Insta-stories tagna uppifrån molnen (igen), sjunde unwrapping-videon med nätshoppade grejer denna vecka och konton som visar upp nya, hemskeppade köp – varje dag.
Samtidigt har vi en sommar i minnet som förmodligen är en försmak på vad som komma skall. Torka, bränder, värmebölja och vattenbrist. Och Greta 15 år gammal är på riktigt orolig för sin framtid. Ingen verkar bry sig. Det människor däremot är riktigt oroliga för är Gretas betyg. Men varför ska hon bry sig om sin framtid – om ingen annan gör det?

De där Insta-stories-klippen med ohämmad konsumtion och flygande har börjat göra mig illamående. Jag kan inte hejda det. Blir så ini norden illamående. Det är som att trycka ner huvudet i en gräddtårta efter att ha ätit fyra bakelser. De är så … Överdådigt. En lyx med sådan dålig eftersmak. Dels över hur vi vältrar oss i flyktiga trender, vill ha/behöva och har satt den där unwrapping-kartongen över huvudet. Vill inte se, höra eller förstå. Även om vi vet så himla mycket, så väljer vi att inte bry oss. Jag också stundvis. När jag glömmer mig.
Jag önskar djupt så att jag inte reagerade så fysiskt. Att mina tankar var några andra. Men så är det inte. För har en satt på sig klimat-glasögonen så filtreras allt genom dem. Andras och mitt eget beteende.

Men det börjar bubbla. Trendenser gör en uträkning kring influencers resande och Husligheter skriver om inredning, shopping och samvete – mitt under brinnande design week. Samtidigt skriver en stor influencer (som jag gillar) i sina storys om sitt förakt mot förslaget om flygskatt och att det segregerar rika från fattiga.
Som om flyga är en mänsklig rättighet. Och DET är största problemet i klyft-diskusionen?
Och att alla kan flyga hur mycket som helst HELA TIDEN  – samtidigt som världen brinner. Rika människorna gör absolut mest påverkan på klimatet, men målet kan inte vara att få upp alla till samma höga nivå utan att få ner vår klimatpåverkan till hållbara nivåer. Och då kan ju ett steg på vägen vara att göra det dyrare att förstöra miljön och billigare att vara miljövänlig (åka tåg!).
Inte ett ord om att subventionera tåget (så alla har råd att resa klimatsmart) eller kanske lägga krutet på en flygresa istället för att använda flyget som om det stod parkerad bredvid SUV:en i garaget. Tanken om biobränsle är inte lösningen. Det kommer inte räcka om vi reser så mycket som vi gör i dag.

P3 gör samtidigt en pod om tågluff (intervju i P3 Morgonpasset i veckan) som gör mig så förbannad. De ska testa att resa till Mallorca med tåg. Bra grej. De pratar om hur lite tåget släpper ut i jämförelse med flyget och det är ju fantastiskt att de visar att det går att åka tåg. Men. Upplägget är så idiotiskt. För det första verkar det inte gilla att åka tåg och de åker nu, off season, när det inte finns några nattåg och minimalt med anslutningar. Sure, många linjer har dragits in vilket är under all kritik, men under sommaren kan en ändå åka vissa sträckor med nattåg (vilket inte går så här års).
Det är jobbigt att tågluffa. “Tungt”. För de måste kånka sin packning till hotell som ligger fyra kilometer från tågstationen (fråga mig inte varför de har packat så tungt och bokat hotellen så långt bort). Packning brukar en ju behöva kånka oavsett var och hur en reser, men en stor skillnad (som inte nämns) är ju att du glider rakt in i stadskärnan istället för att landa flera mil utanför staden.

Att de dessutom bara stannar ett dygn på sitt resmål för att sedan kuska tillbaka förstår jag inte. Vem gör så? Och sedan tar de tåget i ett sträck tillbaka till Sverige. Hela grejen med tågluff är ju inte ett snabbt resmål, ett bonjour och adjö, kika in på en kaffe, utan att verkligen RESA. Uppleva. Få hela bilden. Inte ta en snabb charter till Mallis.
Okej, jag fattar liknelsen. Att just ta en vecka på Mallis – och testa det med tåg.
Men är det så vi ska resa verkligen?
Vi är vara att klämma in fyra resmål under en sommar – istället för att åka till ett enda. Och stanna länge. Att resa klimatsmart handlar väl ändå mer om att planera en resa som en kan längta till. Inte bränna av tio på slentrian med ett flygbolags subesnionerade pangpriser? I vårt stressade, uppbackade samhälle kanske vi ändå borde ta det lite mer … piano.
Ett problem på vägen är så klart att få en sammanhängande semester, så att en verkligen kan vara på ett ställe. Men ska vi inte börja där då?

Jag har aldrig förstått människor som säger att de älskar att resa, men hatar tåg. Det finns inget som är mer RESA än tåg enligt mig. Men resa är inte för alla.
P3 är ganska hårda i sin kritik till hela tåggrejen och ifrågasätter om det är värt det? Kanske ändå bättre att ta flyget?
This just in: Har vi egentligen något val?
Är det inte dags att tugga i sig att vi måste ändra vårt sätt att leva. Om vi ska ha en chans att rädda nästa generations planet? Eller: who am I kidding? Vår planet. Nu. Just precis nu.
För vi vet inte exakt hur snabbt klimatet vill och kan agera. Vi har inget facit. Det absolut enda vi vet? Det är att vi måste ändra på vårt sätt att leva.
Det betyder (som tur var) inte att vi måste sluta leva, utan leva annorlunda. Förstår inte varför vi fortfarande är kvar i frågeställningen om det är värt det eller inte. Som att vi väljer mellan vanlig mjölk eller ekologisk mjölk. Eller kan köpslå med klimatet.
Ledsen att säga det: MEN VI HAR INGET VAL.

Men samtidigt. Något bubblar. Det händer något. Greta gör något. Och många infleucers har tagit på sig klimat-glasögonen, förstått vad som pågår och när de där glasögonen väl är på är de jädrigt svåra att ta av.
Andra verkar fortfarande famla i ett suddigt dis. Men jag hoppas de famlar rätt svart. Väldigt snart.