God svinnbakad jul!
i samarbete med Matsmart.se
Nu ska ni få se på pangbak.
Pja, inte min egen då, för det inte så mycket snofs-pang med den.
Men, mitt julebak däremot, jädrar i min brevlåda!
Det här mina vänner är ett helt nytt sätt att baka för mig. Jag är 100% nybörjare, men gillar verkligen konceptet.
Jag har nämligen testat att använda ingredienser som är rent och skärt svinn – mat som annars hade slängts. Jag har svinnbakat!
Mat som hade kasserats för att den närmar sig bäst-före-datum, har något feltryck på förpackningen eller rätt och slätt överproducerats. Alltså, detta är mat som skulle ha slängts – inte för att den är dålig, giftig eller oätbar, utan för att den inte kan ge något cash flow.
Den är osäljbar.
Pja, det beror ju på hur en ser på saken.
Jag har under hösten testat Matsmart, undersökt den vegetariska delen, den ekologiska och nu vill jag göra hela julebaket till en svinnande smart historia.
För är det något jag inte pallar är det matsvinn. Blotta tanken på att vi slänger en TREDJEDEL av all mat som produceras, samtidigt som människor svälter. Bortskämt, eller hur?
Så. Istället för att bestämma vad jag skulle baka, så utgick jag från vad jag fick tag på. Det är ju inte rocket science, för så har en ju gjort i alla tider. Koka soppa på en spik och allt det där. Men i min generation – jag – har tappat det, eftersom det mesta finns i handeln året runt.
Och normen är inte att ta hand om maten. Tyvärr.
Vad fick jag tag på då?
Enorma mängder vetemjöl, jäst, saffran, havremjölk, russin, salt och sjuttontre olika sorters choklad till julens praliner. Och så Yosa havre-chokladdryck som är det smarrigaste ever! Suveränt till julens pulkaåkning (håll tummarna för snö!).
Med kylskåpets hjälp blev pepparkakor och saffransbullar. Men chokladen knaprade jag på som den var. Det är väl det som är grejen med bakchoklad, att en ska äta den medan en bakar, hahaha. Kanske blir det praliner till helgen (om det finns någon choklad kvar).
Förutom att mat blir räddad – vilket smörjer klimat – så råder svinnshoppingen också bot på all slöseri-panik som jag har. Känner ni igen er?
Att kunna gräva där en står. Och framför allt: att de som odlat fram, plockat, skördat och omsorgsfullt producerat de här varorna inte ska ha gjort det … förgäves.
Känslan av att någon kastar ens hårda slit i soporna, nä, usch.
Jag önskar er en riktig svinnbakad jul!
ps. I samma veva som jag köpte baksmart mat fyllde jag på skafferiet med stapelvaror som ekologiska krossade tomater, buljong UTAN palmolja (ganska svårt att få tag i har det visat sig), flingsalt, olivolja, pasta, salsasås, tortillabröd, bönor, kryddor och saft.
Loading Likes...