Den här bänken är tydligen Olofs. Denna kungligt sköna Olof har en egen möbel i det fria, någonstans i närheten av havet på Tjörn. Jag cyklade förbi denna bänk – omgiven av träd, ängar och några hästar – när jag var på väg ner till havet för ett dopp. 

John cyklade framför mig på lånad bajk. Längs knastrande grusvägar och böljande träd.

Vi hittade fram till en badplats med brygga. John hoppade i. Gång på gång. Och jag förevigade det hundrafjärde John-hoppet den här sommaren. Han hoppade, hoppade och hoppade. Ända tills en brännmanet brände honom på armen. Det gjorde ont.

På eftermiddagen blåste det upp och jag kröp in i Johns tröja. Att muffla in mig i hans tröjor är bland det bästa jag vet. Ju större kofta eller tröja desto bättre. Det enda som skulle slå det under ett saltat havsbesök är väl en badrock. Men så pass rutinerade badare är vi inte. Ännu.

På solvaram klippor låg vi sedan och läste. Pockets. Jag läste ut “Eld” av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Åh, den är så spännande. Nu längtar jag tills den tredje delen kommer ut. Måste. Läsa.

Med salta lockar och post-pocket-tomhet packade vi ihop badlakan, ett tjog bikinis och baddräkter och nektarin-mellanmålet och begav oss tillbaka till Kyrkesund.

In i djupa, förföriska skogar, förbi en snok och med vinden i ryggen fick vi skjuts hem.

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!