Medan packningen vilar på sängen (den måste ju också vara trött intalar jag mig), Majken sover förmiddag och jag egentligen borde boka tvättid, betala räkningar, diska upp nappflaskor och städa undan mitt vanliga dräll (så fort jag kommer in i ett rum så förvandlas det till stök), så redigerar jag Frankrike-bilder.
Lever mig kvar.
Iklädd ekologiska, franska (och amningsvänliga) ränder från Boob design. Så klart.
Liksom Majken behöver gå på avgiftning efter det kontinentala sällskapslivet (folk tar liiite mer kontakt nere på kontinenten) så tar jag den här acklimatiseringen till vardagen pö om pö.
Ränder är ett måste.
Efter en dag i gulligullbyar med sockrat smör på behövde vi lite mer, vad ska jag säga, hardcore bladguld. Så jag och hela semestersällskapet for till ett slott. Rimligt.
Och inte vilket slott som helst, utan Fontainebleau.
Det var ett ståtligt palats, med torn, dammar, trädgård och pampig trappa.
Och så jag. I Monki-solglasögon, Emmy-kofta, Beyond-klänning och ballerinaskor. Slottskläde vill säga.
Intill slottet bredde ett tiotal (minst!) alléer fram, målade i höstens färger.
Det var stilla, vackert och sådär utmärkt höstigt.
Och så låg det bladguld på marken.
Mitt i sjön låg det här enkla torpet, omgiven av stora nallebjörnar (är det bara jag som har levt på för mycket brut, eller ser träden ut som nallebjörnar?)
När vi sett oss om i trädgården gick vi tillbaka till slottet.
Förbi tomma bänkar.
Och lika tomma alléer.
Helt plötsligt började det tokregna … som synes på det tjugotal asiater med selfiepinnar som trycker i ett valv på bilden.
Sökte skydd undan regnet och klafsade elegant in i slottet.
Medan regnet smattrade på hundratvå fönster, så gick vi på upptäcksfärd på slottet.
Klasfade lite här.
Och lite där.
Fyllde ögonen med guld, sammet och överdåd. Och när det var gjort begav vi oss hemåt. Eller nja, först sprang vi in i ett äldre par från Kina som Majken hade charmat brallorna av på en tågstation i Frankfurt. Hur sjukt? SEN åkte vi hem.
Efter tågresa från Stockholm och installation på vårt chateau (jojo, minsann), gav vi oss ut bland de franska, baguette-doftande byarna runt om Fontainebleau-skogen. Första dagens stopp blev söta lilla Milly-la-Forêt.
Här virvlade löven, det sprakade om stegen och luktade höst.
Det var söndag, stilla och folktomt. Av de rykande skorstenarna att döma satt folk inne och helgade vilodagen. Det gjorde inte vi.
Jag invigde min nygamla, vinröda kashmirtröja som jag köpte på Emmaus vintage dagen innan vi for. Den kom väl till pass kan jag lova eftersom vädret i Frankrike inte riktigt stämde med 21-grader-näst-intill-sommar-prognosen.
Vi tog varannan vänster, varannan höger.
Tog en bild på Lisa som var med. Till slut hamnade vi …
… i en återvändsgränd. Full med löve.
Intill lövhögen låg konstnärens Jean Cocteaus hus, med en helt fantastisk trädgård. Vi gick in.
Det växte i varenda krön, varje springa och vrå.
Blommor, frukter, träd och en liten skog med små broar över ännu mindre vattendrag.
Känna lite bara.
Intill trädgården fanns en å och på andra sidan ån tornade det här spökhuset upp sig.
Kusligt vackert (säger hon som är EXPERT på att skrämma upp sig själv).
Efter att darrande gått igenom en liten allé bestämde vi oss för att försöka gå hem till vår lilla by Maisse. 8 kilometer! Ha! En liten pruttmatch. Trodde vi.
Men nja. Vi kom ungefär hit, till en dörr i utkanten av byn, då vi insåg att det var stört omöjligt att ta sig hem. Fransarna hade hiskligt bråttom på vägarna och inga trottoarer fanns. Stigar hittade vi inga, så vi i väntan på att våra vänner skulle hämta oss …
Tog en bild på Lisa.
Tittade lite mer på spökhuset.
Så smattrade vi en sista bild på Milly-la-Forêt och sedan åkte vi hemåt.
Au revoir!
Nämen herregud, här har en basunerat ut att det ska komma bilder från Frankrike, men så sitter någon (inga kommentarer om vem) och dricker torr cider, äter små ostar och klappar sig gott på magen ISTÄLLET för att uppdaterade bloggen. Skam på torra land!
Fick semester-mood, så kattigt gött må ni tro.
En vecka chateau-liv med byhopping och kompisgäng har nu bytts mot lugna dagar i Paris. I väntan på fler uppdateringar (jag ska damma av baguette-mjölet från fingrarna och börja leverera nu) så tycker jag att du ska lyssna på Betterbloggers-podden där jag är med. Jag flippar, sköna Linda råkar trampa på Majkens pip-leksak, jag håller på att pinka på mig och ja, vi får en hel del sagt också. Lyssna!
Hej och Bonjour!
Har inte hunnit uppdatera bloggen sedan vi kom, men här kommer en kort liten recap (mer kommer så klart sedan). I korthet: Tågresan ner till Frankrike gick galant, vi bor i ett litet chateau med ett E-type-bord tillsammans med fjorton kompisar, äter kopiösa mängder ost, besöker magnifika slott, upptäcker trädgårdar, dricker kaffe på uteserveringar och avslutar varje kväll framför en GIGANTISK eldstad.
Lite så.
Oktoberkylan drar in och med den (snävt uppskattat) fyrahundrade huvudvärkar över vad små Majkosar ska ha på sig. Jag har dammsugit internet efter något ekologiskt, vettigt och hållbart. Jag har scrollat förbi bjärta kulörter, plastiga material och fräsiga epilepsi-mönster. Inte nöjd.
Men där var den till slut. Den Kajsa Kavat-igaste overall i Astrid Lindgren-sagan! Dessutom i ekologisk ullfleace! Lyckan!
Lika lycklig som jag är över den där ekologiska overallen (och allt annat jag köpt på Ekotjusigt.se (kan rekommendera de virkade napphållarna!)), lika glada vill jag så klart att ni också ska vara.
Så.
Medan jag franskar mig runt i Frankrike och ni njuter av kanelbullens dag, så kör vi en favorit i repris. Nämligen ett erbjudande på Ekotjusigt.se, exklusivt just for you.
Mellan den 4 oktober och 18 oktober får du hela 25% rabatt på hela sortimentet hos Ekotjusigt.se. Uppge bara koden EMMASVINTAGEHÖST i kassan.
Lätt som en plätt!
Det hat blivit lite av en tradition att varje lördag gå på återupptäcksfärd runt knuten. Gå gamla gator fram, damma av minnen och se Stockholm med nygamla ögon.
Förra lördagen gjorde vi precis det. Jag, John och Majken.
Vi gav oss ut, i väg och upp till de allra parisigaste vattenhål uppe på Mariaberget.
Lapade kulörter vid stans finaste port.
Iklädd Monki-solglasögon, Emmy-kofta, Beyond retro-klänning och gamla ballerinaskor.
Häruppe finns de pampigaste fasader undangömda.
Skakade fram på kullerstensgator och aktade mig för att stuka foten. Lite av min specialitet nämligen. Om vi säger så här: 1800-tals-jag hade garanterat varit halt och lytt.
Dagen var helt oplanerad, så vi strövade omkring, kikade in i små butiker, köpte världsfina förvaringsboxar (ni kommer förstå när ni ser dem (bilder kommer senare), käkade lunch och drack kaffe.
Fick för oss att gå ner till Gamla stan. Förbi Expressen- och DN-reklamen …
Och in bland gränderna.
Min mamma bodde häromkring på 60-talet, målade sitt kök i silver och brukar berätta när folk gick ner i morgonrock till Konsum.
Lite är fortfarande som förr här, minus den taggade telefonkatalogen på hyttdörren.
Och alla turister!
Medan John rattade vagnen, smattrade jag av en bild mitt i ett kliv och sedan vände jag på klacken och gick mot tunnelbanan.
Väskan är packad. Med kamera, klänningar och små barnkläder. Agatha Christie-boken är nedstoppad. Likaså pappersbiljetterna (jojo, minsann), pass och ett kilo blöjor.
Nu tar vi tåget ner till kontinenten, jag, John och Majken.
Till Frankrike, pampiga slott, vingårdar och Parisgator.
En högst oplanerad morgonlördag tog jag på mig Göteborg-fyndet, kammade barret, smetade på eyeliner på ögonlocket och gav mig ut på stan.
Trots att Stockholm ligger uppdukat som ett smörgåsbord vareviga dag, så småsmaskar jag mest på ett litet hörn. Brukar ofta bli Södersmulor. Men i dag reste vi ända till Odenplan minsann.
Slank in på Old touch, fingrade på alla spetsar, föll pladask för en smaragdgrön kappa och mötte denna ladys blick.
Kikade även på det här örngottet som Jessica Silversaga tipsade mig om. Hur fint?
Jag vet inte hur det gick till, men vi kom varken därifrån med örngott eller drömkappa. Eller jo, kappa blev det, men till Majken. En 40-talskappa som var så gullig att både jag och John nickade instämmande. Den fick det bli (bild kommer inom kort).
När vi undersökt Old touch varje skrymsle, hälsat på en urgullig bloggläsare och insett att en smaragdgrön 50-talskappa i siden kanske inte är optimal för lekparken lämnade vi Odenplan. Tog tunnelbanan till Söder, tog en fika med vår kompis Erik och traskade därefter …
… Lummig gator fram.
Och sen hem.
Solen dränkte husen i ljus på bästa septembervis och lördagen började gå mot lörkväll. Vi slank in genom genom ytterdörren och lämnade kameran därhän.
Jag har ju HELT glömt bort att visa er tidernas (norra europas senast bästa) secondhandfynd! Ett par stora, brittiska tekoppar. Långt ifrån ett snajsigt märke som Spode, men det gör ju detsamma. Vackra är de hursom.
Köpte dem på Myrorna för ett tag sedan. De givna söndagskopparna om du frågar mig.