Fina flätor!

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

amelia vår

Medan Majken gestikulerar vilt i sömnen alldeles bredvid mig så tänkte jag snabbt tipsa om en himla fin sak.
Som ni vet älskar jag frisyrer av alla de slag. Burret sitter ju där, så varför inte göra något fantastiskt av det? Dessutom – billigaste accessoaren sedan Gustav Vasa skidade genom Dalarna!
Så.
När jag blev tillfrågad att redaktöra för Amelia Vår tidigare i år så var jag ju bara TVUNGEN att pilla in lite DIY i form av flätade frisyrer.
Bästa Emily Dahl jonglerade kamera, ett stycke höggravid jag prustade, frustade och piffade frisyrer, medan vackra Josefin Forsberg lånade ut sitt hår (och najsa fejs).
Resultatet (flätade frisyrer med steg-för-steg-guider) hittar du i tidningen Amelia Vår, som finns i butik nu.
Grabba tag i ett exemplar innan det säljer slut vettja!

Loading Likes...

Äntligen här!

  • Kommentarer på inlägget:12 kommentarer

amelia-vår-2015

Hurra, fanfar och konfetti-regn! Nu är den – Ä N T L I G E N – här!
Tidningen Amelia Vår 2015 som jag – tillsammans med en rad inspirerande, briljanta och kreativa kvinns – har jobbat med under vintern finns nu i butik. Och jag är så stolt att jag håller på att smälla av.
Framför allt för att jag fått tillfälle att jobba med så kriminellt skickliga och peppiga människor. På 124 prunkande sidor bjuder Underbara Clara in till vårfest, Mokkasin-Sofia tar dig med till sina hemliga ställen i Paris, Lina Eidenberg Adamo tar dig in i sitt sinnessjukt vackra Gotlands-hus, Elsa Billgren visar upp det bästa av Budapest, Hjartesmil avslöjar sina London-favoriter, Tant Johanna ger inredningstips inför våren, Emily Dahl delar med sig av sina smartaste knep för att remake:a cykel (och har även plåtat vårens snyggaste, flätade frisyrer), Johanna i Kulla får oss att vilja odla och flytta ut på landet, Husligheter visar upp de finaste prylarna för balkong och altan och Vintageprylar-Louise öppnar dörren till sitt torp.
Puh! Ja, ni hör ju. Amelia Vår innehåller så mycket briljans att jag blir helt andfådd. Och ja, sa jag att ni kan vinna en miljösmart cykel från Stålhästen och typ hundrafemtioelva andra grymma grejer?

Själv har jag redaktörat över tidningen, tagit reda på du förverkligar drömmen om ett torp och odlar ätbart i kruka. Två av mina viktigaste frågor i livet just nu.

Nu hoppas jag innerligt att Amelia Vår 2015 säljer som smör, så jag får möjlighet att göra om det här. För det var något av det roligaste jag gjort. Inte minst att få jobba med alla dessa skickliga människor.

Och till detta? En helt fabulöst underbar Amelia-redaktion som fyllde mina dagar med sång (layouten), kissar-nästan-på-mig-skratt, bubblande värme och intryck som jag sent ska glömma.  Saknar varendaste kotte på den där redaktionen.

Spring å köp nu!
Jag har själv redan inhandlat två exemplar. Ett gav jag till min barnmorskan Monkan, eftersom hon varit med mig på resan på något sätt. Och en tidning ska jag nog skicka till min mormor Ulla, som vilken dag som helst blir gammelmormor.
Det blir fina fisken det!
Stor kram
emma

Loading Likes...

Q&A: Våruppror, spjälsängsskydd, shorts och tygblöjor

  • Kommentarer på inlägget:8 kommentarer

Halloj! Tänkte börja denna veckan med att svara på frågor som kommit in via mejl eller kommentarsfälten. Har du ställt en fråga, men inte fått svar?

Hav förtröstan, jag svarar så snart jag bara kan.
Kram och måndagspepp
emmaIMG_5643

Q: Hej Emma! Jag var ute på stan igår och slogs av att det var så mycket svarta kappor och grå nyanser överallt. Tråkigt. Jag saknar färg och längtar så vansinnigt mycket efter våren, så jag undrar om du kommer dra i gång något våruppror i år?
Mvh
Taggad
A: Tjena taggad! Ja, ladda kulörerna, vårkappan och pepp-pickadollerna. För imorgon drar vi igång. Om det är någon som behöver kulörtas upp just nu är det nämligen jag. Ska se om jag kommer i något vårigt, annars lämnar jag scenen öppen för alla er läsare. Upplägget kommer vara detsamma som tidigare år: Sprid färg och ha chans att vinna ett pris. Mer info kommer i morgon! Stay tuned.

IMG_42361

Q: Hej,
Skrev ett PM på din facebook men sen hittade jag den här mailadressen också.

Jag hade alltså en liten fundering över den vackra blekgröna nyansen ni målat ert rutiga golv med. Jag är helt förälskad i den och skulle vilja måla panelen mitt badrum med den färgen.
Har du någon färgkod/namn får du gärna svara.
I övrigt, tack för en fin blogg och lycka till med bebben!
MVH
A: Åh, så ledsen för sent svar! Så här ligger det till. Jag är sämst på att hålla reda på färgkoder, men jag har satt in det tunga artilleriet på jakten. Det kan finnas en burk kvar långt inne på vinden, men min preggohydda tillåter mig inte att dansa runt så mycket däruppe. Så jag har bett min kära mor att ta med sin stora nyans-solfjäder när hon kommer senare i mars för att undersöka saken. Det är när jag får sådana här frågor som jag önskar att jag var en person som skrev upp de där koderna. Gah! I mitt nästa liv kanske jag är en sådan drömperson, men tyvärr är jag ett katastrofalt världskrig på just den fronten. Så svaret är att svaret kommer! Är på gång. Under process. Och noga utredning.
Kram så länge och på återhörande
emma

spjälsäng barnrum emmas vintage

Q: Emma, vart kommer det fina spjälskyddet ifrån? Verkar så svart att hitta mer klassiska/tidlösa varianter. Är själv gravid i vecka 25 (första barnet) och kvällarna spenderas gärna med att googla på sånt här nu!
Tack för en fin blogg och lycka till med Cirkus Sundh!
Matilda

A: Hej Matilda och stort grattis! Jo serrö, det där spjälsängsskyddet har John sytt. Idén kommer från pyssliga Lollo, som gjorde världens finaste i blommigt tyg (spana in hennes spjälsängsskydd här).
Hur gjorde vi då? Jo, skumgummit inhandlades på Tygverket (4 centimeter tjock skumgummiremsa som såldes i färdigskurna mått), vi måttade spjälsängen och därefter delade jag skumgummin på hälften (på längden alltså) med hjälp av en sax.  Därefter sydde John ett fodral (av två sidor (breda ytter- och innersidor) och två paneler (under- och översidor) av grått linnetyg. Tyget är fäst med kardborreband i botten, så att det enkelt går att ta av för att tvätta. Eller om man tröttnar och vill ha något annat fodral.
Det viktiga att komma i håg är att kila in skumgummit i hörnen på spälsängen, så att det hålls uppe genom sin spänst. Ett annat (supersnyggt) sätt är att dessutom fästa spjälsängsskyddet med fina band i avvikande färg, så som Lollo har gjort. Så stört snyggt. Hade jag inte varit så att jag och John redan hade kopierat hela idén och känt att mja, det här med att även koppa band-detaljen var ett steg för långt, så hade jag LÄTT dekorerat skyddet. Kanske sväljer jag stoltheten i veckan och helt enkelt snor den idén också …
Vi får se.
Kram och lycka till!
emma

223388Q: Har alltid haft så svårt att hitta fina shorts och så till sommaren men dina rödrandiga ser ju helt fantastiska ut!
Vart är dom ifrån?
Tack för en otroligt fin och inspirerande blogg!

A: Hej och tack för fina peppord. Just de där randiga shortsen har jag köpt på Beyond retro i Zinkensdamm. De brukar alltid ha en massa roliga, udda shorts i fräsiga, ärtiga mönster. Som randigt. Dessa shorts går – så klart – under namnet Obelix-shorts!
Kram emma

Q: Åh så härligt! Jag fick också en babyshower! Fast mer traditionell amerikansk, men väldigt fint! Tänkte på en sak, du som är så miljömedveten och intresserad, ska ni ha tygblöjor till circus sundh? Vi har till vår unge, funkar toppen!
Stella
A: Hej Stella! Ja, det var verkligen en magisk babyshower, var helt nipprig i flera dagar efteråt. Bara att få träffa vänner är en lyx när en inte är så rörlig längre, så det var som en rejäl insättning på det sociala kontot.
Angående tygblöjor så är svaret ja. Vi har bunkrat upp med lite olika varianter för att se vad som fungerar bäst. Jag måste säga att jag var lite skeptisk till en början, eftersom jag liksom trodde att man skulle köra hela bajsblöjan i tvättmaskinen. Och vi som inte ens har en tvättmaskin!? Men jag hade ju lite lätt fel. Via bloggen (tack, kära du) fick vi tips om G-diaper som verkar suveränt. Är det sådana du använder? Eller något annat märke?
Till er läsare som, liksom jag, inte har så stor insikt i tygblöjeriet kommer en snabbkurs (så slipper du vara lika noobig som jag): Man tvättar alltså bara höljet, medan själva uppsugnings-delen (med bajset) går till komposten eller slängs i soporna.
Eftersom vi ska kuska runt en del i sommar, hänga på landet och ha tillgång till “egen” kompost (och tvättmaskin!) så känns det utmärkt att testa just då. Men vi har bunkrat upp med både G-diapers och engångsblöjor, så får vi se vad som fungerar bäst.
Önskar så att vi hade en kompost alltså! Det hade varit grejer det.
Kram emma

vintage vintage-hair-style

Q: Hej, jag letar frisyr-inspiration, älskar dina vintagefrisyrer. Vart kan jag hitta mer idéer?
Har kanske du gjort någon turtorial någon gång, eller vill göra en?
Frivillig kram! /Sonia
A: Hej Sonia! Först och främst, stört fint namn du har (med på vår namnlista faktiskt). Och nu till din fråga. Jag måste ju tipsa om boken Vintagefrisyrer som jag har skrift tillsammans med Retroella (om du inte redan har den) och även två turtorials: rosettfrisyr och min vintagefrisyr.
Stort lycka till och hojta om du vill att jag ska göra någon mer turtorial!
emma

Loading Likes...

Q&A: Drömtorp, min bikini, frisyrer & drömmen om att bli gravid

  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

IMG_1498-1

Q: Hej Emma! Jag drömmer liksom du om ett torp, och uppskattar verkligen inläggen där du har dammsugit Hemnet och Blocket bostad efter dina favoriter. Jag undrar – av ren nyfikenhet – vad är du på jakt efter? Tror du att du kommer att hitta det du söker? Och var letar du? Vad har du för kriterier liksom? Hur tänker du kring torp? Dela eller ha själva?
Tack för en inspirerande blogg!
/Åsa.
A: Hej Åsa och vilket pepp att ha en torpar-kompis som älskar att vältra sig i stugor precis lika mycket som jag! Hurra! Nu reloadar jag alla bostadssajter varendaste dag, sonderar torp-terrängen och bara väntar på att de ska översvämmas med söta, små torp att fylla dagdrömmarna med. Så snart kan du (förhoppningsvis) njuta av fler torpar-inlägg.

Jag längtar jag ständigt ut på landet, och med en bebis i magen blir längtan efter gröngräs och lunch i syrénbersån än mer lockande. Att få hitta en oas som inte nödvändigtvis är fylld med folk (även om jag älskar fölket i Kransen).
Som den lantis jag är känns det dessutom viktigt att barnet i magen får lära sig att ha lite skit under naglarna från tidig ålder. Trädgårdsland, vild trädgård och massor av projekt är med andra ord ett måste för moi.

Sedan jag var sju äpplen hög så har jag drömt om ett alldeles speciellt hus, ett stenkast från mina föräldrar. Varje kväll när jag ska sova så tänker jag på det där huset. Varendaste varenda kväll. Det är mitt happy place, en plats som jag ständigt återkommer till i mina dagdrömmar. Huset är obebott, men inte till salu. Än. Och kommer kanske aldrig bli, vad vet jag.
Så i väntan på just det där huset så försöker jag fylla drömmarna med faluröda torp, glasverandor, pärlspontskök, vildvuxna trädgårdar, spröjsade fönster, en fastutrappa, knarriga trägolv, sovrum med gamla tapeter och guldockramålade spegeldörrar.
Det är lite vad jag är på jakt efter, om jag nu aldrig kommer kunna förverkliga drömmen om mitt happy place. Helst skulle jag vilja ha ett stort hus där alla mina vänner får plats, men i takt med att allt fler vänner köper egna torp så krymper torpardrömmarna. Från sådana här kollektivhus-schabrak med fyrahundratvå handfat till små, små torp.

Gällande att dela att äga själv, så är jag ju något av en kollektivperson. Jag älskar tanken på att äga tillsammans, dela på jobb och umgås på lediga stunder. Att ha en plats att samlas kring, istället för att alla sitter i varsina små torp runt om i Sverige och undrar varför ingen kommer och hälsar på.
Ren geografiskt så lockar Gotland mest, men även Sörmland, Östergötland och Småland. Värmland lockar så klart också, men där finns det som sagt bara ett hus som finns på min näthinna. Där bor ju också mina föräldrar, i mitt älskade barndomshem, min oas, mitt stand-in-torp som jag lånar lite och försöker smyga in små projekt. Men mina föräldrar bor ju faktiskt där på heltid, så det blir inte så mycket att förverkliga egna drömmar, utan hjälpa till med deras visioner. Vilket så klart inte är fy skam.
Med tanke på att jag har mitt barndomshem kvar på landet och får utlopp för min aldrig sinande fixar-glädje när jag är i Värmland, så tar jag och John jakten efter ett torp med i sakta mak. Ju äldre mina föräldrar blir desto mer kommer jag dessutom vilja hjälpa dem med trädgården, underhåll av mitt barndomshem, beskärning av äppelträd och vardagsfix, så jag inte sitter med ett alldeles för stort torparprojekt på fel sidan landet medan de går på knäna. Så det är något jag också räknar med i torp-kalkylen.
Du hör ju Åsa, det vore ju optimalt att köpa det där huset ett stenkast från mina föräldrar. Då kan jag förverkliga mina egna drömmar, men ändå kunna vara en liten fixar-nisse när de behöver. Och dessutom skulle alla mina vänner få plats när de hälsade på …
Hoppas du hittar ditt drömtorp! Jag håller alla tummar och tår.
Stor kram emma

IMG_1833

Q: Hej Emma! Jag är liksom du gravid (barnet kommer till världen i april) och nu har jag en fråga till dig som du kanske kan svara på. Jag och min partner har börjat fundera vad vi ska göra i sommar, hur (och om) vi ska semestra och hur vi ska tänka kring ett nyfött barn. 
Du och John verkar alltid ha så mysiga somrar, så jag undrar helt enkelt vad ni har för planer. Inte så att jag ska copy/paste:a, men är mest nyfiken på hur ni tänker kring semester och barn?
Ps. Ska bli så kul att följa er och det nya lilla livet, särskilt eftersom vi kommer ha ett barn strax efter er. 
Kram Anna-Karin
A: Hej Anna-Karin och stort grattis! Och vad roligt att ni också ska få en vårknodd. Ja, om det är något jag tänker på så är det sommaren. Ett alldeles ypperligt sätt att förtränga tråkigare saker har jag märkt. Jag och John har lite lösa planer och en spikad resa, med insikten att det kan gå helt åt pipsvängen. Men vi ställer in oss på våra planer fungerar något sånär, mest för att vi älskar att dagdrömma. Gotland står så klart på menyn, som alltid. I maj ska vi – om bebisen samtycker – åka ner till våra kompisar i Göteborg (ser så sjukt mycket fram emot detta), vi kanske hyr ett torp någonstans i Sverige och senare på sommaren blir det troligtvis en sväng till Värmland där en massa vänner (och katten Sockan) kommer att sammanstråla. Inte mindre än TRE av mina vänner från Värmland väntar barn just nu, så jag bara måste ju dit och spana in de nya liven. Plus hjälpa mor och far med ditten och datten (förra sommaren låg jag bara som ett kolli i hängmattan, så i år är jag taggad på att hugga i).
I oktober åker vi till (FANFAR) Frankrike! En hel drös med kompisar ballade ur en dag och råkade hyra ett hus söder om Paris, så då tar vi bebisen under armen och åker dit. Frankrike-resan är det enda som är spikat och allt annat är dagdrömmeri-stadie på. Vi tänker mycket Sverige, tåg och enkla häng. Inte så mycket stad, utan med vischan där man kan gå i nattlinne hela dagen om en så vill.
Lite så. Det blir en del korta resor och andra längre varianter, en mix helt enkelt.
Kram och stort lycka till
Emma

IMG_1465IMG_1738

IMG_9680

Q: Älskar din bikini, drömmen!! <3 var köpte du den?
Caroline
A: Hej Caroline! Nämen man tackar! Min bikini har jag köpt från Janna Drakeed. Vintagefabriken (som jag driver tillsammans med Volang-Linda och Vintageprylar-Lollo) sålde dessa förra året och jag kunde ju bara inte motstå denna goding. De var mäkta populära kan jag lova. Tyvärr produceras inte denna modell just denna säsong (men vi hoppas innerligt att de kommer in igen, för de är verkligen helt underbara), men såg att Janna har några bikinis kvar i sin Etsy-shop. Så skynda fynda! Du kommer inte bli besviken kan jag säga.
Den prickiga toppen som jag bär på bilden nedan kommer från Forever21, och hör alltså inte till bikinin. Men det är ju det fina med just bikinis: de går att mixa och matcha i all oändlighet.
Kram emma

IMG_2643

vintage_möhippa_7041_2Foto: Isabelle Pedersen

 Q: Hej Emma
Vilket underbart hoppingivande ock fargsprakande inlagg! Tackar tackar for det :) Gar det for sej att fraga om var du fick tag I den fina kameran?
Nina
A: Självklart går det alldeles utmärkt! Den gröna kameran är en Diana-kamera.
Kram emma

IMG_9270

Q: Hej Emma!
Jag behöver hjälp!
Det började att jag och min bästa barndomsvän var så glada för vi båda försökte bli gravida. Vi var så lyckliga att vi äntligen skulle få gå rundor på stan och vagga rundor med våra stora magar tillsammans (en barndomsdröm vi hade).
Jag blev gravid väldigt snabbt men inte hon. Nu har vår flicka kommit till världen och min vän försöker fortfarande. Jag är så lycklig över vår dotter men så otroligt ledsen för min väninna. Jag försöker allt vad jag kan att stötta henne men jag vet inte riktigt vad jag kan göra eller säga. Det plågar mig verkligen att se henne så ledsen och det kommer tårar när hon smsar att hennes mens återigen har kommit.
Hur ska jag ”hjälpa” henne?
Vad hade du gjort?
Väldigt tacksam för svar!
Kram
A: Åh, alltså jag lider så ofantligt mycket med er. Båda två. Det finns inget jobbigare att inte kunna påverka den där gravidmagen. Åt båda håll. Jag blev gravid (första gången (som slutade i missfall)) när en nära vän hade försökt bli gravid under en längre tid (längre än mig). Och som jag skämdes. Samtidigt som jag ju så klart var glad över att ett liv växte därinne. Men det var så dubbelt. Hela upplevelsen var dubbel. Och enormt jobbig. Jag önskade så att hon skulle ha den där graviditeten, inte jag. För jag tyckte någonstans att hon var mer “värd” den än jag. Låter knäppt, men älskar man en vän så gör man. Men det går å andra sidan inte att påverka naturen.

Sedan har jag ju varit på andra sidan, när andra har varit gravida och jag mer än allt ville bli gravid. Och det är banne mig inte heller lätt. Det finns också en skam där. Att glädjas något enormt åt någon annans lycka, och samtidigt önska att man själv var i samma sits. Vara avundsjuk på det som man inte har, och så klart, samtidigt skämmas över att man är just avundsjuk.
Mitt enda tips är att vara där för henne, peppa på allt möjligt, inte vältra sig så mycket i barngrejen (även om det är svårt när man är mitt uppe i det) och kanske göra något HELT icke-barnrelaterat. För är man inne i den där längtan-efter-barn-tunneln så är det svårt att se något annat. Det är bara det som gäller. Och då kan det vara skönt att få ta semester från de tankarna. Förstå att det finns andra saker som är värda något, att det finns andra saker att leva för och att barn inte är allt. För det gör inte saken bättre att fylla tunnelseendet med ÄNNU mer barn – det ska gudarna veta. Det är enormt viktigt att känna att man har ett värde – även utan barn. Jag minns att en bekant sa till mig och John “det ska bli så roligt när ni får barn, för då kommer vi ha så mycket att prata om”, “då kan vi göra ditten och datten” och “tänk när ni också får barn, DÅ … “. Vi som försökte så innerligt blev så himla ledsna. Som att vi inte hade något värde utan den gyllne guldbiljetten. Att livet skulle börja först när vi hade ett barn. Vi som EGENTLIGEN älskade vårt liv.
De där kommentarerna gjorde bara stressen ännu mer påtaglig. Och ångesten över att det inte fungerade. Och stress och ångest hjälper liksom inte direkt till när det ska göras barn om en säger så.
Kommentarerna var så klart inte illa menade, säkert sådant som bara slank ur i någon form av felriktat pepp om att få dela en erfarenhet, men man får komma i håg att man är så otroligt hudlös när man försöker bli gravida. Det är som att man vänder ut och in på varenda del av sig, så en får vara lite försiktig. Och peppa en hel massa på andra saker. Det är så viktigt. För det kan ju faktiskt vara så att någon av ens vänner varken kan eller vill ha barn. Och ett barn kan inte vara en inträdesbiljett till något. Det måste vara en bonus. En vän är lika mycket värd med eller utan barn, och det går inte att säga för många gånger.

För din del måste du så klart kunna vältra dig i det nya, lilla livet och jag tror någonstans att din väninna inte vill gå minste om det heller. Men med måtta. Tar hon avstånd under en period, ta det inte personligt (och inte heller som ett tecken på att hon inte tycker om ditt barn), utan det kan bara vara ett sätt att skapa ett lufthål för att kunna andas.
Rent krasst finns det ju ingenting du kan göra, annat än att finnas där. Ge kärlek och bomull. Och berätta för henne en gång för mycket att hon är viktig för dig. Precis som hon är. Just den där omhuldande kärleken kan man inte få för mycket av. Särskilt inte när man är hudlös.
Det är viktigt att bli sedd, lyssnad på och även att få tillåtelse att vara ledsen. Trots att tanken är så enormt fin när folk säger att “om ett år är du gravid, var så säker”, så kan det kännas som att sorgen att inte vara gravid NU viftas bort. Att man inte blir förstådd, vilket är enormt frustrerande. För känslan är ju så otroligt närvarande. Så mitt hundraelfte tips är att lyssna. Även om det är svårt att inte komma med en gnista hopp när man så gärna vill hjälpa till.

En viktig aspekt i gravidtetsfrågan är ju att det TAR TID. Jag blev själv chockad över hur svårt det var. Hela mitt liv har jag nojat över att bli gravid och tagit alldeles för många dagen-efter-piller eftersom samhällets utgångspunkt är att det är så himla lätt att bli gravid.  Sexualkunskapen prejar huvudet fullt med hur man skyddar sig mot detta nästan virusliknande och det ska preventivmedla sig hit och dit. Med den utgångspunkten kan det vara lätt att tro att man ska bli gravid på fem röda, men det är ju långt ifrån alla som blir det. Tvärtom, det tar månader och ibland år.
Det som jag tycker är häftigt, och som jag skrev om i det här inlägget, är att man aldrig vet vad som lurar runt knuten. Även om allt känns nattsvart, hoppet är borta och det är svårt att få luft i tunnelseendet, så har man inte en aning om vad som väntar.
Jag tycker heller inte att man ska vara rädd att ta emot professionell hjälp. Det är inte meningen att man ska klara allt själv här i världen. Långt ifrån.
Bara att gå och prata med någon kan göra under, eller att pröva IVF (har HUR många vänner som helst som genomgått IVF-behandlingar).
Jag och John började ju gå en utredning, och jag tror att mentalt – att förflytta sig framåt från att ha stått och stampat under månader – är det guld värt.
Lycka till och hoppas innerligt att ni kan vara ett stöd gentemot varandra, att din kompis kommer ur tunnelseendet (bara för en dag kan räcka långt) och att ni tar hand om varandra.
Stor kram emma

IMG_43263

Q: Hej! Jag har läst din blogg alldeles för länge nu utan att ge mig till känna. Tack snälla för en världsfin blogg som jag kan drömma mig bort i.
Jag har faktiskt en undran som jag aldrig fått riktigt svar på. Jag vill så himla gärna kunna göra flotta vintagefrisyrer med fina lockar, kringlor, rullar och så vidare. Jag har, och älskar, er bok! MEN jag har av naturen tunt hår. Mamma och någon snäll frisör har kallat det ett ”fint” hår. Har du tips på frisyrer, eller är det bara att ge upp?
Lycka till med bäbis, jobb och allt! Kram

A: Naaaaj, ge inte upp! Det finns massor av tips för att hjälpa håret på traven. En grundregel när det kommer till vintagefrisyrer är att inte ha nytvättat hår, eftersom det då är lite för fint. Extra viktigt för dig som redan har fint hår från början. Själv har jag naturligt spikrakt och fullkomligt ostyrigt hår, men med blonderingen har håret blivit strävt och lättjobbat. Lägg till mousse och värmeskydd i blött hår och håret är preppat för frisyr!
Självklart ska du inte behöva blondera håret för att få styr på det, men du kan eftersträva den behandlade känslan genom att till exempel använda torrschampoo.
Det ger håret volym och den där behandlade känslan som är optimal för just vintagefrisyrer. Annan typ av stadga fungerar så klart också.

Sedan tycker jag att du ska boka in ett besök hos Sarah Wing, Retroella, som är expert på hår och vintagefrisyrer. Hon sitter inne på år av kunskap och kan guida dig till vad som passar just ditt hår. För när allt kommer omkring så är ditt hår unikt, så det som passar någon utmärkt, behöver inte fungera för dig (hur smott det än hade varit).
Ps. tack för allt fint pepp.

Stort lycka till!
Kram emma

 

 

Loading Likes...

Q&A: Frisyrer, förlossning, graviditet och föräldrarpeng

  • Kommentarer på inlägget:8 kommentarer

God kväll gullisar!
Här kommer del två av frågestundens svar (del ett hittar du här:
 Q&A: Boendedrömmar, 30-årsfester, träning och bristningar). Denna söndag avhandlar vi frisyrer, förlossning, graviditet och föräldrarpeng!
Fler svar kommer inom kort, var så säker. Har du en fråga på lut, ställ en i kommentarsfältet eller mejla mig på emma@emmasundh.com.
Go katt (som min kompis Fatima brukar säga) och kramar
IMG_1620  

Q: Hur i hela friden får man vintagefrisyren att hålla en cykeltur till skolan (8km)?
Det är hopplöst!
Mvh A-K

A: ​ Hej! Spraya håert i många tunna lager, då håller frisyren bättre – oavsett om du ska puttra i väg på cykel eller dansa hela natten. På bajken är det hårnät och sjal som gäller – det håller frisyren där den ska. Men så är det ju det här med cykelhjälm. Jag brukar locka håret hemma, lägga en sjal om (för att behålla lockarna) och sätta en hjälm som krona på verket (utspridd hjärnsubstans på grund av rymling känns ohett, så hjälm är ett must). Det sista frisyrknäcket fixar när jag kommit fram till mitt mål.
Stort lycka till!
Kram emma    

IMG_8358

Q: Hej Emma! Alltså jag måste fråga. Jag är själv gravid och är så otroligt känslig mot lukter. Du har ju skrivit att du mått illa, men hur är det med dofter?
Tack för en bra blogg!
Sandra
A: Åh, Sandra, don’t get me going säger jag bara, hahaha! Dofter har varit – och är fortfarande – min största fiende nummer ett. I början av graviditeten klarade jag inte av doften av kaffe och rödvin. Det var smärtsamt jobbigt, för fick jag en pust av exempelvis kaffe, så var det en expressbiljett till illamående resten av dagen. Jag var tvungen att fly utomhus om en kaffebryggare puttrade i samma byggnad. Supernäsan Sundh kallade John mig.
Både jag och John är extrema kaffedrickare vanligtvis, så det har varit en stor omställning. Helt klart. Under ett par veckor i mitten av graviditeten kunde jag dricka kaffe, men sedan vecka 30 så är fullkomligt omöjligt. Då blev det kaffeförbud här hemma annars blev jag akutillamående. Saknar verkligen kaffe. Inte doft-vise så klart, men känslan av en kanna nybyggt kaffe … Mmm.
… Eh, nu måste jag sluta skriva om kaffe. Kan nog inte ens tänka på det inser jag.

Andra dofter jag har svårt med är alkohol och (det här låter konstigt), men doften av … människa. Och vitlök. Hemska tanke. Jag kunde börja böla om John kom hem och hade råkat fått i sig vitlök eftersom jag då visste att illamåendets storslagna entré bara var en tidsfråga. Ja, uppblandat med känslan av frustration över att en inte vara så där härligt avslappnad och öppen för dofter. Så sjukt.
Hoppas innerligt att din doftkänslighet går över! Och stort lycka till med graviditeten.
Kram emma

IMG_4682

Q: Alltså jag älskar ditt silverblonda hår, så himla vackert. är sugen på att försöka få till just den färgen i mitt hår, men undrar över ett par saker: hur ofta behöver du slinga/bleka? och är bleka enda sättet att få det så ljust? läste någonstans att du kanske skulle sluta med blekningen och fasa in din vanliga hårfärg och blev nyfiken; är det ”bara” under graviditet/amningen du tänker dig det eller handlar det om miljö, kemikalier, annat? vill så gärna ha sådär tjusigt hår men kanske dumt att ge sig in i den karusellen om man tänker sig/önskar sig fler barn tex. tack för en superfin blogg!
A: Nämen en tackar för peppen! Jag har blekt håret ungefär var åttonde vecka, men då har jag en rejäl motorväg av utväxt i hårbotten kan jag lova. Förut så färgade jag håret blont, men då blev det inte så där platinablont som jag ville ha det. Så ja, blekning is the shit. Just nu slingar jag håret av flera anledningar. Dels för att det är skonsammare, miljösmartare, känns lite bättre under graviditeten, men också för att jag kanske inte kommer att ha tid att gå till frisören lika ofta i framtiden. Slingor gör inte utväxten lika markant helt enkelt. Sedan drömmer jag lite i hemlighet om mitt naturliga, tjocka och starka hår (som jag hade innan jag började behandla det), men vet å andra sidan om att jag med största sannolikhet skulle tröttna på det. Min naturliga hårfärg är ju inte så där superspännande och jag tendrar att försvinna i allt det där beige:a.
Det fina i kråksången är ju att hår växer ut, så jag säger tuta och kör!
Kram emma

1. Hur känner du inför förlossningen? Jag är inte ens gravid och nojar redan för det samtidigt som jag inte kan låta bli att fascineras. Hur har du förberett dig?
– Det har gått lite i vågor för mig. I vecka 20-ish var jag coollugn och kände att jag lugnt kunde lägga förlossningen i de erfarna barnmorskornas händer. Men i takt med att förlossningen har kommit närmare har jag blivit allt mer nervös, känt att jag behöver förbereda mig, läsa allsorts böcker och påverkas situationen. Vilket jag inte gjort, utan mest stressat över att jag borde göra det.
I denna stressbubbla samlade jag några vänner som fött barn, frågade ut dem om deras förlossningar och sög i mig all information som en slamsug. Vad de tyckte funkade, vad de rekommenderade och hur de upplevt förlossningen. Jag såg det som att jag hade en tom verktygslåda, och de hade en massa unika verktyg som fungerat för dem. Så jag fyllde min verktygslåda, och den ska med till förlossningen. Där får jag se vad som fungerar för mig och John.
Efter rekommendationer av min lilla kompis-expertgrupp har jag och John gått en profylaxkurs, och jag måste säga att det var den bästa investering har gjort på länge. En kan så klart se klipp på youtube och träna hemma, men är en som jag – gärna gör något roligt på ledig tid, istället för att ta tag i ting som en nojar över – så var det guld. Två kurstillfällen – perfekt!
Förutom att lära sig att andas, slappna av och ta hjälp av kroppens smärtlindring fick vi lära oss att samarbeta. Vi har pratat enormt mycket om rollfördelningen (vad jag ska göra under förlossningen, och vad John ska göra), fått en massa verktyg, strategier, satt upp målbilder och verkligen grottat ner oss i det som komma skall. John lär sig att läsa mina behov, vet vad jag behöver och vet vad han ska göra – och när. Och hur! Det har gjort mig enormt lugn. Känslan av att jag och John gör verkligen det här tillsammans – och att vi vet vad vi ska göra – har tagit bort varje liten stresshormon i kroppen. Vi är verkligen två om förlossningen och har lika stor del i den.
Sedan får vi så klart se hur det går på själva förlossningen, men jag är helt klart profylaxfrälst (efter att ha varit EXTREMT skeptisk ska tilläggas).
För första gången på hela graviteten så känner jag mig stark på något vis och – viktigast av allt (för mig) – utan prestationsångest.

IMG_7857

2. Hur tänker du med jobb med plutten? Och hur funkar det med föräldrapeng när man enbart driver eget och inte är anställd?
– Ja, herregud alltså. Att ha ett aktiebolag (som jag har) är inte att rekommendera alltså. Det är lite av en pers. Driver du en enskild firma så baseras din föräldrarpengar på ett schablonbelopp (om företaget är nystartat (funnits i mindre än 24 månader)), satt utifrån exempelvis vad andra i samma bransch tjänar (= kan vara extremt gynnsamt). Är den enskilda filman etablerad (funnits i mer än 24 månader) så grundar sig föräldrarpengen på din beräknade inkomst). I ett aktiebolag sätts föräldrarpengarna utifrån den faktiska lön du tagit ut de senaste tolv månaderna.
Och i mitt fall har de senaste 12 månaderna inte varit direkt … fördelaktiga för jobb. I början av året led jag fortfarande av sviterna från vårt missfall. Jag var extremt nere, trött, oinspirerad och kunde inte arbeta i samma takt som jag var van vid, vilket innebar att jag inte kunde ta ut lika mycket lön. I somras mådde jag så fruktansvärt illa och var så obeskrivligt trött att det var omöjligt för mig att hålla tempot uppe. I slutet av sommaren fick jag ju foglossning vilket gjorde det svårt att göra stylingjobb, fara runt på jobb och härja. Så jag har verkligen kämpat för att ta igen jobb under hösten, arbetat helger och i stort sett varje sängliggande kväll. Långt ifrån optimalt. Nu – med tre veckor kvar – börjar kroppen säga i från på allvar, så det är bara att kasta in handduken och kapitulera efter den här sista jobbveckan.
Pengar är trots inte allt.
Det är ju en lite vanskligt situation att vara egenföretagare (framför allt med aktiebolag) och gravid, eftersom det är svårt att sia om vad en får för graviditet. Det ska tilläggas att många så klart mår prima, känner sig helt övergrymma och fullkomligt spirar av kreativitet. Sedan finns det dem (jag) som drog det inte-så-härliga-gravitets-kortet. Innan jag blev gravid var jag fullkomligt övertygad om att jag skulle kunna styra över min graviditet. Påverka den. För jag VÄGRADE bli ett offer under den, bli beroende av någon annan eller behöva sluta vara independent woman. Men kroppen ville något annat kan jag ju säga. Och det är inte lätt att styra över naturen, om man inte heter Kina, vill ha klart väder under OS och kan spraya bort moln från himlen med något kemiskt skit. Men jag är inte Kina. Som ni vet.
Kort sagt. Egenföretagare innebär ju att du behöver vara på hugget, och det är verkligen svårt när varken kropp, trötthet, illamåendet och sammandragningar vill samarbeta. Enormt frustrerande. Och absolut INGENTING du kan göra något åt.
Aka, håll dig borta från aktiebolag om du “planerar” att få en tuff graviditet =)

Till din andra fråga, angående plutt-jobbandet.
Jag kommer att fortsätta jobba även när Cirkus Sundh har kommit (är tanken). Först ska både jag och John vara lediga så klart, hitta någon form av rutiner som passar oss, sedan ska vi sakta men säkert gå över till att dela 50/50 på föräldrarledigheten. Tanken är att vi ska dela upp veckorna, så vi jobbar varannan dag eller olika sjok av dagar. Det passar både mig och John optimalt (han jobbar på ett tidsbestämt forskningsprojekt och jag frilansar). Jag är sjukt peppad på att få det att funka måste jag säga!

214631

3. På vilket sätt tror du livet kommer förändras? Vad ser du fram emot och vilken förändring känns inte riktigt lika pepp?
– Oj, ingen aning faktiskt. Jag ser fram emot att få hänga med den där skeva människan som är därinne. En liten, busig skitunge att få älska. Att få visa hen världen, presentera hen för massa fina människor och få skapa fantasivärldar där vi kan drömma fritt. Jag är ju extremt barnslig själv, älskar att åka pulka, bygga sandslott, leka kurragömma, klättra i klätterställningar, gunga, åka vattenrutschkana, klä ut mig och skapa skeva fantasivärldar (där det inte finns några rätt och fel), så det ser jag fram emot. Att få dela och härja fritt!
Jag känner mig inte lika pepp på att bli den där oroliga föräldern …

IMG_5456

4. Hur kommer du klä din kid?
– Skoja min doja att byrålådorna här hemma är fulla med bebiskläder! Det kommer bli mycket stickade set, sailorbodys och ränder. En liten fransos tänker jag mig.

5. Har du (om att du bytte från fast tjänst) fått gå ner mycket i lön och liksom hur tänker du kring friheten kontra inkomstbortfallet? Har ni preppat för kid genom att spara ihop en buffert eller mest bars kör ni?
– Jo, men ja, det har jag ju med tanke på hur graviditeten har varit. Hade det varit en enkel graviditet (utan missfall), så hade jag troligtvis tjänat väldigt mycket mer. Men å andra sidan har jag kunnat jobba hemifrån mycket, vilket har varit guld värt när kroppen sagt nej.

Sista frågan, vad hände med bonjour blogs? Fick aldrig något svar på mitt mail.
– Åh, Bonjour blogs är i full gång, men vi expanderar sakta men säkert. Förhoppningsvis kan vi lägga mer krut på det inom kort.

Q: Hej! Jag är också på tjocken och liksom du har jag funnit att stretchiga pennkjolar funkar bra som gravidplagg. Jag har dock problem med trosor och strumpbyxor – hittar inga tjockare gravidstrumpbyxor nånstans, och vanliga smickrar inte kulan. Samma med trosor – vanliga höga hamnar nu under midjan och ger lite dubbelmage, och låga bryter av det strömlinjeformade siluetten, särskilt bakifrån. Har du samma problem? Har du nån lösning? Vänliga hälsningar,
Linda
A: Hej Linda! Grattis till graviditeten måste jag ju säga då! Jag kör på H&M:s gravidstrumpbyxor. Tycker de är himla bra och går liksom hela vägen upp. Gällande trosor har jag mamma-trosor (GIGANTISKA) från Lindex. De har grymt bra passform (med veck på sidan där magen får plats), men är av fullkomligt usel kvalité. I stort sett alla har gått sönder i resåren. Håller en graviditet, men inte längre (skär i mitt miljösamvete). Så tyvärr är jag inte till så mycket hjälp i trosfrågan, men kan satsa 100 spänn på att det är någon av alla underbara läsare som har ett tips på lut. Anyone?
Kram emma

220430
Avslutar med en bild på den här slitungen. Moi hemma i Värmland.
Loading Likes...

April, maj, juni: En röd cykel, bröllop och Jönssonligan

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

vintagebloppis

Då är det dags att fortsätta sammanfattningen av 2014. Det är ju trots allt nyårsafton IMORGON! Gulp!
Januari, februari, mars passerade i en rasande fart och april började med att ett härligt bloggäng lade ut en bokstavs-rebus som skulle leda dig till vår lilla hemlighet. Ett stycke Vintagebloppis.
På bilden ser du Silversaga, Sandra Beijer, Isabelle Pedersen och Elsa Billgren som var några av de som lade ut bokstäver.
IMG_8163

Investerade i en ny, röd och alldeles underbar cykel från Stålhästen. Jag cyklade runt – stolt som en tupp – på denna skönhet hela våren, sommaren och hösten. Min vapendragare. IMG_6321

Fotograferade min vän Annas otroligt vackra bröllop. IMG_8053

Signerade den purfärska boken Vintagefrisyrer tillsammans med Sarah WingVintagemässan Bakåt Framåt, babblade en hel massa med underbara FiaSwedish Hasbeens och träffade en drös fantastiska bloggläsare. Lyxdag. IMG_8355-21

Kort därefter tog jag katten Sockan under armen och for hem till latdagar i Värmland. IMG_88181

Turnén fortsatte över påsken, då jag och John åkte opp till Skellefteå, gick på loppis och besökte Gula villan. IMG_92071

Efter påsken exploderade naturen och jag med den.

IMG_9781

Elsa kom hem till mig på besök för att plåta en bild till sin bok “Inred med vintage“. IMG_9762

Jag bjöd på hembakta citronbakelser med blåbär och florsocker.

IMG_9127

Det väl-Instagrammade trädet vid Midsommarkransens tunnelbana ålade sig in på bloggen också. emmas-vintage-1

Fick fina paket på posten och jobbade som en tok på Vintagefabriken. Tror jag var ledig tre dagar totalt på hela våren. Pöh!

IMG_0039

Det blev maj och bloggänget bakom Vintagbloppis flyttade in i Kristinehovs vackra lokaler för en dag. IMG_0049

Varenda rum var proppat till bredden med kläder, accessoarer, bloggare och fyndsugna bloggläsare och vintageälskare.

IMG_0753

En lördag förvandlades jag till Sickan. Det var nämligen dags för kuppen “Jönsonligan och dammsugskuppen”. IMG_0916

Eller för all del, en svenhippa för min käre vän Mick (här tillsammans med brorsan). IMG_1236-2

Det började kännas som sommarnatt när jag traskade hem över Södergator mitt i natten. Doften!IMG_1620

Lockade håret med mina mashmallow-liknande foamrollers. emmas-vintage-12

Vintagefabriken fyllde ett år (!!!) och vi fick blommor, gratulationer och presenter. Vi blev så bortskämda minsann. IMG_0474

Och så bjöd vi på fest, champagne och kakbuffé (som vår härliga medarbetare Sofia Byström hade fixat). IMG_1677

Köpte min en citronväska …

IMG_2214

… som jag bar ungefär jämt. IMG_1878

Cyklade försommargator fram, gick på bio och hängde runt. emmas-vintage-8

Firade John som fyllde år med osttårta, paket och pioner.

IMG_2979

Boken Vintageparty lanserades i USA. Woop, woop!IMG_2224
Stylade en mass jobb inför kommande sommar. IMG_2243

Behind the scenes-härj.

IMG_2512

På kvällarna tog jag och John våra hojar ner till Vinterviken, åt middag från Aspuddens bokhandel uppe på klipporna och tittade på solnedgången.

IMG_2766

I slutet av maj packade jag, Linda och Lollo ihop Vintagefabriken och drog ner till en av Sveriges bästa vintagemässor, Malmö vintagemässaIMG_2646

Frossade loss bland all magisk vintage, köpte ungefär HUR MYCKET som helst och signerade böcker på löpande band.

IMG_2874-2

Tänk va? Här stod Lollo med i pioner på huvudet och en liten hemlig Gertrud i magen. Känns som hundra år sedan.

IMG_4682

Bar min nya guldkappa och sjöng på Lill-Babs “En tuff brud i lyxförpackning”. IMG_4309

Det blev juni och jag gick på världens finaste namngivningskalas för lille Chaplin.

IMG_4267

emmas-vintage-1-2

Gick morgonpromenader med John genom Vinterviken och blev avritad av skickliga Anna GrundbergIMG_5933

Det var sommar. Bara fötter hoppade ner i efterlängtade skor.

IMG_5903

Bar tveklös sommaruniform. IMG_4770

Körde en hej-då-nu-drar-vi-på-sommarlov-AW på Trädgården under bron med (nästan) hela Vintagefabriken-gänget. IMG_4910

Dagen därpå satte jag mig på tåget och åkte hem till Värmland. Mamma hade varit inlagd på sjukhus och jag ville bara hemhemhem, krama och ta hand om. emmas-vintage-6-2

Försökte hjälpa mina föräldrar med allt de kunde komma på. Gräva upp ett nytt trädgårdsland, bära grejer, laga mat och så firade vi min pappa som fyllde år. Jag bakade en riktigt gräddig och god jordgubbstårta. IMG_5158

John var med förstås. Vi grillade och åt middag på verandan. Det började kännas som sommar på riktigt.

IMG_5344

Blev rabarberkung!

regnjacka

Åkte tillbaka till Stockholm för jobb. Det första sommarregnet öste ner över Midsommarkransen, och jag stod mitt i det. Så klart. Älskar regn. emmas-vintage-instagram-4

Provade blommiga klänningar på Vintagefabvriken och hittade gamla bilder på mig och pappa uppe på vinden. IMG_6384

Var gravid. Men visste inte om det.

emmas-vintage-instagram-5

Firade midsommar med en klänning som konstigt nog var för liten och en gigantisk tårta. IMG_7135

Liksom förra året dukade vi upp med långbord på vår innergård. Det var kallt, jag pimplade champagne som om det inte fanns någon morgondag och kände en konstig känsla i kroppen. IMG_3072-Recovered1

I slutet av juni åkte jag ner till Skåne för bröllop med en klänning som tycktes krympa för varje dag som gick. IMG_77481

Där, i vackraste Skåne såg jag mina vänner Mick och Emelie ha en magisk kärleksfest. En underbar start på sommaren och ett slut på juni som skålades i champagne, konstigt ont i magen och en krypande märklighets-känsla …

Loading Likes...

Hårspänne

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

hårspänne frisyr by emmas vintage

Jag har tagit en paus från snurror, victory rolls och utsläppta, lockiga frisyrer och har istället helt snöat in på hårspännen och hårkammar. Kan. Inte. Få. Nog.
Jag har samlat på mig en hel del vintage-spännen genom åren, som legat och samlat damm i sminkbordets lådor. Tills nu.

I förrigår, när jag var på Söder, smet jag in på Glitter medan jag väntade på Linda och Lollo. Förutom att jag föll pladask för tjejen bakom kassan, så kunde jag inte ta ögonen från det här hårspännet. Så det fick följa med mig hem.
Känns lite som en cocktailfest i håret.
Fint va?

IMG_2756

 

Lika fint att ha på sidan, som att sätta som prydnad i en håruppsättning tänker jag.
Älskar när saker och ting har flera användningsområden så att en kan variera i oändlighet.

Skepp å hoj!

Loading Likes...

Frisyrer – feminism, klasskamp & politik

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

frisyrer Sofis mode by emmas vintage

Här kommer ett litet naggande gott torsdagstips!
I nya numret av Sofis mode (finns i butik nu) kan du läsa mitt reportage om frisyrernas historia från 1910-tal fram till i dag.
Fager hårsvall i skönhetens tjänst? Långt ifrån.
Ur en kalufs kan du läsa det politiska världsläget, ekonomi och hur kvinnans ställning i samhället har förändrats. Från omyndigt kuttersmycke till banbrytande feminist – med egen identitet.
Spring å köp vettja (och berätta gärna vad ni tycker).

Kram på er alla från någon med Britney-tofs dagen till ära.

Loading Likes...

Konfetti i håret

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

foam rollers by emmas vintage

Firar tisdag med konfetti i håret. Har rullat håret på foamrollers och väntar nu tålmodigt på lockar.

Tålmodig.

Tålmodigare.

Inte så tålmodig.

Loading Likes...

Hen party and vintage makeover

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

möhippa by emmas vintage

Nu ska jag visa något fint som händer för ett par veckor sedan. Närmare bestämt en fredag då jag, Lollo och Fatima kraschade en lunch på Wagamama.

möhippa by emmas vintage

Lunchen åts av min gamla Karlstadskompis Emma och en alldeles speciell person.
Minns ni Lina som jag och några vänner möhippade med en brunch tidigare i höst?  Hon stack till New York för att gifta sig med sin Oskar och i panik trollade vi fram en brunch med kort notis. Men en brunch is not good enough tyckte vi …

möhippa by emmas vintage

Så vi rövade i väg henne på dans och därefter till Vintagefabriken för en vintagemakeover. Här har vi henne, Lina, numera gift!

möhippa by emmas vintage

Lollo.

möhippa by emmas vintage

Alla som var med på möhippan fick en kurs i vintagefrisyrer, fick hjälp med att sätta upp håret och de som ville blev sminkade.
Min vän Nina fick en fejklugg i sitt korpsvarta hår. Dösnyggt!

möhippa by emmas vintage

Fatima på Salong Vintagefabriken.

möhippa by emmas vintage

möhippa by emmas vintage

När alla var piffade i håret och skumpan var slut gick vi ner i tunnelbanan.

möhippa by emmas vintage

Lina i svala lockar.

möhippa by emmas vintage

Vi klev av i Hornstull, svepte håret ett varv och tog sedan sikte på Hornsgatan.

möhippa by emmas vintage

Moi.

möhippa by emmas vintage

möhippa by emmas vintage

Vårt mål var Lisas hem. Även kallad mästerkocken. Tillsammans med några andra hade hon lagat pulled pork och dukat upp till fest i sitt vardagsrum.

möhippa by emmas vintage

Vackra Lina.

möhippa by emmas vintage

Lisa hälsade alla välkomna och satte en drink i allas händer.

möhippa by emmas vintage

Och så skålade vi för Lina! Skål!

pulled pork by emmas vintage

Nä vi slurpat upp, så slog vi oss ner och åt middag. I flera timmar.

möhippa by emmas vintage

Där vi satt vi sedan tills klockan blev natt. Lina visade bilder från bröllopet och bröllopsresan och vi satt som klistrade.
Snipp, snapp, snut, så var möhippan #2 slut.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta