Efter en dag i gulligullbyar med sockrat smör på behövde vi lite mer, vad ska jag säga, hardcore bladguld. Så jag och hela semestersällskapet for till ett slott. Rimligt.
Och inte vilket slott som helst, utan Fontainebleau.

Det var ett ståtligt palats, med torn, dammar, trädgård och pampig trappa. 

Och så jag. 
I Monki-solglasögon, Emmy-kofta, Beyond-klänning och ballerinaskor. Slottskläde vill säga.

Intill slottet bredde ett tiotal (minst!) alléer fram, målade i höstens färger. 

Det var stilla, vackert och sådär utmärkt höstigt. 

Och så låg det bladguld på marken. 

Mitt i sjön låg det här enkla torpet, omgiven av stora nallebjörnar (är det bara jag som har levt på för mycket brut, eller ser träden ut som nallebjörnar?)

När vi sett oss om i trädgården gick vi tillbaka till slottet.

Förbi tomma bänkar. 

Och lika tomma alléer.

Helt plötsligt började det tokregna … som synes på det tjugotal asiater med selfiepinnar som trycker i ett valv på bilden.

Sökte skydd undan regnet och klafsade elegant in i slottet.

Medan regnet smattrade på hundratvå fönster, så gick vi på upptäcksfärd på slottet. 

Klasfade lite här. 

Och lite där. 

Fyllde ögonen med guld, sammet och överdåd. Och när det var gjort begav vi oss hemåt. Eller nja, först sprang vi in i ett äldre par från Kina som Majken hade charmat brallorna av på en tågstation i Frankfurt. Hur sjukt? SEN åkte vi hem.

En regnsmattrande lördag gav jag mig ut på Gotlands loppisvägar tillsammans med ett fyndtaggat gäng. En loppisdag per år ordineras starkt för god hälsa, enligt undertecknad.
Vi svängde in vid varenda loppisskylt – med mer eller mindre fyndglädje som följd – för att sedan sladda in på Kuriåsa i Hemse. Här var jag ju förra året också om ni minns (Gotland: Toftalagret, Kuriåsa och Hablingbo)?
Det är ju lite av en vintagehimmel, med allt från emaljkannor, skolkartor, leksaker till kläder, linneskåp, soffor och bord.

Helena hittade ett plommonstop bland alla grejer och slog till på ett bräde. 

Lisa och mopsen Melvin i en av de välfyllda ladorna.
Efter en sväng förbi den årliga megaloppisen i Fardhem (vi kom lite sent, så det enda jag fick med mig var ett gäng barnböcker och en trött skepparkavaj (bilder kommer inom kort)), for vi västerut. Destination: ännu en vintagehimmel. 
Minns ni en av mina smultronställen i Midsommarkransen, vintagebutiken Lyckliga gatan som låg ett stenkast från Vintagefabriken?  Elin, som stod bakom Lyckliga gatan har flyttat från Kransens lyckliga gator till en gård på Gotland och driver numera Lyckliga Gården istället. En lada full med underbara ting: Dramatiska soffor, skolkartor, pinnstolar, soffobord …

… Vaser i alla färger och former. 

Krabbor och kräftor!

Och mitt i allt stod underbara Elin.
Efter att ha babblat i hundrafyrtio, gått igenom hela Lyckliga gården, fått kika in på det enorma lagret och fått ett Hemnet-tips på ett närliggande torp till salu, så köpte en klänning till mig själv och ett par hängselbyxor till Majken. 

Ute i regnet stod Mallans bubbla och väntade. Med händerna fulla i fynd hoppade vi in i mjölkbil och bubbla, for i väg på loppisvägarna, förbi Toftalagret (där jag fyndade en underbar blus) och sedan hemåt igen. En svinregning, med fyndig dag.