Som jag har väntat på det här paketet alltså. I veckor!
Innan jul letade jag och John med ljus och lykta efter en present till lilla Gertrude. Och där i Etsy-himlen hittade vi en docka som såg på pricken ut som Lollo. Vi kunde ju bara inte stå emot den där söta saken, med maragretaflätor och Peter pan-krage. Precis när vi skulle skeppa hem den, fick vi syn på den här svarthåriga sailorbönan och insåg att bebisen i magen måste ha en kompisdocka. Vi tyckte dessutom att hen var lik vår – alltid så efterlängtade vän – Åberg som bor i Göteborg. Det var inget snack om saken. Åberg-dockan skulle med.
I förra veckan kom äntligen det efterlängtade paketet. Jag lunkade ner med den ena dockan till Lojs, och den andra …
… parkerade John här. I Cirkus Sundhs säng.
Klart att Åberg ska vaka över bebisen när hen kommer.
Dansanta ben har hen också. Nu är det bara en sak som fattas.
Ett stycke bebis.
Klickade hem en solgul sailorsuit från Breedbaby på Etsy för ett par veckor sedan. Klart att barnet i magen – som jag för dagen kallar Sailor Sundh – ska ha en sjömansdräkt. Annars är en ju ingen Sundh.
Och det finaste i segelsången är att den är vintage – och aldrig använd. Det senare ska vi råda bot på i vår tycker jag.
Fråga: Hej!
Gillar din blogg mycket!
Det grå/vitrutiga golvet som finns på dina foton, är det hemma hos dig?
Är ute efter ett sånt, och undrar var du har köpt det? Är det en matta eller laminat? Och inte riktigt klinkers?
Mvh Anna
Svar: Hej Anna! Yes, det rutiga golvet är hemma hos mig, närmare bestämt i mitt kök. Det kanske inte framgår av bilderna så värst bra, men det är faktiskt grönt (nästintill grått) och vitt. Golvet är gjort av trä och rutorna är målade med vanlig golvfärg.
När jag och min partner flyttade in i lägenheten låg ett alldeles nytt trägolv i köket. Det var så nytt att det nästan såg ut som en plastmatta. Det var nästan lite för perfekt. Jag – uppvuxen i ett hus från 1800-talet – är ju van vi stora springor. Så vi bestämde oss för att måla det shackrutigt. Till vår hjälp hade vi rutiga-golv-profset – min mor Märta (som även har målat det rutiga golvet på Vintagefabriken)!
Fråga: Hej! Jag har precis börjat läsa din blogg och har förstått att du ofta är i Paris. Jag ska själv åka dit i november och undrar vilket område som du helst hänger i när du är där?
Mia
Svar: Åh, lyllos dig Mia som ska åka till Paris. Jag var senast där i somras och var helt bestämd på att åka dit igen i oktober. Men blev visst London istället – för omväxlingens skull.
När jag är i Paris rör jag mig ofta i områden som Belleville och Bastille, och ibland det något mer turistiga Mairies. Bor nästan alltid i Belleville, i närheten av den bubblande gatan Rue Oberkampf (en klar favoritgata i Paris).
Fråga: Jag har en (kort) fråga som jag skulle bli överlycklig för svar på! Jag har nyss skaffat mig en iPhone och letar nu efter fina skal, så kom jag att tänka på en svensk tecknare som jag tror att du tipsat om någon gång, konstnären i fråga hade en webshop med iphoneskal och teckningar på en flicka i ett bubbligt badkar, ett porträtt där en flicka har en liten fågel på fingret och en riktigt söt där en flicka hänger i ballonger och håller en pojke i handen som singlar efter. Sådär lagom invecklat, undrar om du möjligtvis känner igen beskrivningarna? :)) http://www.angelinlace.devote.se
Svar: Jajemänsan, jag vet precis vem du menar. Annika Bäckström. Hennes shop – med Iphone-skal i – hittar du här.
Fråga: Jag älskar tapeten du har i hallen! Var kommer den ifrån? 🙂
Svar: Visst är den fin? Vackert blommig, men samtidigt lite vissen och sorglig. Inte för ljuv helt enkelt. Tapeten kommer från märket York och är köpt via Engelska tapetmagasinet på nätet. Där finns mängder av vackra tapeter. Spana in vettja.
Svar: Tallriken är en gåva av min fina vän Volang-Linda. Jag fick den i 30,5-årspresent. Tallriken är designad av skickliga Donna Wilson. Världens finaste!
Fråga: Åh snälla var har du köpt den söta emaljkannan och den lilla burken ovanför Prick-burken som står i industriskåpet i ditt kök? Vill ha!! Kraaaaam
Betty
Svar: Hej Betty! Den mintgröna emaljkannan köpte jag för ett par år sedan på Etsy.com. Världens finaste! Och smörasken i porslin kommer från Rörstrand och heter “Rep top” och är fyndad på en loppis.
Fråga: Får jag fråga en sak angående bilden på hallen och det egna skostället? Har ni själv byggt hatthyllan? Eller har ni köpt den någonstans? Jag håller på att fundera ut ifall jag hittar någon fin eller ska bygga ihop en själv och ta bort den tråkig standard hatthyllan nämligen, så det är därför jag undrar. Ifall ni har gjort den själv vad har du för tips? Och ifall ni har köpt den, var?
Kajsa
Svar: Hej Kajsa! Jag önskar så att jag kunde ha sagt att jag byggt den själv. Men det har jag tyvärr inte. Hatthyllan är köpt på Brandstationen på Södermalm i Stockholm. Det är mycket möjligt att de har flera av denna variant, annars kan jag rekommendera Kabelverket i Gamla Midsommarkransen. Jag vet att Kabelverket-Erik bland annat har fått in hatthyllor som en gång suttit på ett gammalt SJ-tåg (hur coolt?).
Om du vill ha ett byggprojekt så är det inte jättesvårt att bygga en egen hatthylla. Jag har själv byggt mästerverket (!?) till hatthylla som vi har på Vintagefabriken. Den består av konsoller, målad furuskiva och klassiska ankar-krokar. Lätt som en plätt!
Vad jag däremot har byggt på bilden ovan är skostället. Gjord av en gammal trälåda och fyra stycken hjul.
Fråga: Oooo, den där prickiga klänningen, jag har en likadan och älskar den! Var köpte du din? Svar: Hej du! Jo, serrö, den prickiga klänningen köpte jag från Joy the store i Brighton. En himla fin butik, men mängder av lekfulla och härliga ting.
För en vecka sedan bjöd bokförlaget Norstedts in till mingel för att presentera vårens kokböcker. Jag, Volang och Vintageprylar– som tillsammans har skrivit boken Vintageparty – hade fått äran att bjuda på välkomstdrinken till detta mingel. Eftersom det var ett vårmingel så dammade jag en av de vårigaste vintageklänningar jag äger …
Klänningen köpte jag via Etsy för ett år sedan ungefär.
Väl på Norstedts dukade vi upp ett drinkbord, satte pastelliga pompoms och skir tyll i taket och blandade i ordning fläderspritzer.
Emily Dahl – som är med i boken Vintageparty – kom för att kika på vårens böcker, däribland vår bok så klart.
På drinkbordet stod en prototyp av boken Vintageparty. Helt galet att den släpps snart.
Lite så här såg det ut när man klev in på Norstedts.
Volangen.
Minglet var himla trevligt. Vi presenterade Vintageparty, blev intervjuade på scen och fick träffa alla andra Norstedts-författare. Imponerades tusen gånger om av 15-åriga Smilla Luuk som släpper en bok som heter Smilla bakar glutenfritt. Hon gick upp på scen och presenterade glatt och elegant sig själv. Jag tappade hakan. Nu är ju jag inte glutenintolerant, men jag ska banne mig köpa Smillas bok ändå. För en sådan fröken vill man ju bara stödja.
Nu är det bara en sak som fattas.
