Då trallar vi vidare längs med memory lane med en återblick på sommaren, värmeböljan och alla småresor som jag gjorde i juli, augusti, september.

Här kan du kika på januari,februari, mars och april, maj, juni.

Juli började med roadtripp genom Österlen med John, Lisa, Per och mopsen Melvin. Vi puttrade över Brösarps backar i Lisas farmors gamla Volvo från 1970-talet, åt oss igenom alla delikatesspizzor vi kunde hitta och sprang på den långa stranden vid Sandhammaren. 

Kikade in i Provence-doftande växthus, sniffade på magiskt vackra ängar, bodde på de mest magiska hotellen och …

… besökte Mandelmanns trädgård gjorde vi också.
Däremellan tog jag ett graviditetstest som visade ett starkt plus.

Återvände till Stockholm, packade om väskorna och drog vidare till Gotland. Där hade jag och ett par vänner hyrt ett hus en vecka. Vi spenderade latdagar i den begynnande värmeböljan med loppis-besök, svalkande dopp, pocket-slukande och middagar i trädgården.

Och så gjorde vi så klart ett besök på Fårö – som sig bör. 

Det blev varmare, varmare och … varmare. 

Och jag var supermegatrött av graviditeten, mådde som en kokt hare och svällde upp i magen så tidigt att jag trodde att det var tvillingar därinne. Var tvungen att köpa mig en ny kjol i Visby, för mina shorts höll på att spricka.

Efter en vecka på Gotland laddade jag om och åkte hem till Värmland. Jag hade så fasligt många planer. Jag skulle hälsa på alla Värmlands-vänner, plåta en rad trädgårdsjobb och ta mig tid att verkligen umgås med alla de där jag älskar därhemma. 

Men inget blev av.
I dagar låg jag så här. I hängmattan, med en pocket i handen, i värmeböljan och kryssande mellan illamående-attacker. Då och då gick jag och slängde lite vatten över mig själv, för att kyla ner mig.

Augusti kom och det blev dags för den traditionella Tjörn-veckan. Och mitt första dopp. PÅ HELA SOMMAREN.

Vi åkte till Åstol, lapade sista semesterdagar och studerade min mage som växte.

Landade till slut i Stockholm, med en återvunnen glöd och en första antydan till pigghet på veckor. Spenderade augusti ut med att vara djupt försjunken i alla de tusentals jobb som hade blivit lidande när jag låg där i illamående-oset.

Stylade en rad jobb som Emily Dahl fångade på bild, skrev så att fingrarna fick träningsvärk, fick de första känningarna av foglossningen och njöt av att snart ha passerat kritiska vecka 12. 

Och så kom den. I slutet av augusti berättade jag för er att det fanns en anledning till min fasligt dåliga blogguppdatering under sommaren. Det växte nämligen liv i mig, och när det skapas liv så vore det ju konstigt om man inte mådde lite tjosanhejsan.

Det började lukta september och kärleksfest och det krävde en kidnappning av min älskade vän Lisa. Och bara det bästa är gott nog, så vi drog till Häringe Slott, spa:ade loss, babblade i hundraåttio och åt slottsmiddag.

Och här är hon. Vi som gjort så mycket dumt, grävt upp varandra ur mörka hål, balanserat på Visby ringmur, levt på whisky i Paris, hånglat ikapp med gängliga pojkar, skrattat tills vi kissat på oss och diskuterat feminism tills vi blivit alldeles hesa. En av de viktigaste människorna i mitt liv. Och Lisas viktigaste människor. En hel hög med massa bra på en och samma bild.

Anammade pennkjol-kofta-konceptet och blev fast.

Det blev september och jag åkte till Kalmar för att hålla en föreläsning hos fantastiska Bonjour-Madeleine på Bonbons!

Ett par dagar pepp, hemlighetsmakeri, spåneri och fikor blev det, och en föreläsning och möte med de mest underbara Kalmar-bor.

Lyxen var att åka till Kalmar med John, som skulle dit på jobb precis samtidigt. Vi bodde på hotell, skämde bort oss själva och fick njuta av Kalmar tillsammans. 

Hängde så mycket jag bara kunde med ovärderliga och gravidvackra Lollo. Det kändes som en evighet innan jag skulle få träffa lilla Gertrud, som att december ALDRIG skulle komma, men ändå kändes tiden så knapp. Var så Lollo-sällskapssjuk att jag hängde efter henne i trasorna så fort jag förmådde.
Så kom både december och Gertrud, och det var precis så magiskt som jag tidigt insåg att jag aldrig skulle förstå.

Elsa släppte sin bok Inred med vintage (med bilden på mitt skrivbord inne i boken) och det firades med …

… kalas, bubbel och ballonger!

Jag sprätte bort foder på mina pennkjolar och knölade ner mig i mina kläder. Vi gick på ett tidigt ultraljud för att kolla att det inte var tvillingar och där bultade en, starkt galopphjärta. Tårarna sprutade.

Illamåendet höll i sig, men inte lika fasligt som under sommaren, men vissa dagar höll jag mig hemma. Satt vi köksbordet, jobbade mot deadlines och mös. 

Lisa och Per gifte sig på Långholmen, Emily Dahl plåtade dem, hälften av alla kompisar spelade musik och den andra hälften satt på gräsmattan och tittade på.

En hög med braiga vänner på en och samma plats. Lyx.
Och som vi dansade. Hela natten lång.

September slutade med egensydd pennkjol och högklackat. Det senare fick jag ge upp ganska snart, men det var roligt så länge det varade.