Knopparna knoppar som popcorn ute just nu, det luktar helt hjärnsprittande tokfransgott ute. Vårkappan har åkt ner från vinden, medan vinterskorna åkt opp. Min Honolulu-klänning sportas flitigt och det är bara början.
Och vet ni vad? Det är banne mig vår.
Randig kappa från en vintagebutik i Paris, solglasögon från en vintagemarknad i London, blommig klänning från en vintagebutik i Honolulu, vita strumpbyxor från Asos och skor från Miss Selfridge.
Låt vårsolen strila in genom fönstret och stöka fram med eiffeltorn, tårtlika pannkakshögar, DIY-piffade loppisbestick, franska tidningar och le parfait-glasburkar med patentlock. Här ska det ätas fransk vårbrunch!
I nya numret av Amelia vår har jag och Lollo dukat upp till vårens härligaste brunch, där vi ger mängder av tips och delar med oss av några favoritrecept. Spring och köp nya numret vettja!
De fina bilderna i tidningen har den eminenta Emily Dahltagit (och bilderna här på le blog? Ja, de har ju jag tagit så klart).
Den första mars 2013 får jag, Volang-Linda och Vintageprylar-Louise nycklarna till vår alldeles egna lokal. Det som några veckor senare ska bli Vintagefabriken.
På bilden ovan står jag utanför ingången till kontoret, och ett stenkast till vänster ligger ingången till det som senare ska bli vår vintagebutik.
Mars är månaden då vinter sakta övergår i vår. Midsommarkransen dränks i vårsol och den översta ytan av snötäcket blir till drippdroppande skare.
Vintagefabriken gör Vintageparty-jobb på löpande band. Exempelvis en lekfull och pastellig påskdukning för Aftonbladet.
Med vimpel-cupcakes och …
… pastellfärgade ägg.
Gör – äntligen – en film där jag visar hur jag fixar min frisyr.
Tillsammans med Vintagefabriken gör jag jobb på löpande band. Och i mars kommer ett av dem ut i butik, ett marint barnkalas för Family living, med mängder av pyssel: gnuggistatueringar, boj-godis, ankdammsbål, ankarvimplar och pappersbåtar. Och vågade fiskdammspåsar och en sjömanskragar för barn – som jag visar hur man gör med hjälp av en liten film.
Bär diadem och korpsvart klänning.
Varje vaken minut ägnar jag åt att såga, måla, borra, spika och fixa inne på Vintagefabriken tillsammans med Volangen och Vintageprylar. Det är helt galet att vi i princip gör allt själva, på rekordkort tid.
Mellan varven borrar jag ner ansiktet i denna farbrors varma famn.
Är med i tidningen Älskade hem, i blommig klänning i mitt pastellkök.
Maj var månaden då våren och försommaren kom till byn. Det var ljust när man gick upp och ljust när man gick och lade sig. Jag såsade runt i min mintgröna morgonrock och bolltofflor i ett soluppvärmt kök och njöt för fulla muggar.
I have already resumed January, February, Mars and April. Let’s take a walk along memory lane again and see what May 2012 looked like.
Maj var månaden då jag flyttade ut i Svandammsparken i Midsommarkransen. Tog katten Winston under armen, lemonad och picknickfilt i den andra och så traskade jag ut i gröngräset. Där låg jag sedan, sörplade och läste Hungerspelen.
May was the month when I moved out into the park in Midsommarkransen. Took my cat Winston under muy arm, lemonade and a picnic blanket in the other, and walked out into the grass. Slurped lemonade and read Hunger Games.
John.
Lite så här såg det ut hemma hos mig i maj förra året. Pompoms och Paris-kort.
This is what it looked like in my apartment. Pompoms and Paris postcards.
Körsbärsblommorna stod i full blom i början av maj. Jag och John cyklade ner till Kungsträdgården och tittade på det årliga spektaklet en sista gång innan de rosa blommorna vissnade.
Cherry flowers were in full bloom this month. John and I went to Kungsträdgården in Stockholm – where the garden is full of pink cherry trees this time of year.
Runda solglasögon i Kungsträdgården.
Round sunglasses in Kungsträdgården
Maj var också månaden då lilla Isolde fyllde ett år. Eftersom Isolde är det första barnet i vänskapskretsen kom ett helt gäng med vuxenkompisar för att fira 1-årsdagen.
May was also the month when little Isolde turned one year old. Isolde is the first child in the circle of friends and thats why a whole bunch of adult friends ran into the apartment to celebrate the 1st anniversary.
Isolde med synthluggen. Lite hennes signum skulle man kunna säga.
Isolde with the cool synth bang. How cool is that?
Våra vänner Fatima och Tommie (Isoldes föräldrar) bjöd på godsaker medan John testade Isoldes sailorhatt.
Our friends Fatima and Tommie (Isolde’s parents) offered cookies while John tried Isolde sailor hat on. Kinda sweet!
I mitten av maj for jag till Värmland för att gå på min kompis Maries möhippa.
In the middle of May I went to my hometown Karlstad for my friend Marie’s hen party.
Marie – the bride to be.
Fatima.
Hälsade på mina föräldrar och blev bortskämd. Den här lappen låg exempelvis på köksbordet en morgon. Från min pappa. Bilden till höger är “min gata”.
Visited my parents and got spoiled. I found – for example – this little note on the kitchen table one morning. It’s from my dad. It says “The coffee machine is loaded, just press this button and you get coffee”. The picture to the right is “my street”.
John fyllde år och det firades med hans bästa – dubbelfrukost. Först en liten frukost och sedan en frukost till efter någon timme.
Celebrated John’s birthday with his favorite – dubble breakfast.
Denna månad gick tydligen i nattplaggens tema. Här i randig pyjamas.
Apparently this was one month nightwear. Here in my pajamas.
Johns födelsedag firades traditionsenligt på Trädgården under bron. Alla kompisar kom dit för att fira. Nina bland annat.
John’s birthday was celebrated traditionally by a trip to the night club Trädgården under bron. All friends were there to celebrate. Nina among others.
Drank homemade lemonade (made by V Vintageprylar) and saw the best film – Singing in the rain.
Gick – i vanlig ordning – ett par vintagevarv runt Stockholm. Jag har ju lagt fram den perfekta vintagerundan i Stockholm. Kanske ska lägga upp den här så småningom?
Went vintage shopping on my regular tour in Stockholm. Interested in a Stockholm vintage shopping guide perhaps?
En kväll i maj gick jag, John, Lisa och Per på en barrunda på Söder. Vi gick bland annat förbi – mellan allt barhäng – denna fina folkabuss.
One night me and my friends went bar hopping. Saw this wonderful Volkswagen bus on the way to one of the bars.
I slutet av maj blommade syrénerna på innergården. Jag plockade några kvistar och ställde på köksbordet. Syréner doftar så vidunderligt gott. För mig påminner doften om barndom. Hela mitt barndomshem omringas nämligen av höga syrénhäckar.
En dag i maj kom Lollo och Hasse upp till mig och sa att sminkbordet – som jag fått låna i ett par veckor – nu var mitt. En tackpresent för att jag hjälpte till och toastmadame:ade på deras bröllop. Lyckan!
Finaste halsbandet (som alltid hänger på min spegel numera) från PILL.
Ibland tog jag en paus på mitt jobb på Damernas Värld och bläddrade i gamla utgåvor. Hittade ALLTID helt magnifika reportage. Detta är en favorit.
Jag klädde mig i sailortröja och peppade på att Ladurée skulle öppna i Stockholm. Det var maj det.
Q: Vilken är din absoluta favoritårstid och varför?
Amelie A: Jag tycker om alla årstider. Eller så här, jag tycker alla årstider har sin charm. Älskar våren när fåglarna kommer, det luktar jord och knopprarna brister. Hänförs av sommarens ljumma nätter, den totala friheten och ljuva picknickar. Hösten tycker jag fasligt mycket om, för då är naturen så vacker och man myser in och startar en hel massa klubbar. Filmklubbar, middagsklubbar och pysselklubbar. Vintermyset kan jag liksom inte heller vara utan. Knaster under skorna, åka spark ute på landet och det där Kajsa Kavatiga, Astrid Lindgren-myset. Men om jag får välja bort en årstid så får det nog bli våren. Trots att våren är vacker och att jag tycker om den, så är jag lite vemodigt inställd till den vårchock som jag ofta drabbas av. Jag kläcks ut ur vinterbubblan och är som en dagslända som vill fånga livet varje sekund. Om jag får livskriser så inträffar de med högsta sannolikhet under våren. Nog för att de är viktiga och lärorika, men fasen så jobbiga. Så jag väljer bort våren, men behåller alla andra årstider …
Q: Om du – mot all förmodan – köper nya kläder. Var handlar du då?
Lill A: Hej Lill. Vilket vackert namn du har! Jag brukar handla mycket från allehanda nätshoppar. Etsy.com,Asos.com, Modcloth.com och Joythestore är några favoriter som jag återkommer till. Sedan är det klart att jag handlar på H&M, Monki och de andra rävarna ibland. Om du är på jakt efter nyproducerade kläder och accessoarer som andas 1950-talsmode är Maria Westerlind, Jumperfabriken coh Swedish hasbeens att föredra. Just nu har jag spanat in mig på en alldeles underbar sömmerska som eventuellt ska sy upp en klänning åt mig, i sann 1950-talsstil. Hoppas!
Ps. Den prickiga klänningen på bilden kommer från Joythestore.
Q: Hur många mobilskal har du egentligen?
Nyfiken A: Hahaha, ja, jag har ett par stycken. Några kaninier och en katt. Just nu har jag en vit kanin. Alltså ett skal med öron och svans. Hur klarade man sig utan öron på mobilen undrar jag?
Q: Varför slutade du på Damernas Värld och hur i h-vete vågade du bli frilansjournalist? Jag jobbar själv i mediabranschen och drömmer om att frilansa, men är rädd för den ekonomiska situationen. Jag vet att många på Bonnier tidskrifter fick erbjudande om avgångsvederlag. Fick du det och var det därför du slutade? Förstår om du inte vill svara, men är nyfiken. Kan du ta det lugnt med pengar på kontot? Hur är det att vara frilans och saknar du att ha ett fast jobb?
Anonym A: Det är mycket riktigt att anställda på Bonnier tidskrifter fick erbjudande om avgångsvederalag. Alltså: ett par löner in på kontot. Riktigt göttigt. Men på frågan om jag fick något avgångsvederlag så är svaret nej. Jag sökte, men fick inte. Om jag hade fått det hade jag kunnat ta det ganska lugnt (vilket jag visserligen betvivlar att jag gjort), men å andra sidan hade jag inte kunnat frilansa med samma frihet som jag kan nu.
Anledningen till att jag slutade på Damernas Värld var att jag fick erbjudande att komma till Leilas förlag, och eftersom jag har jobbat på Bonnier Tidskifter i sju år, så tänkte jag att det var dags att testa vingarna. Testa något annat. Något nytt. Kanske för att inse att jobbet på Damernas värld var det bästa jobbet man kunde tänka sig, kanske för att upptäcka nya sidor hos mig själv. Nya kompetenser.
Det var verkligen inget lätt beslut. Det ska gudarna veta. Jag trivdes så enormt bra på Damernas Värld. Både med mina underbara kollegor och min härliga, humoristiska och kunniga chef, Martina Bonnier. Så det var svårt. Jag började till och med gråta när jag sa upp mig. Tänka sig va. Tårarna rann hejdlöst, eyelinern ramlade ner några meter och där satt jag – i fåtöljen inne på Martinas kontor – snörvlande med fingrarna som misslyckad tårfördämning. Jag brukar inte vara särskilt gråtmild ska tilläggas.
Sedan började jag jobba på Leilas. I samma veva började det hektiska slutarbetet med boken Vintageparty. Jag insåg ganska snabbt att jag var tvungen att välja väg, för min tid gick inte ihop. Att börja nytt jobb kan ju bara krävande nog, och nu hade jag en bok på mina axlar också.
Jag valde mig själv och min bok. Jag hade nog aldrig valt att bli frilans bara så där. Det hade jag nog inte vågat. Men nu var jag liksom så illa tvungen, eftersom det var det snällaste mot mig själv just då. Tiden räckte inte till för båda jobben. Det var ohållbart att jobba dygnet runt som jag hade gjort så länge. Det var en sak när jag jag jobbade på DV, det jobbet skulle jag kunna gjort i sömnen. Inte för att det var lätt, för det ska gudarna veta att det absolut inte var, utan för att jag hade sådant otrolig rutin. Jag levt tidnings- och webbproduktion i flera år.
Nu har jag kastat mig ut i något ovisst. Spännande, extremt läskigt … och fattigt. Som den obotliga optimist jag är så tror jag att det är bra för mig. Att utmana mig själv och även uppskatta de kronor jag har. Känna den där pirrande kvävt-glädje-skrik som bubblar upp när jag har lyckats sälja in ett jobb till en tidning. Det där pirrande bubblet har jag nog inte känt lika starkt sedan DN På stan tipsade om min Skevblogg 2005 eller när jag fick min första text publicerad några månader därefter. Tror även att det var viktigt för mig att välja en väg. Aktivt välja en väg. För om sanningen ska fram så har jag inte sökt ett jobb sedan 2005, utan blivit headhuntad till alla jobb jag haft. Det är klart att det är världens lyx att många tycker att jag är grym på det jag gör, men känslan av att “glida med” har varit något jag har funderat mycket på. Ofta i samband med tankar som: Vad vill jag? Vad skulle jag göra om jag fick göra precis vad jag vill? Vad skulle jag göra om jag hade mer tid? Hur skulle det påverka mig och hur skulle jag vara som människa?
En annan sak som spelade in i frilansbeslutet var att varenda kotte i min närhet peppade mig att bli frilans. Den enda som tvivlade på mig – det var jag.
Nu blev det dags att bevisa att jag minsann kan. Inte för någon annan, utan för mig själv. För hur bra jag än är, hur många utmärkelser jag än får, hur mycket pepp som kollegor och vänner strösslar över mig, hur fina ni bloggläsare än är, så kan jag liksom inte ta in det.
För det finns ingen som har så höga krav på mig, ingen som är så kritisk mot mig och pressar mig så hårt – som jag.
Jag tvivlar enormt mycket på mig själv. Och så kan vi ju inte ha det.
Frilanslivet passar nog mig ganska bra just nu. Jag utmanar mig själv varje dag. Som den trygghetssökande människa jag är har jag lite svårt att sova på grund av viss pengastress, men jag tror någonstans att även det är bra för mig. Lära mig att ta det lite mer piano. Bli lite mer cool. Ta dagen som den kommer. Lära mig landa i mig själv och min styrka. Lära mig att INTE jobba dygnet runt. Lära mig att lägga mig ner på soffan, inte göra någonting, och känna att “fan vad jag är bra”. Det är en utmaning.
Just nu närmar jag mig slutet av jobbet med boken, vardagen börjar sakta men säkert ta sin naturliga form och jag börjar landa efter det senaste halvårets tokjobb.
Jag börjar få tid. När jag tänker efter så är jag hemskt nöjd med tillvaron. Skralt i kassan, men hemskt nöjd.
På frågan om jag saknar ett fast jobb, så är svaret både ja och nej. Skulle rätt företag eller tidning höra av sig och erbjuda mig ett förtjusande, fast jobb, så skulle jag nog inte tacka nej. För jag gillar ju så att jobba med andra människor, hugga tag i projekt och utveckla varumärken. Men som sagt, just nu är jag hemskt nöjd som det är.
Q: Kan du inte berätta om hur du fixar ditt hår så fint? Gärna tips på vilka produkter du använder! Tack för din glädjespridare till blogg som lyser upp mitt mörka Norrland varje dag.
Kram!
Ingrid A: Nämen tänk att få vara en glädjesprida, vilken ära! Jo serru, jag använder en rad produkter till mitt hår. Eftersom mitt hår tenderar att bli gult (inte en fin färg på mig kan jag lova), tvättar jag håret med någon form av silverschampoo. Två favoriter är Björn Axèns shampoo cool silver och L’Oréal Silver Shampoo. Jag använder silverschampoo vid varje tvätt. Därefter applicerar jag alltid en inpackning. Min absoluta favorit är Revlon Nutri Color Creme 1002 White Platinum. Om jag inte använder inpackning blir mitt hår torrt och trassligt. När jag är färdigtvagad torkar jag håret med en handduk så att det slutar att droppa. I handdukstorkat hår applicerar jag sedan hårolja, närmare bestämt Moroccan oil, och en ärta av värmeskydd. Sedan torkar jag håret med min superduper-hårtork från OBH Nordica Björn Axén (Tools 5195) och borstar igenom det med en mjuk hårborste.
Q: Du har ju jämt så urtjusig frisyr! Hur sjuttsingen gör du dina krullor( eller vad man ska kalla dem), jag får inte till det. Tack för en finfin blogg med massor av inspiration, och lycka till med frilansningen!
Linnea A: Tacklilitack! Nästa vecka ska jag spela in ett litet klipp hur jag fixar mitt hår, så håll utkik!
Q: Hej söta Emma:) Jag blev Såå nyfiken, rättare sagt, ännumer nyfiken på er bok! Har ni något datum för när den släpps? Den ska garanterat stå i min bokhylla i varje fall:) tack för att du verkar så himlans go och för din inspirerande blogg:)
Ida A: Du anar inte hur fantastiskt glad jag blir! För den fina komplimangen – men framför allt: För att du är pepp på boken! Bubbelskrik! Boken Vintageparty, som jag skriver och stylar tillsammans med Volang-Linda och Vintageprylar-Lollo släpps i mars 2013. Inom kort kommer du kunna förbeställa boken via bloggen. Ska bli superduper-spännande!
Q: Hej Emma! Jag vet att många bloggarna kanske ogillar den här frågan och svarar något i stil med “bra” men bara för att jag är otroligt nyfiken så tänkte jag fråga hur mycket pengar du tjänar på bloggen?
R A: Jag har fått flera erbjudanden om att flytta min blogg mot betalning. Några skambud, och några riktigt bra. Men det har inte känts rätt, så jag har valt att starta upp den egna portalen emmasundh.com. Kontantan av detta (och att bloggen bara funnits här en månad) är att jag i skrivande stund inte tjänar ett korvöre på bloggen. Men jag har en plan … var så säker.
I går var jag hemma hela långa dagen, med ett enda uppdrag: Släppa in lite vår i mitt hem. Ett spännande uppdrag med tanke på att första snön anlände i Stockholm i går kväll.
Jag rullade upp mitt hår till min sedvanliga frisyr, tog fram mina pastelligaste och sommarblommigaste vintageklänningar, putsade och fejade i lägenheten och välkomnade sedan världens underbaraste team för ett stycke plåtning. Min och Johns Midsommarkransen-pärla ska nämligen få vara med i tidningen Älskade hem i vår.
Så här såg jag ut dagen till ära. Blommig vintageklänning från Vintagemässa Bakåt Framåt, vita strumpbyxor från Asos.com och mina älskade bolltofflor från H&M.
Fotograf var den eminenta och fantastiska Jessica Silversagasom här står böjd över kameran för att fotografera mitt kök.
Härliga chefredaktören för Älskade hem, Lina Hansson, var också på plats. Medan jag strosade runt i min blommiga klänning kvittrade dessa tu fram den bästa sortens inredningspepp. Resultatet får du se i ett kommande nummer av Älskade hem.
