Äntligen!
1 december och det betyder att vi ska öppna den första luckan i Emily Dahls julkalender som i år innehåller en hög med nostalgi från året som gått.
Och den första luckan innehåller en bild från en dag jag aldrig kommer glömma:
Efter några dagars härjig bröllopsfest i Skåne roadtrippar jag, John, Lisa och Per Österlen fram. Det är slutet av juni, fortfarande försommarkyligt och ingen av oss har en aning om att det kommer bli den varmaste sommaren i mannaminne. Inte heller att det ska bli den mest omvälvande sommaren som vi upplevt.
Just precis denna dag börjar i Ystad, på ett hotellrum med ett graviditetstest i handen. Jag som smyger till John i sängen, med ett sprickande leende.
Under flera dagar hade tankarna dunkat om en utlagd festklänning som ändå sprack, en kropp som inte orkade dansa till gryning och en begynnande, förlamande trötthet. Det var inte likt mig.
Men jag och John ville inte bli besvikna, så vi väntade. Väntade och väntade.
Och till slut en dag, just den här dagen, vågade vi testa. Och fick svar.
Här i en allé på Österlen gick vi tätt, tätt, magarna pirrade och vi kämpade med att hoppas och samtidigt inte hoppas för mycket.
Vissa sekunder flög tankarna i väg om att kanske, kanske, kanske så skulle det komma en sensommar, då vi passerat den kritiska vecka 12. Kanske skulle det komma en höst som inte gick i samma gråa ton som den förra. Kanske skulle vi möta fallande löv med ett hoppfullt leende på läpparna. En oktober som inte gjorde så satans ont. Kanske skulle vi se första snön med en växande mage. Kanske skulle vi det. Kanske.
Och som jag har mött alla de där dagarna. En potthet sommar som jag bara låg stilla – extremt illamående och orkeslös. Den nervösa sensommaren när vecka tolv gick över i tretton. Oktober när löven föll och det pirrade i magen. Den första snön som föll. I varje upplevd sekund har jag tänkt tillbaka på just den här stunden och svarat mig själv att “jo, det blev precis så, precis så som du inte vågade hoppats på, precis så blev det”.
Livrädd och överlycklig i en och samma känsla.
—-
Vill du vara med i Emily Dahls julkalender via din blogg eller Instagram? Hoppas, för jag vill gärna höra dina storys. Kika hur du går tillväga här:
Inför årets bloggjulkalender! Pepp och hurra!!!
Loading Likes...
<3 så himla fin start på julkalendern.
Alltså det här året Emma, det är galet! Och tänk så mycket fint 2015 kommer att bringa <3
Det kan du hoppa upp och slå ihop dina piffiga skinkor på kompis! KRAM
Fantastiskt 🙂 så fint! Och så spännande allt kommer bli framöver för dig. Jag ser fram emot att få fortsätta följa din blogg. Glad advent!
Du skriver så vackert och jag ryser när jag läser. Alla lycka med bebismagen och sen alla fina minnen vi skapar med våra barn.
Pingback: Lucka 2: En bild på något gott jag ätit i år | Emmas Vintage