Oj! När jag sa att jag skulle återkomma med svar på alla era frågor hade jag ingen aning om att det var SÅ MÅNGA frågor som skulle välla in, jämte en hel drös med hejarop! Gulliga ni!

Här kommer svar på era frågor (utifrån vad jag lärt mig under byggets gång).

Varför ett halmbalshus?

Q: Nej men alltså jag vill veta ALLT. Kanske främst era tankar om varför? Vill också bygga halmbalshus!!! Längtar orimligt mycket på att få läsa detta inlägg!

A: Ja, varför ville vi bygga ett halmbalshus? Jag har alltid drömt om ett stenhus. Ett vackert, stilla stenhus. När vi siktade in oss på Gotland så var det så klart ett klassiskt kalkstenshus vi letade efter. Men alla budgivningar sköt i väg och blev för dyra, och vips så råkade vi förälska oss i ett falurött litet torp omgiven av äppelträd och syrénbersåer.
Så vi hamnade där. Och det där torpet var ju inkörsporten till större landet-längt.

Åren gick och så började vi kika på hus i mina hemtrakter. Så länge jag kan minnas har jag drömt om ett gammalt stenhus som ligger ett stenkast från mitt barndomshem. Huset används som verkstad, så vi hörde oss för om det fanns möjlighet att köpa huset. Men verkstaden var i full rull, så det skulle nog ta många år. Så vi letade vidare. Insåg emellertid ganska snart att det inte kommer ut så många hus i bygden där jag är uppvuxen. Folk trivs och bor kvar. Bra ju!
Där någonstans släpptes boken “Kloka hus”, där både jag och John fick upp ögonen för halmbalshus. Dels för att en kunde använda närproducerad halm som isolering, husen sägs vara svala på sommaren och varma på vintern, och hallå – det är ju som ett megastort lego. What’s not to like? Lägg till djupa fönsternischer och en känsla av kontintenten. Och Gotland.
Många av de halmbalshus som byggts ser nämligen ut som (fanfar!) stenhus!
Tänk om vi skulle bygga? Det vore ju för sjukt, så då måste vi va?

Någonstans där kom jag på att det ligger en gammal sommarstugetomt precis vid mina föräldrar, så jag pep över dit en gång när jag var hemma och hälsade på, lämnade en lapp i dörrspringan och efter ett halvår hörde ägaren av sig och sa att hon kunde tänka sig att sälja. Tjohoo!

Lägg till att halmbalshus byggs av naturliga material. Det finns liksom inga “farliga material”, så barnen kan vara med och bygga.  Slå det gullfiber, fogmassa och plastfärg om ni kan!

Utan betong, stål och plast

Q: Vilka delar i husbygget skiljer sig mest från det “konventionella”? Uppvärmning? Isolering? Materialval? Våtrum?
A: Pja, kanske att vi tidigt bestämde oss för att undvika klimathaltande material som betong, stål och plast, använda så närproducerade material som det bara går (hej sten och trä från tomten), undvika onödiga transporter och försöka återbruka så mycket som möjligt. Vi vill också ha så lite mekanik i huset som det bara går och finesser som inte kräver el. Här är det självdrag som gäller. Vi undviker också material med någon form av beläggning som kan visa sig vara skadlig i efterhand.
Eller nej, det som skiljer vårt bygge mest från konvetionella byggen är badrummet. För vi bygger inte med tätskikt, utan bara … lera.

Vy in mot badrummet

Hantverkare, rita själv eller arkitekt?

Q: Och en fellow-lantisibygda som också snart ska bygga hus med fokus på återbruk och litet avtryck vill ju veta allt om hantverkare som fattar grejen samt om ni har tips på arkitekt eller har ni ritat själva?
A: Vad roligt med fler spännande byggprojekt i bygden! Hejar på! Huset har vi ritat själva – efter att gått husesyn i husen häromkring, vänt, vridit och tagit det bästa från våra tidigare boende och kokat ner det till ett (i våra mått mätt) smart hus.  Men vi har också fått  hjälp av en kompis som är arkitekt och en arkitekt som är hållbarhetsspecialist. kunnat bolla med dem, fått en massa bra tips och även fått hjälp att färdigställa allt som behöver vara på plats för att skicka in bygglovet. Så tacksam för all denna hjälp. Vår vän arkitekten har också varit behjälplig när vi stött på patrull, angående exemeplvis tillgänglighet.

Hantverkare då! Alltså jag skulle kunna prata en hel dag om alla fantatsiska personer som varit med på bygget. Vi hade ju ingen aning om var vi skulle börja leta, det enda vi visste var att vi behövde hjälp, ville anlita någon som förstod tänket och tyckte det var ett kul och vettigt projekt.

Den förste personen vi fick tag i var Jocke, som driver Enkelstugan. Det var ren flax. Vi var på väg in till Karlstad och kuskade förbi en tillfällig skylt där det stod något i stil med “timmerhus och byggnadsvård”. Två bra ord tänkte vi och ringde. Och Jocke visade sig vara en pang-person som i sin tur kände andra pang-personer – som Carl och Kolbjörn!
Längst på bygget har Mark och timmer-Carl varit. En medalj för det måste han ha – att han stått ut med dessa två så länge. Från start i juni 2021 tills denna höst.
Har bara goda ord om denna trio – trevliga, kunniga, lättsamma, roliga och gott sällskap.
Sedan har en ju samlat på sig en lista bra företag och namn på personer som fattar grejen, förstår vad en vill åt och gillar tänket.

Storleken?

När ska det vara klart?

Q: När planerare ni att huset ska vara klart? Vilka utmaningar har ni haft i byggandet och ser du utmaningar i framtiden?
A: Vi planerar att flytta in på nedervåningen vid årsskiftet (och därefter bygga klart övervåningen). Ja, det är sant. Men alltså VI FÖRSTÅR att det inte går, men en blir ju taggad av att ha ett mål. Men säg, januari då.
Vi har haft många utmaningar i byggandet. Det största stavas regn och storm. Jag kommer eventuellt aldrig glömma när vi precis lagt på råsponten på orangeriet, ska hem och äta middag, för att sedan forstätta. Vi la ingen pressenning på för det var klart väder och ingen app talade om regn. Men så satt vi och åt och ser ett enormt, mörkt moln som galopperar mot bygget. Det blåste upp, började spöregna och att lägga på en presenning på ett tak då – en nätt utmaning som jag sent kommer att glömma.

Halmen då?

Q: När man köper halm att isolera med – vad ska man tänka på? Behövs något speciellt?
A: Det en ska tänka på är att halmen ska vara torr, inte lukta funky och vara hård pressad. Vi valde KRAV-märkt halm eftersom vi ska leva i det här huset, och vill inte att den ska vara besprutad med något kollijox som visar sig vara hormonstörande elelr cancerogent om några år. Tänker icke byta ut halmen!
Vi hade lyxen att köpa halm från Trossnäs gård (fantastiska ha de varit) som hade en ställbar halmbalspress som vi kunde använda för att pressa halmen efter exakta mått.

Q: Finns det krav på halmen (balarna och kvalité typ)? Hur dyrt är det jämfört med vanlig isolering?
A: Nej, inget krav. Men de ska ju vara hårt pressade för att islolera och av brandsäkerhetsskäl. När det gäller priset är det nog lite olika beroende vad en får till för deal, och säkert hur årets skörd varit. Vi hade turen att köpa halm innan priserna gick upp och vi betalade 35 000 för all halm (inklusive press, förvaring i ett halvår och transport till vårt bygge).  Hade vi bytt ut halmen mot träfiberisolering i stommen (och gjort lika tjocka väggar, alltås 50 centimeter) skulle det hela gå på i runda slängar 140 000.
Skulle en göra smalare väggar (30 centimeter) och använda den absolut billigaste och sämsta isoleringen utifrån hållbarhetsperspektiv så skulle priset landa på 44 500 kronor. Skulle en använda träisolering (som inte isolerar lika bra som ful-isoleringen) skulle en kanske behöva 40 centimeter isolering och landa på 95 000.

Q: Låter som ett tidkrävande projekt? Och svårt att få tag i så mycket halm?
A: Ja, det är det sannerligen. Men kul! Angående halmen så hade vi turen att köpa halm från en stor gård – som var tagagde på detta bygge! En bara älskar ju taggade personer.

Status just nu?

Q: Var i bygget är ni just nu?
A: Typ här. Ja, det ser ut som vi bygger ett renoveringsprojekt. Och det är just vad vi gör.
John spikar innertak, jag lerklinar innerväggar och renoverar fönster.

Hur får en tag på material?

Q: Tips på hur en hittar material på ett bra sätt!
A: När det gäller halmen så leta efter stora gårdar som odlar spannmål i närheten, ring runt och hör dig för. Andra material – som återbrukat taktegel, tegel, transportband, dörrar, fönster – lägg ut en annons i lokaltidningen. Helt klart bästa tipset att hitta material. Men även att hålla koll på Blocket, Marketplace och byggnadsvårdsbutiker.

Återbruk

Q: Vill också veta massor. Men en specifik fråga är hur ni har resonerat kring vad som “räknas” som återbrukat material. Var går “gränsen”? Tänker att takstolar vill en ju verkligen ha med god hållfasthet, är det då återbrukat material i virke som köps i någon handel eller är det ex bräder som blivit över vid rivning eller dylikt.
A: Bra fråga! I Sverige ligger en ju ganska långt efter vad gäller återbrukat virke i bygghandeln och cirkulära affärer. I Danmark har en kommit längre vad gäller återbruk i byggsektorn. Gissningsvis kommer det komma allt mer, eftersom vi behöver cirkulera och återanvända mer material än vad vi gör i dag. Det är ju framtiden så att säga!

Gammalt virke är ju ofta av toppkvalité eftersom trät har fått tid på sig att växa. Kärnvirke (som använts i exempelvis fönsterblad) finns ju knappt att få tag i längre, så mycket av det som i dag slängs har en kvalité som nytt inte kan konkurrera med.

Vårt hus har en stomme av trä, men inte återbrukat trä. Det hade varit en dröm! Och det finns ju sån potensial  – både vad gäller att sälja återbrukat virke, men också använda expertis för att säkerställa kvalitén. Sånt som sådana som jag inte har koll på. Här finns pengar att tjäna – både på material, kunskap och expertis.

Vår stomme är byggd av plockhugget virke så att skogen får forstätta vara skog, och golv och tak är byggt av träd som stått på vår tomt (som vi lät ta ner för att få plats med huset). Spåntaket är gjort av träd som stod på min kusins gård några kliv bort – träd som min morfar planterade i hopp om en julgransplantering. Det blev inga julgranar, men det blev ett spåntak. Och en fin historia.

Om det skulle kosta mer att slänga material skulle det nog gå lättare att skapa affärer för just återbruk – det skulle finna en rejäl ekonomisk aspekt av att plocka ner ett hus snarare än att riva det.

Q: Är gamla dörrar tillräckligt isolerande eller anpassar ni dem?
A: Vi anpassar dem som så att vi har dubbla dörrar – alltså innerdörrar. Mot kalla norr har vi inga fönster på ytterdörrarna för att stänga ut nordanvinden. Däremot måste vi tillgänglighetsanpassa pardörrarna genom att sätta dit spanjoletter (så att de enkelt kan öppnas av en person i rullstol).

Anlita företag för att bygga halmbalshus?

Q: Går det att anlita ett företag för att bygga huset, eller kräver det 35488 timmar av en själv och ens nära/kära? Huset ser superfint ut och jag är otroligt imponerad över er insats, men jag förstår det som att ni har jobbat en hel del själva.
A: Att bygga ett halmbalshus med lösa halmbalar är arbetsintensivt och det är gissningsvis ganska dyrt om en skulle anlita någon att göra det. Själva grejen halmbalshus är det är enkelt att bygga själv – och kul. Sen finns så klart prefab-varianter av halmbalshus, om en vill åt materialet – inte tekniken. Då blir ju materialet dyrare, men gissningsvis spar du in det på arbetskostnad.

Hantverkare och bra samarbetspartners?

Q: Vad har reaktionen från hantverkarna varit? Tycker de att ni är galna?
A: Förmodligen, haha. Men den vanligaste frågan är snarare tvärtom: Var får en tag på hantverkare som förstår sådana här byggen. Det finns garanterat ett skriande behov av hantverkare som är öppna för nya typer av byggen. 

Q: Spännande! Jag undrar hur du hittar bra samarbetspartners som vågar gå emot konventionellt byggande? Vad möts du av för reaktioner från samarbetspartners? Kör ni allt arbete själva eller har ni avtal med någon entreprenör och hur ser i så fall besiktning och garantiprocessen ut på ett icke-normativt bygge? Det ligger mer ansvar på er som bygger själva att uppnå byggregler antar jag? Det gör det väl iofs för alla som bygger hus själva oavsett om det är halmbalshus eller inte men det vore spännande att höra lite om det är en krångligare process för att man inte bygger med konventionella material.
A: Vi har fått enbart positiva reaktioner från samarbetspartners skulle jag säga! Många hantverkare som varit på plats tycker att det är spännande och intressant. Någon sa “det luktar hälsosamt, inte plastigt nytt”. Och det tar vi som en komplimang. Vi är byggherrar och anlitar hantverkare, och innan vi satte igång så hade vi en grundlig genomgång av bygget med kommunen och vår kontrollansvariga.

Planritning?

Q: Jag vill se planriktningar!
A: Varsågooood!

Brandsäkerhet

Q: Har funderat på detta med brandsäkerhet och halmbalshus, hur funkar det?
A: Bra! Halmen är hårt pressad med i stommen och därefter är halmen täckt med tre lager lera på både utsida och insida. Så länge halmen är hårt pressad och täckt med lera, så kan ett halmbalshus som byggs så här i det närmsta gå att likna vid ett stenhus.

Färger och kulörter?

Q: Jag är nyfiken på vilken typ av färg ni ska använda till att måla väggarna inne och ute med? Alltså inte kulör (oxå spännande såklart!) utan färgtyp. Vad målar ni lerväggarna med?
Allt gott i fortsatt byggande!

A: Vi kommer att måla väggarna med äggoljetempera och fönster, dörrar och kök med linolja. I badrummet kommer vi också att måla väggar och golv med linolja för att ge dem extra skydd.

Just när det gäller nyanser så är inget klubbat, men jag tänker mig en ljus grå i köket och kanske mossgrönt i vardagsrummet. Badrummet målas nog i någon ljusgrå nyans tror jag, medan hallen blir rosa, i kombination med någon annan nyans. Entrén som vätter ut mot köksträdgården ska målas i en ljus nyans, och sedan ska min mamma – som målar så vackert –  få äran att göra väggmålningar. Barnens sovrum, pja, det får ju så klart de bestämma, och vårt sovrum blir nog någon ljus grå.

Lera uppåt väggarna!

Q: Vad fint det blir!!! Ska det vara något mer på väggarna inomhus än lera? Om inte, är du rädd att du kommer att tröttna på det? Kan man sätta upp tavlor etc enkelt?

A: Vad roligt att du tycker det! Det kommer bara vara lera inomhus – men i olika kulörter. Jag gillar tapeter, men det kommer eventuellt inte sitta en enda tapet i hela huset. Däremot ska jag som sagt låta min mamma måla en blommande väggmålning på en vägg eller två.

Jag tror inte att jag kommer att tröttna på lerväggar, tvärtom. Jag tror det är få väggar som känns så tidlösa som just lerväggar. Och det klär huset, skapar ett lugn. Om jag tröttnar får jag träna på att nöja mig, haha.
Tänker mycket på mitt föräldrahem där det inte målats en vägg under hela min uppväxt och det finns något tryggt i det beständiga. Det vill jag anamma – särskilt efter stökiga år av byggande.
Det går absolut att sätta upp tavlor. Vi har markerat var alla reglar finns, och det går att köra konstmusee-tricket (även flitigt tillämpat i studentkorridor) med list i väggens överkant och tavlor som hänger från den.

Uppvärmning

Q: Vad har ni för värmesystem?
A: Vi har en mix av olika värmesystem. Dels kommer vi att ha solceller på taket mot söder som är kopplade till en stor akumulatortank som värmer upp huset genom vattenburen värme. Dessutom har vi inkopplad markventilation (temperaturen nere i marken är ju nära på konstant). Som backup har vi också en massugn i lera, som en kan elda i om det blir en riktig köldknäpp. Vi vill ju inte elda i onödan, men detta är som sagt en backup. Så vi har en mix som ska komplettera varandra.

Budget och kostnader

Q: Jag är en sådan där ohyfsad som vill veta vad det kostar att bygga halmbalshus Har försöka ta reda på mer men hittar inte mkt om just detta.
A: Inte alls ohyfsad, tänker att det är en högst relevant fråga!
Vi landar nog på 4,5 miljoner, inklusive tomt. För två hus! Alltså ett boningshus och ett orangeri.

Det här med att bygga två hus samtidigt … jag vet inte hur smart det är. Men det har helt klart varit värt det när vintern biter och en behöver någonstans att värma sig.
Om en jämför med ett konventionellt bygge så lägger vi mycket av pengarna på arbetskraft, eftersom materialen har varit relativt billiga (halm, lera, träflis och mycket återbrukat material som tegel, taktegel, kök).

Det hade helt klart blivit ett billigare bygge om vi inte valt att bygga en replika av Ronjas borg som grund, hahaha. Men det är så vackert! Det som är bra med den här typen av hus är ju att en kan göra mycket själva. Nu har vi tagit in väldigt mycket hjälp ska sägas – med diverse (markläggning, grund, avlopp, stomme, spåntak, dörrkarmar, fönsterkarmar och så vidare), men själva halmen har vi lagt in, vi har lerklinat hela organeriet och huset själva och med hjälp av vänner och workshops. Och innertak, innerväggar, golv och sista piffet kommer vi också göra själva. Och eftersom vi varit med i varje steg kan vi också ta hand om huset, renovera själva om något skulle behöva en touch av omtanke om några år.

Q: Hur har banker ställt sig till att låna ut pengar till projekt i pionjärsklassen?
A: Vi har haft lyxen att kunna mata in pengar från försäjning av lägenhet och torp rakt in i bygget, men har tagit lån för vissa delar. Som solceller. Där har vi vänt oss till JAK, som har det rätta tänket. Så ett tips är att vända sig till banker som Ekobanken och JAK.

Lärdomar från bygget!

Q: Vad har du lärt dig som du önskar att du hade vetat från början?
A: Förutom att inte bygga med halm endast iförd bikini (dålig idé)? Att det går att ha spåntak som yttertak.
John har ju köpt ett par hundra begagnade tegelpannor (enkupigt tegel) som ligger på vänt i ett förråd. De ska bli vårt tak. Just nu har huset bara spåntak.
Och alltså spåntaket är SÅ vackert. Alla som kommer hit säger att vi inte får dölja det vackra spåntaket – och jag håller med. Det är magiskt! Jag kan ta noll procent cred för det – detta är Carl och Kolbjörns verk.
Detta spåntak är lagt för att fungera som undertak för taktegel – inte yttertak. Om vi skulle vilja ha det som yttertak borde det förmodligen ha lagt i ytterligare ett lager. Jaja, enkupigt tegel är också vackert. Men skulle jag bygga ett till hus – spåntak alla dagar i veckan!

Q: Vad ligger under takspånet?
A: Råspånt!

Livet, orken, energin

Q: Hur får ni tiden att räcka till med jobb, barn, husbygge och kanske vila ibland.
A: Bra fråga. Jag vet inte riktigt. Vi pusslar rejält, jobbar kvällar, tidigar mornar, sover inte så mycket per natt (vi har ju haft två småbarn, så det är ju bara att ställa in sig på att en har fått ett tredje barn, hahaha) och jobbar i perioder i skift. När en lägger barnen går den andra över till bygget eller sätter sig och jobbar. Helgerna jobbar vi också mycket i skift. Det blir kanske inte jättemycket tid för egna baluns, men å andra sidan pågår ju bygget under en begränsad period.
Men vi tar lediga ryck, hänger hela familjen, drar på middagar, fest och annat skoj. Men ja, det är ett gediget pusslande. Men värt det!

Q: Hur orkar man?
A: För att det är så förbaskat roligt! Och jobbar en med klimat så är det som kolasås att få göra något med händerna – som blir klart. Och bra, fint och vettigt. Som avkoppling för både kropp och hövve!

Under-tiden-boendet?

Här bor vi medan vi bygger

Q: Har följt dig ett tag, men har inte förstått. Ska ni bo där sen? Hur bor ni nu?
A: Ja, vi bygger ett halmbalshus som vi sen ska flytta in i. Det kommer bli ett sånt pirr att sova första natten där – och packa upp alla möbler och pinaler från lägenheten i Midsommarkransen som varit magasinerade i två år!
Just nu bor vi i mina föräldrars gamla garage/verkstad som ligger ett stenkast från bygget. När vi flyttade hit så gjorde vi om verkstan till en liten minilägenhet på sisådär en 30 kvadrat. Och pja, här har vi bott i ganska exakt två år nu.

Bäst och sämst?

Q: Hittils: bäst och sämst?
A: Hmm, svårt. Bäst har varit att få lära känna alla grymma, fantastiska, sympatiska hantverkare som blivit som nya vänner. Att bli stark som en oxe. Och att kunna rådfråga alla gulliga, trogna patreons när en står inför svåra dörrval (se ovan!) och att se huset växa fram.
Få saker slår bygget i sommarkväll, när en skymtar åkrarna nedanför sluttningen.

Sämst? Mja, att favoritblusarna spricker över bicepsen? Och att lassa i hundratvåtusen skottkärror med skumglas i grunden. Och då gjorde jag ändå inte hästjobbet – det gjorde John!

Återbruk, U-värden och nitiska kommuner?

Q: Hur kombinerar ni återbruk med bygglov? Min kommun är nitisk med mått och U-värden?
A: Tack och lov att det finns grymma personer! Dels fick vi hjälp av John Helmfridssson på Bomans arkitektur AB som är arkitekt och hållbarhetsspecialist, och dessutom har vi en grym kontrollansvarig som är en extra röst när kommunen är skepiskt. Ska säga att Karlstads kommun har varit toppen under bygget.
Ingen skugga över någon.

Q: Hur räknar man hem energikrav med halm och återbruk?
A: Fönster och dörrar är ju alltid en svag länk, därför har vi planerat huset som så här: Få fönster och pardörrar utan fönsterparti mot kalla norr, och desto fler fönster mot varmare söder.
Halmbalshus har ju tjocka väggar som islolerar fenomenalt, så i kombination med återbruk så kan vi gå i mål med energikravet. Just nu är det ett väldans sjå att täta fönster med lindrev, sätta in innerfönster och planera för innerdörrar. Det blir dubbla fönster och dubbla dörrar överallt för att ha både hängslen och livrem så att säga.

Avlopp

Q: Hur gör ni med avlopp?
A: Vi har en aquatron som sepaterar upp härligheten, och sorterar bajs och kiss (obs, ej manuellt) så att vi kan använda detta i odlingarna.  Sedan har vi en enkel tvåkammarbrunn.

Hur lång tid tar det?

Q: Hur lång tid tar det att bygga?
A: Det beror nog på vilka krångliga omvägar en tar, hur mycket en gör själv, hur mycket erfarenhet en har av bygg och hur stor budget? Har en en stor bugdet, mycket tid, kunskap, kör många workshop och kanske ett stort bygg-taggat kompisgäng så kan det nog gå ganska snabbt.  Är en två yrkesverksamma (dock med hyfsat fria arbetstider), krångliga, värderingsdrivna, utan byggerfarenhet och med två barn, så tar det 1,5-2 år.

Vilka risker bör man se upp med?

Q: Vilka risker bör man se upp med?
A: Ja, vi är ju byggherrar så vi är ju ytterst ansvariga för detta bygge. Jag känner att vi kunnat göra saker bättre – rent säkerhetsmässigt. Det kan en nog alltid. Nu har allt gått bra,  men om jag skriver en bok om detta bygge någon gång så ska jag ha många checklistor med.

Q: Vad är det i leran ni lerklinar med?
A: Lera, sand och hästskit. Och lite allmänt bös.

Höallergiker?

Q: Går det att bo i ett halmbalshus om man är höallergiker?
A: Ja, det tror jag. All halm är ju inkapslad i tre lager lera från alla håll och kanter. Men gissar att detta inte är din bild av ett drömbygge:

Q: Funkar halmbalshus i kallare klimat? Jämtland/Härjedalen?
A: Ja! Spana in @rundbalshuset på instagram – ett runt halmbalshus som är byggt utanför Umeå. Det är tack vare dem – och detas medverkan i Husdrömmar – som gemene person har koll på vad halmbalshus är. Tack för det!

          

Kommer ni bo i huset för alltid?

Q: Kommer ni bo där för alltid tror du? Tänker på all den tid och kärlek ni lagt ner på bygget?
A: Den person som tar över detta hus kommer att få BÄNDA bort oss.
Nä, men vi älskar den här platsen (här knäckte mamma och hennes syskon hasselnötter när de var små), även om det har varit två år av prövningar. Att bo här för alltid är tanken. Och det var också en av anledningarna till att vi flyttade just hit. Vi ville slå rot på en plats, där en kan gräva ner rötterna rejält. Men sen vet en ju aldrig var livet sveper en. Det skulle vara svårt att släppa – helt klart.
Huset är byggt av så mycket svett, lycka, svårigheter och tårar att det känns som en byggt in sin själ i det.

Vad har ni för erfarenhet av bygg?

Q: Vad har ni för erfarenhet av bygg sedan innan?
A: Eh, ja du. Vi byggde ett hönshus på hjul av återbruk och sedan var vi så fulla av icke-ödmjukt storhetsvansinne att vi gav oss på ett helt husbygge! Men vi hade ju inte klarat det utan hjälp, men shit vad vi lärt oss mycket. Jag har byggt en del innan, men John kunde knappt sätta upp en hylla. Han brukar säga att han fortfarande inte kan sätta upp någon hylla – men han kan bygga huset runt hyllan, hehehe.

Q: Hur börjar man om man vill göra samma men inte har byggt något innan?
A: Hör av sig till någon som är taggad på att vara med? Anlita en hantverkare som tycker att det är ett spännande projekt och är okej att du är med, lär dig, frågar, hivar, kånkar och är behjälplig/stjälper.

Q: Hur vågar man? Vart ska man lära sig allt?
A: En blundar och hoppar! Det finns massor av kunskap därute – via forumet Halmhusbyggarna på Facebook exmeplevis. Där kan en följa diksussioner, ställa frågor och förhoppningsvis få svar.

Som tur är har det byggts ett helt gäng halmbalshus i Sverige och människor har varit så otroligt frikostiga med tips på vägen.

Innan vi började bygga åkte John på en liten inspirationsturné. Han hörde sig för hos några som byggt halmbalshus tidigare och frågade om han fick besöka dem och ställa frågor. Och det fick han! Där lärde han sig massor. Dessutom finns det då och då workshops i halmhusbyggande som en kan boka in sig på. Det rekommenderar jag alla – byggplaner eller ej. Så trevligt, kul och spännande sammanhang.

Q: Knäppaste beslutet?
A: Att mitt i allt byggande anlägga en köksträdgård. Nu i efterhand – så värt det.

Q: Hur gör man isolering av tak?
A: Eh, ja, detta är fortfarande ett frågetecken. Halm eller lerull kommer vi landa i.

Q: Kan du berätta om orangeri-bygget också?
A: Ja, det kanske får bli ett eget inlägg? För det är en helt annat bygghistoria. Kommer inom kort – lovar.

Nu trooor jag att jag svarat på alla frågor som kommit in! TACK för frågor och hejarop, och undrar du något mer så gör jag ett inlägg till.