Hyggesfritt till husbygget!

 

Senaste nytt på byggfronten?
För ett tag sedan skickades var byggplaner ut till grannarna för att de ska kunna se vilket bygga vi tänkt oss – och tycka till. Rimligt.

Och nu har sista dagen för tyck passerat.
GULP.

En läskig grej med att bygga är att en garanterat kommer att göra fel någonstans på vägen, tabba sig och göra val som en ångrar.
Kanske inse i efterhand att det fanns en bättre, mer resurseffektiv lösning.

Men några saker är jag så glad över att vi tidigt bestämde oss för (som vi inte kommer att ångra):
– Huset ska se ut som det stått där i minst 150 år.
– Vi ska återbruka dörrar, fönster och detaljer så långt det bara går.
– Använda så närproducerade material – Värmland 4-ever!
– Använda virke från tomten (jag ska berätta mer om allt detta i ett eget inlägg).
… och att komplettera det med hyggesfritt virke.

Det virke som vi kommer använda i husbygget kommer alltså dels komma från tomten (tack vare geniala och megatrevliga Peter, Roger och Helena), men också från så kallat naturnära skogsbruk. Det innebär att virket inte kommer från kalhyggen.
Vi kommer att köpa virket från Plockhugget, vilka garanterar naturnära skogsbruk, har spårbart virke (vi vet exakt var träden stått) och vi trampar inte upp en allt för stor väg när vi ska bygga nytt.

Genom att välja naturnära skogsbruk så bibehålls den biologiska mångfalden, lokala ekosystem, skogen blir mer motståndskraftig mot insektsangrepp och stormar och  marken förstörs inte på samma sätt. Just Plockhugget jobbar också med att minska transporter och skapa arbetstillfällen på landsbygden.
Och skogen får fortsätta vara skog.

I brist på någon skogsbild får ni en bild från i höstas, på dungen av hassel intill vår tomt.

Loading Likes...

Skog som ska skövlas, ödehus som ska rivas och en väg i fel riktning

Skogen jag står i ska skövlas.
Till förmån för (ytterligare) ett shoppingcenter.
Yep. Det är planen.

Inte nog med att den här gamla skogen på Månsberget i Karlstad är vacker, det är en så kallad nyckelbiotop. Det betyder att skogen innehåller viktiga naturvärden och hotade arter.
I Sverige är det endast 2% av den produktiva skogen som är klassad som nyckelbiotoper.

Nu vill en avverka den viktiga skogen för att ge plats åt ett shoppingcenter på billängds avstånd. Mitt under brinnande klimatkris, och med en eskalerande artdöd.
Var det inte just detta vi INTE skulle göra?

En majoritet av politikerna i Karlstad har gett klartecken att avverka skogen, trots att Miljönämnden har sagt nej.
Vid två tillfällen.

Här har naturen haft sin gilla gång i decennier, och det finns träd som är över 200 år gamla. Snittåldern bland träden är 175 år.
De är krokiga och dana, och långt ifrån plantagernas raka rader.
Skogen gränsar till Vänern, och nära skyddszonen för Kattfjordens Vattenskyddsområde.
Nu ska den alltså kapas om beslutet går i lås.

Byggvaror, trädgård, möbler, vitvaror och hemelektronik är det som ska ersätta den här skogen. Och i tidningsartiklarna listas de butiker som ännu inte finns i Karlstad. Zara, Deichmann, Starbucks, Mediamarkt och Gant. Allt ska finnas.

Det anses på något vis fint att ha hela världens konsumtionshets runt hörnet. Kanske ett sätt att visa att en är med i matchen? Undrar just vilken match en vill vara med i?
Matchen om flest butiker? Eller matchen om bäst rustade stad att möta framtiden?

Jag som bott i Stockholm i 18 år återvände för att slippa ha hela världens konsumtions-triggers runt hörnet. Jag hoppas innerligt Karlstad inte gör samma misstag som Stockholm, utan går sin egna – mer klimatmässigt smarta gång. Värnar om det lokala, det genuina och det småskaliga. Och om det som finns: en nyckelbiotop exempelvis.
I Stockholm är de för länge sedan avverkade och kommer aldrig igen.

En kan ju undra hur det går ihop med klimat- och miljömål att kapa träden till förmån för ytterligare shopping. Planen borde väl vara att bevara MER skog och konsumera MINDRE?

När jag traskade runt här kryssade jag mellan spår från djur, tydliga tecken på att detta är någons hem. Undrar just hur beslutsfattarna skulle reagera om deras hem skövlades till förmån för ett shoppingcenter. Inte så sköj va?

Vi människor är totalt beroende av fungerande ekosystem.
Nu är vi på väg att lägga ett rejält krokben för oss själva.
Det här projektet har kallats ett lyxprojekt. Ett projekt som jag inte bara skulle benämna urbota dumt, utan också farligt.

 

Varför?
Intakta ekosystem med en rik biologisk mångfald är en förutsättning för att naturen ska fungera, skadedjur ska hållas i schack och vi ska kunna odla mat. I skogen samarbetar träden med mikroorganismer som bakterier och svampar samt mängder med insekter för att ta upp näring, binda vatten, lagra koldioxid och bygga upp en näringsrik jord.
Där skapas möjligheter för bär att växa, och för fåglar att hitta mat och föda upp ungar. Det är ett nätverk av liv som bara kan byggas upp och fungera i skog som får stå orörd över lång tid. Som här.

Varje beslut som äventyrar framtiden är ett beslut i fel riktigt.

Beslut som vi måste försöka stoppa.

Vi bör göra allt för att nå uppsatta klimatmål och trygga en framtid för oss och våra och andras barn. Att anlägga ytterligare ett shoppingcenter på billängds avstånd – och att dessutom skövla nyckelbiotop på kuppen?

Det säger sig själv att det är en dålig idé.

Som att det inte vore nog.
Intill skogen ligger ett flertal gamla hus som ska rivas.

Ett av husen har en vacker äppelträd och syrénbuskar som förmodligen blommar fasligt vackert på försommaren. Den här glömda trädgården är förmodligen en viktig plats för pollinatörer som humor och bin. De där viktiga trädgårdsmästarna som vi kan tacka för en tredjedel av vår mat, men som vi behandlar med välvässad avsky och tränger längre och längre bort när naturen skuffas undan.
Här står hus som lämnats åt sitt öde. Som nu ska rivas.
Jag upprepar. Inte restaureras. Rivas.
  
De ska inte användas som prima material för en ny byggnadsvårds-kurs i hållbara kommunen Karlstad. De ska inte tas om hand. De ska rivas.

 

Tänk ändå vad upp-och-ner världen är. Vissa betalar tusentals fioler (hand upp!) för att gå kurser i byggnadsvård, fönsterrestaurering och plocka godbitarna av kunskap från förr, andra vill helt riva rubbet.

Det här huset ska också rivas.

Den stora herrgården som skymtas bakom yviga äppelträd ska flyttas på grund av höga kulturvärden. Eventuellt rivas.

Tänk ändå vad en kunde göra just här.
I en glänta intill en gammal skog vid Vänern  – full av viktiga arter. Och nära ett kommande bostadsområde som (också) ska byggas när stan trycker på.

En hubb för byggnadsvård, klimat och omställning?  En hubb där en tar det bästa från ny teknik och mixar med gamla kunskaper, med uppdraget att rusta Karlstads invånare för framtiden. För Karlstad ska väl ändå bli vassaste kommunen i Sverige när det gäller omställning? Så klart!

En plats där en kan lära sig att ta hand om det som finns istället för att preja ner det. Där en kan lära sig om biologisk mångfald, cirkulärt företagande och framtidens behov, utmaningar och vinningar. En mötesplats för att polera framtidsoptimismen, inte gräva ner den ännu längre ner bland klimatkriser och artdöd.
Kanske stans viktigaste (el-)motor för framtidens jobb – alla de där yrkena som vi kommer att behöva om vi ska sänka våra utsläpp i linje med Paris-avtalet.

Och så lite gött på kuppen:
En herrgård med café – herregud, de gamla äppelträden finns ju redan.
Ett perfekt stopp för alla karlstadsbor som tar cykeln mot Vänerns stränder för ett dopp om sommaren. En oas. En bit natur längs med asfalt och motorvägar.

Jag har höga tankar om min fantastiska hemstad. Men här tror jag bestämt det blev lite knas. En rejäl miljö- och klimatvurpa.

Vill du påverka? Skriv under namninsamlingen som Fältbiologerna Värmland skapat!

#räddamånsberget #förvarendakotte

Loading Likes...

Vem har rätt till skogen?

Alla snackar om skogen just nu.
Och alla vill ha den.

Byggbranschen vill använda skogen när de bygger bostäder, modekedjorna ska göra kläder av skogen när de manglar ut nya, “hållbara” kollektioner i lyocell/tencel.  Skogen ska också ge oss inredningsdetaljer, engångsprodukter och evig tillgång på biobränslen. Lägg till att skogen också gärna ska stå kvar eftersom den är en avgörande kolsänka (vi släpper som bekant ut för mycket koldioxid vilket bidrar till klimatförändringarna, men skogen suger i sig och lagrar koldioxid). Den artrika naturskogen är också viktig för den biologiska mångfalden. 2000 skogslevande arter är hotas när allt fler skogar avverkas i jakten på ett nytt begär.
Ni hör ju. Ekvationen går inte ihop.

Så, vem har rätt till skogen?

Svensk skog har avverkats i en hisklig takt och närmare 60% av Sveriges skog har kalhuggits sedan 1950-talet.  Du har ju säkert sett kalhyggen här och var? Eeeeh ja. Men visste du att kalhyggen läcker ut koldioxid i närmare 15-20 år efter själva avvecklingen?
Och inte nog med det: viktig, artrik naturskog avverkas och ersätta av artfattiga planteringar.
Vi svenskar förfasas ofta över avvecklingen i Amazonas – men hur står det till ” Sveriges motsvarighet till Amazonas”, de stora sammanhängande naturskogarna längs fjällkedjan, som Naturskyddsföreningen så fint uttryckte det.

Det snackas stolt i Sverige om vår enorma rikedom: skogen! Lösningen på allt. Men på sättet vi behandlar och avverkar vår skog – och bristen på skydd – är ju lite lätt tveksamt.

Tre enkla saker DU OCH JAG göra?

1. Skriv under Naturskyddsföreningens purfärska namninsamling.
Bara gört! Det krävs en opinion för att saker och ting ska hända. Du och jag är opinionen.
Glöm. Aldrig. Det.
Tipsa om namninsamlingen till andra – vänner, bekanta och kollegor. Tillsammans är vi många.

2. Gå på hemma-bio och se något vettigt och viktigt!
Det finns en hel radda dokumentärer om skogen. Bland annat den här:
More Of Everything – A film about Swedish forestry och A Tale from the Woods (donera för att fler sådana här dokumentärer ska göras). Tipsa andra!

3. Rädda skogen!
Klimatklubbens Facebook-sida samlar vi just nu rädda skog-relaterade namninsamlingar som längtar efter underskrifter. Hotas skogen av vägbyggen eller förtätning där du bor? Starta en namninsamling och dela i Klimatklubben så gör vi skillnad. Tillsammans.

Loading Likes...

Gotland: Utflykt i skogen, ett växthus & äppelträds-klättring

Halloj på er!
Alltså den här dagen. Förvirringen!
Lämnade barnen på förskolan och satte mig sedan på AB café för att jobba innan jag skulle pipa in till kontoret. Öppnar laptopen. Exakt 2% batteri kvar och ingen laddsladd med mig. Slår igen laptopen, smuttar på mitt rykande kaffe och försöker jobba lite från mobilen. Några kompisar ramlar in och sätter sig och fikar med mig ett tag.
Skulle egentligen bara hem för att hämta laddsladden, men fastnade i soffan med laptopen i knät. Min bästa jobbplats just nu.
Jaja, jag ska alldeles strax pipa in till kontoret för att förbereda ett gäng jobb. Men först ett sista inlägg från Gotland. Från skogen!

Under de två åren vi haft torpet så har vårt mål varit att komma till skogen. Det har emellertid alltid inträffat någon smärre katastrof på vägen dit så vi har varit tvungna att vända. Skogen ligger verkligen inte längt bort, bara några fjuttiga meter, men det är boskapsstängseln i stort sett överallt, så en tar sig liksom inte dit via fågelvägen.
Men nu! Nu tog vi oss i väg. In bland tallar och snåriga buskage, förbi svampar, myrstackar och slånbär.

Det var en av de där något kyligare förmiddagarna, så vi brassade på med höstkläder av bästa sort. Vi tittade på myrstackar, undersökte ekollon och fikade lite under ett träd.

Snart blev barnen trötta i benen och fick lägga sig att vila i vagnen.

På vägen hem gick vi förbi dignande äppelträd, päronträd och ett fint växthus. Vi har storslagna planer på att förverkliga vår växthusdröm inom inte allt för lång tid. Vi har ju mycket av materialet: fönster och dörrar. Men vi behöver kirra ett bygglov. För pjaa, det kommer nog bli lite mer av ett orangeri om vi får bestämma.
När vi åker till Gotland i oktober ska vi riva ut allt material, mäta och göra en plan. Det blir grejer det!

Traskade hemåt längs med skogsvägen – med fikakorgen i handen.

Efter knappa timmen väckte vi barnen som levde rullan i äppelträdet. Förutom att det där stora äppelträdet är trädgårdens smycke så är det numera barnens bästa. Här finns DIY:ad EU-palls-gunga, vanlig gunga, trästege (fyndad på auktion i somras) och ett rep som en kan svinga sig i.

Framåt eftermiddagen blev det varmt så jag fick svida om till det svalaste i min alldeles för ambitiösa höstpackning. Vi fikade där under äppelträdet och tog igen all utomhus-tid som vi missat i somras. Då gick det knappt att äta ute på grund av hundra miljoner flugor.
Men nu så!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny