Då var vi igång med projekt bygga ett halmbalshus – som ser ut att ha stått där i minst 150 år. Ett litet projekt ba!
Planen är att använda snälla material som sten, trä, halm, lera, fårull, äggoljetempera och linolja. Material som använts i hundratals år!
Vi kommer att undvika klimathaltande material som betong, stål och plast, och det sistnämnda kommer vi även undvika av en annan anledning. Kemikalier.
Vi vill att barnen ska kunna vara med i bygget, att det inte finns några giftiga, farliga material och kemikalier. Dels i bygget, men också sedan när vi ska leva i vårt hem. Rimligt.
Barn är extra känsliga för kemikalier eftersom de har tunnare hud, deras immun- och nervsystem är fortfarande under utveckling och de har högre omsättning (hej ruljans!). Dessutom stoppar de saker i munnen (not anymore när det gäller mina kids som tur är!) och hänger mycket på golvet bland kemikaliernas bästa vän: dammråttorna!
Jag vill ha ett tryggt hem, fritt från farligheter, hormonstörande, cancerogena och reproduktionshämmande kemikalier. Ett rent hem. Jag är ingen fena på att städa, och dammtorka är inte min flitigaste sport, så desto större anledning att kratta manegen fri från kemikalier. Som plast.
Plast är ju ett gissel.
Det är å ena sidan finemang inom sjukvården och om vi ska förlänga hållbarheten på en gurka. Men plast:eriet har ju gått en aning långt kan jag tycka. Numera finns plast i våra kläder (exempelvis polyester), i vårt badrumsskåp, i väggar och i kylskåp. Förutom att plast kommer från fossila råvaror (pretty bad), så innehåller plasten ofta en radda tillsatsämnen som ger den olika egenskaper.
Ämnen som gör plasten böjbar, brandsäker eller skapar ett UV-filter exempelvis. Vissa av tillsatsämnena kan vara skadliga för oss människor. Hur? Jo, när de tågar in i våra kroppar.
Och hur hamnar de i våra kroppar då? Jo, dels genom luften och huden, men också genom maten vi äter. Ämnena kan påverka våra chanser att få barn, de kan framkalla cancer och verka hormonstörande (vilket kan påverka allt från hur vi växer, om och när en känner hungerkänslor och reglering av kroppsvikt).
Att den här typen av ämnen över huvudtaget får finnas är för mig ett mysterium. Snacka om att mänskligheten skjuter sig själva i foten.
Jaja, men vad spelar det för roll om barnen bara utsätts lite för plastfärg, isolering med flamskyddsmedel och små My little ponys från 80-talet? Grejen är att det krävs ytterst små mängder av hormonstörande ämnen för att sätta kroppens hormonsystem ur spel.
I princip all plast läcker ständigt ut små mängder av kemikalier. Och det finns olika sätt som kemikalierna kommer in i våra kroppar. 1. Luften. När plast läcker kemikalier så binds de snabbt i damm, och vi andas som bekant in ett par dammkorn i sekunden. 2. Huden, som är vårt största organ, tenderar att absorbera ämnen som den kommer i kontakt med. 3. Maten. Det låter ju inte särskilt smarrigt att äta plast, men vi får i oss plast i tid och otid även om vi inte mumsar på en plastpåse. Dels genom att maten är förpackad i plast som inte är avsedd för livsmedel, men också när plast hettas upp (då ökar förmågan att släppa ifrån sig kemikalier). Även fet och sur mat trycker på kemikalie-ustläppar-knapparna.
Vad göra?
– Ta bort kemikaliestinna produkter, och införskaffa inga nya.
– Vädra och dammtorka ofta (not to my self!)
– Välj andra material än plast på sånt som du har närmast huden: textilier, smycken och accessoarer . Välj gärna miljömärkt om inte annat.
– Värm inte plastbyttor i mikron, och ta med en egen matlåda av glas eller rostfritt stål när du köper hämtmat.
– Välj matförvaring som är märkt med glas- och gaffelsymbolen (som visar att produkten är lämpad för livsmedel). Om du är taggad på att kemikaliebanta köket så har Sveriges konsumenter en artikel om det här!
I det förrförra avsnittet av Plan B-podden snackar jag och Maria om kemikalier, och också den så osköna cocktaileffekten – där olika kemikalier var för sig kan vara ofarliga, men att en inte riktigt vet vilken skada de kan göra när de blandas. Lyssna på hela avsnittet här vettja!
Är du osäker på vad produkterna i ditt hem innehåller?
Då finns Kemikalieappen från Sveriges konsumenter till hjälp. Genom att skanna streckkoden på prylar som inte har någon innehållsförteckning som husgeråd, textilier, möbler och leksaker kan du ta reda på om de innehåller några farliga ämnen.
Om företaget redan lagt in information i appen så får du svar direkt vad prylarna innehåller. Om ingen information finns kan du fråga företaget via appen (de är skyldiga att redovisa!), och därmed pressa på, göra information tillgänglig och verka för giftfria prylar.
Du kan ladda ner appen gratis här.
Genom Kemikalieappen (och projektet LIFE AskREACH) deltar Sveriges konsumenter just nu i en gemensam EU-kampanj om plast och skadliga ämnen. Heja!
Vi tvättar som aldrig förr, har städade hem utan tillstymmelse till stök (var är härjet? Livet?) och vill gärna att smutsen ska frätas bort. Snabbt, tydligt och effektivt. För annars blir det väl inte riktigt rent?
Vi ska helst byta kläder varje dag, tvätta i nästintill kokhett vatten och dofta som en sommaräng. Men sommarängen, den skiter vi pretty much i. Sommarängen gör sig bäst som doft. IRL blir det lite väl mycket … natur. Småkryp och annat bös.
Vi är frånkopplade naturen, och tankar om miljö och klimat skingras snabbt i jakten på rent.
I vår steriliserade värld är en nyproducerad T-shirt renare än en begagnad, trots att den nya har producerats under tveksamma förhållanden, kanske orsakat cancer hos en bomullsodlare och är full av osköna kemikalier. Den begagnade varianten anses vara ofräsch. Trots att dess klimatavtryck och kemikaliebassäng för länge sedan är tömd och urvriden.
Vi frossar loss i en ny, fräsch trend, med plagg i polyester och akryl – tillverkade av de skitigaste materialen ever. Fossil olja.
Vad är egentligen rent?
I ett sprillans nytt, glasklart avsnitt Plan B-podden – Bubblor, baciller & bättre val – sopar jag och Maria rent poddmanegen och doppar moppen i både cocktaileffekt, frätande gifter som gör våra hem spotless, väldoftande sköljmedel och cancerogena doftljus med doft av “bomull”.
Vi snackar med Sheri Eklund hos Sveriges konsumenter, som jobbar med projektet Nordqual, får tips om vilka ämnen vi ska undvika. Hint, hint: isothiazolinone (exempelvis methylisothiazolinone och benzisothiazolinone) som är allergiframkallande konserveringsmedel och skadliga för miljön, och även borsyra och andra bor-ämnen som är reproduktionstoxiska (men dagens lag kräver inte att de står på förpackningen (!?)).
Och så vädrar ut drömmar om tvättlinor, rejäl:het, kluriga innovationer och Carolas “Fångad av en stormvind”.
Jag konstaterar att jag har hittat the best tvättservice ever, skulle kunna castas som en mördare i en Beck-film och passar föga in i renlighets-normen. Och så slår jag ett slag för generationsboende, som vi gemensamt måste hitta ett vettigare namn för (fyll kommentarsfältet!).
Varje år producerar klädindustrin över 42 miljoner ton syntetfibrer. De allra flesta, cirka 80 procent, används för att tillverka klädesplagg av polyester.
Plagg som släpper ut tusentals mikroplaster varenda gång vi tvättar dem.
Mikroplast är smått omöjlig att få bort ur naturen – och kan innehålla skadliga ämnen som flamskyddsmedel och mjukgörare.
Och så den lilla detaljen: Vi vet inte hur detta påverkar oss.
Jag är livrädd för allt kemikalie-os som pyser ut från rengöringsmedel, möbler och leksaker och samlas i dammråttor. Vi lägger sådan big time krokben för oss själva när vi sprinklar världen i cancerogena ämnen och reproduktionsstörande kemikalier som fuckar upp våra möjligheter att kunna leva och få barn.
Allt i en svabbig jakt efter den polerade ytan.
Och vet ni. Jag är så trött på den.
Det överdrivet fläckfria, släta, rena, propra.
Jag vill putsa fram mer styr, smartare lösningar och en renare värld. Dammsuga bort de risiga produkterna från hyllorna. Istället bana väg för naturligare varianter som lirar vett. Det går alldeles utmärkt att tvätta med tvättnötter, städa med bikarbonat och sköta om ett citronträd för att kunna skörda prima rengöringsmedel.
Men det finns också produkter för de som vill komplettera skafferiet med diskmedel, tvål, tvättmedel och rengöring vid behov.
Detta avsnitt görs i samarbete med ett purfärskt, svenskt varumärke som heter Five Oceanssom gör vardagen till ett renare (och mer resurseffektivare) nöje.
Five Oceanslanserar en radda veganska produkter som är biologiskt nedbrytbara, producerade i Dalarna och är förpackade i flaskor eller burkar med lågt klimatavtryck (100% återvunna flaskor). Produkterna åker inte kors å tvärs över världen, utan detta unga varumärke tittar på sin påverkan på både klimat, vatten och miljö i varje steg, jobbar med sina utmaningar och försöker hitta lösningar. Five Oceans gör tvättmedel av lokalt odlad havre och tensid av socker och ger det onödiga sköljmedlet ett konkurrent i Fabric Freshener (rimligare än att tvätta och skölja hela plagget för att skapa fräschör, right?)
Som lyssnare av Plan B-podden får du just nu 20 % rabatt på hela sortimentet genom att ange koden planb i deras webbshop (koden gäller fram till sista juni 2021). Dessutom ger Five Oceans tillbaka genom att skänka 5% av all omsättning – alltså inte bara vinsten utan omsättningen – tillNaturskyddsföreningens arbete för hav och vatten.
Om jag fick någon utmaning i dagens avsnitt?
Det kan ni ger er på!
Favoriten? Fabric Freshener som sparar många tvättar, vårdar och skyddar fibrerna! Här vädras plaggen istället, och får även ibland en pust av Rain on Sandalwood.
