Det här är det finaste jag vet. Att titta på de där små, veta att de har varandra (när jag inte längre finns här) och känna hur det hugger tag i hjärtat när jag ser att det flödar så mycket kärlek mellan dem (i pauserna mellan bråk och kaos). Att de efter en timme ifrån varandra kan sakna så häftigt att det sipprar fram tårar ur de där färska ögonen.
Det är ju en ynnest att ha syskon, att ha någon som kan förstå och har liknande erfarenheter. Någon att älska och älskas av.
Och nu kommer gråten. Varje dag skiljs barn från sina syskon under flykt, väpnade konflikter och naturkatastrofer.

Det är internationella syskondagen i dag och det vill jag uppmärksamma genom att tipsa om kampanjen #syskonförsyskon som startats av några studenter på Handelshögskolan i syfte att samla in pengar till Röda korsets arbete med att återförena familjer.
In och kika, skänk en slant om du vill, hjälp syskon att återförenas och glöm inte att berätta för ditt syskon varför du uppskattar hen.

Jag har två personer som jag kallar syskon. Min syster Ellen som kan få mig att kluckskratta tills jag kissar på mig och min tremänning Cathrine som var och är som en extra storasyster för mig. Tack för att ni finns och gör mig stark och trygg <3 Så glad att jag alltid fått ha er vid min sida.