäkter, övergrepp och trakasserier mot just kvinnor.
Barnäktenskap – att barn gifts bort (mot sin vilja) till äldre män som kan göra exakt vad som helst med dem – är också en effekt av klimatförändringarna.

Meanwhile in Sweden.
Shoppa, shoppa, shoooooppa! Post-pandemiska charterdrömmar, inte ha lust att förändra sitt sätt att leva och fräsa loss som att det inte fanns en morgondag. Brassa loss med 9 ton koldioxidekvivalenter per person och år, och hopp om att “biobränsle” ska lösa biffen så vi kan fortsätta leva exakt likadant som förut. För att vi inte har någon större lust att göra avkall på ett ganska aningslöst och göttigt liv.

Det gäller så klart inte alla – det finns så många som drar sitt strå till klimatstacken, kämpar på och bidrar till en vettigare värld. Men min poäng är att för oss är det ett val.
Ett privilegiet val.
Men vi måste prata mer om vad alla dessa val har för effekter.

Vi är inte sena med att kalla oss feminister i detta land. Bära någon statement-tischa där det står Female first, Girl power eller Empower Women. Gosh, jag bär dem också.
Fast fashion-företagen manglar ut plagg med skarpa jämställdhetsbudskap, samtidigt som plaggen ofta är uppsydda av lågt avlönade kvinnor i Bangladesh – ett av de länder som för övrigt kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Bangladesh är ett av världens fattigaste länder, och landet ligger knappt över havsnivån. När havet stiger som effekt av klimatförändringarna riskerar hälften av landet att försvinna i djupet.
Förutom att fundera över vår egen roll i den här härvan.

Undrar just hur det känns att packa ner de där statement-plaggen, redo att skickas till oss så vi ska kunna polera vår medvetenhet. Undrar just hur det känns att behöva sälja sitt barn till en äldre man för att en inte har råd att överleva. För att det är det enda sättet att säkra mat och tak över huvudet åt sitt barn.

2021 är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Nu är det hög tid att använda det finaste vi har – vår röst och vår makt – och göra skillnad. För andra kvinnor. Som inte besitter samma privilegier.

I Bangladesh gifts nästan var femte flicka bort innan hon ens fyllt 15 år.
Diakonia, som är vår partner till podd-avsnittet Banbrytande bönor,  jobbar för att ge fler kvinnor i Bangladesh bättre förutsättningar. Med hjälp av cykeln. Diakonia samarbetar med organisationer på plats, som vet vilka insatser som ger mest och bäst effekt.
I Bangladesh har många kvinnor och flickor begränsad rörelsefrihet. Dessa kvinnors plats är i hemmet. Utanför hemmet måste de ha sällskap, eftersom risken för trakasserier är hög. Att ta sig till en skola är alltså en lyx få förunnat.

Med cykelkampanjen Trotsa cykelansiktet jobbar Diakonia med att öka dessa flickors rörelsefrihet. Med hjälp av världens mest fenomenala färdmedel: cykeln.
Diakonia har startat cykelskolor eftersom det har visat sig att cykeln är den snabbaste vägen till (fanfar) jämställdhet.

 

När allt fler flickor lär sig att cykla kan de själva transporterna sig på ett snabbt, säkert och billigt sätt till skolan. Det ger dem utbildning och möjligheten att bryta en kedja av fattigdom. En chans att själva ta kontrollen över sina liv, få reda på sina rättigheter, få makt och en röst. En möjlighet att sätta press och påverka där det behövs.
En chans att slippa bli bortgifta.
Och en otrolig möjlighet att bana väg för framtiden.

Lyssna gärna på hela avsnittet av Plan B-podden – det är uppdelat i två delar – där vi nördar ner i ämnet kvinnor och klimat, men passa också på att stötta Diakonias kampanj – och ge fler flickor i Bangladesh en vettig framtid.

  • Skänk en slant till Diakonia! Du kan exempelvis swisha en peng – läs mer här. Genom att swisha har du samtidigt möjlighet att vinna en begagnad cykel – pimpad av ingen mindre år vår vän  Isabelle McAllister. Fantastiska Isabelle har prytt cykeln med handmålade kvinnoansikten.
  • Ge bort cykellektioner! Om du skänker 167 kronor får 5 flickor i Bangladesh möjlighet att lära sig att cykla. Och du får ett gåvobevis att ge bort i present till någon. Bästa presenten!
  • Sprid kampanjen! Dela det här inlägget eller kampanjsidan, så att fler kan bidra och fler flickor kan lära sig cykla!

Tack för att du gör skillnad!

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta