Det stora inlägget om vårt orangeri!
För ett par veckor sedan skrev jag det stora inlägget om vårt halmbalshus, och i samma veva dundrade det in ett par frågor om vårt orangeri. Klart att vårt orangeri ska få ett alldeles eget inlägg! Med massa bilder från bygget!
Varför byggde ni ett orangeri det första ni gjorde?
– Ja, en kan verkligen ifrågasätta smartheten att bygga två hus samtidigt, men eftersom vi ville få till en gårdplan med köksträdgård högst upp på vår kuperade tomt så var vi tvungna att tänka till för att komma åt att arbeta och skeppa upp materil. Vi har nämligen inte världens enklaste tomt.
För att förenkla bygget så byggde vi längst in först. Planen var (och är) att rama in köksträdgården mellan bostadshus, orangeri och (kommande) växthus. Skapa en gynnsam odlingsyta (kanske vinna en zon?).
Det mest optimala skulle ha varit att bygga växthuset först, eftersom det är planerat lääääängst in på tomten. Men någonstans var vi tvugna att dra i handbromsen. Så vi började med orangeriet som ligger innanför bostadshuset på tomten. Växthuset blir en plan för framtiden så att säga.
Vi må ha storslagna planer för vårt orangeri – här ska det rymmas odlingar, middagar och tvätt på tork – men livet skriker ju inte direkt ut ett behov ett orangeri. Men i takt med att bygget med vårt halmbalshus framskridit har vi insett att orangeriet fyllt en otroligt viktig funktion. Här har vi kunnat värma oss, äta lunch och bjuda på fika genom byggets gång. Så tack orangeri för det!
Och dessutom har jag kunnat tjuvstarta ett par odlingsdrömmar. Inte fy skam när bygget är kaos och tomten ser ut som en tipp.
Hur mycket hade ni byggt innan ni byggde vårt orangeri?
– Bara ett hönshus på hjul. Men vi hade förstklassig hjälp (annars hade där stått ett sjul kan jag lova). Nu däremot skulle jag nog kunna bygga ett orangeri själv, hälsar Aktiebolaget storhetsvansinne.
Vilket material använde ni för att bygga ert orangeri?
– Grunden till vårt orangeri är byggd av sten, delvis från tomten. En hel del stenar klyvdes för att passa.
Stommen till orangeriet byggdes i trä, av plockhugget virke. Inget impregnerat skoj, utan rent trä.
Väggarna byggde vi av träflislera – en blandning som liknar typ chokladbollsmet och som en pressar ner i en form (typ två plywood-skivor som en sätter på varsin sida om reglarna).
När massan torkar blir den stenhård, och på den lerklinar en sen. Både på insidan och utsidan. Tre lager lerklining blev det på insidan och två lager på utsidan. Ytterligare ett lager ska läggas på utsidan i sinomtid.
Fönstren på framsidan av orangeriet, plus fönstret på södersidan, är begagnade. Just dessa flaggfönster köpte vi från det kommunala byggåterbruket, Sola byggåterbruk. Fönstrena har tidigare suttit på en skola några kilometer bort. Pardörren (begagnad om inte det framgår, hahaha) hittade jag på Marketplace, så den hör inte alls ihop med fönstrena även om det ser ut så. Lyckan när vi insåg att spröjsen gick i liv med varandra. Hurra!
Fönstren på baksidan köpte vi från VLT i Arvika. De är så klart också pre-älskade.
Vad är det i massan ni lerklinar med?
– Jo, serrdu. Vi har lite olika blandningar. En lite tjockare med mycket fibrer i, och en lite slätare finputs. I den tjockare grovputsen är det lera, sand (eller stenmjöl), hästskit och halm i, medan det i finputsen är lera, mer sand (eller stenmjöl) och lite hästskit. Blandningen blandar vi i en tvångsblandare och häller upp i hinkar.
Luktar blandingen?
– Nope. Om hästskiten är tagen ur hagen eller mockad för ett tag sedan så luktar det ingenting (det är fibrerna i skiten en vill åt). Vi har lyxen att ha ett stall som granne och får hästbajs som de mockar ut med jämna mellanrum.
Är det inte äckligt att blanda i bajs?
– Nä, tycker det är sju resor fräschare att använda naturliga material än exempelvis kemikaliebelagda material.
Vad har ni målat med i ert orangeri?
– Egentligen tycker jag att den torkade leran i sig är vacker, men för att skapa ännu mer ljus i vårt orangeri så valde vi att måla det. Vi hade lite kalk kvar från målandet av hönshuset, så jag borstade på det.
Tycker att det passade bra därinne.
Så småningom ska jag måla taket också. Det blir i någon järnvitriol tror jag.
Hur byggde ni ert gröna tak?
– Åh, så glad över vårt gröna tak! Först la vi råspont på taket och på råsponten la vi …
Näver! Vi la näver omlott på taket och avslutade med en offerbräda längst ner, som hölls uppe av enekrokar.
När nävern var på plats så slängde vi upp grästuvor på taket. Vi la dem upp-och-ner och strödde ut mängder med fröer. Min mamma har också planterat ett och annat däroppe. Smultron exempelvis.
Det växer så det knakar däroppe! Det står dessutom en lönn bakom orangeriet som lockar till sin humlor när trädet blommar, så det känns verkligen som en levande och surrande del av vår trädgård.
Vilket moment var roligast respektive svårast?
– Lerklina är alltid roligt (tycker jag två lerklinade hus senare), men få saker får upp mot att passa in fönster och dörrar och se en ställning med brädor förvandlas till ett hus. Svårast? Hmm. Att hålla taket torrt innan vi fick på nävern? Det kom nämligen en storm och drog tag i presenningen … Lätt stressad situation.
Vad har du för växter i orangeriet?
– Massor av olika! Fikonträd, olivträd, granatäpple, pelargoner. På bilden ovan har jag ett blåregn i den stora krukan. Den ska jag plantera i år är det tänkt. Kanske på hörnet till vårt orangeri?
Ska orangeriet funngera för övervintring av växter?
– Tanken var att låta växterna övervintra här och just nu har vi en frostvakt som ser till att det inte blir för kallt inne i orangeriet. Men planen är ju att vi ska bygga en punschveranda på vårt hus och då är det bättre att vinterförvara växterna där – i spillvärmen från huset. Här ser en ju en hel del fördelar med att ha ett orangeri sammankopplat med huset (vilket vi var inne på i början av byggplans-processen) …
Hur tänker du kring odling, arbetsyta vs mys/häng i orangeriet?
– Just för tillfället är det en mischmasch av allt inne i vårt orangeri, men det beror ju på allmänt byggkaos. Jag har tänkt att allt – odling, arbetsyta och mys/häng – ska få plats (optimistiskt nog), men så småningom planeras smartare. Just nu rymms en lång bänk, ett gigantiskt bord och en lika gigantisk säng därinne. Sängen ska inte stå där, men funkade som myshörna för kidsen förra året (perfekt när en hade middagar och barnen fick ha myskväll precis bredvid med film och snacks). Odlingar kommer alltid få plats eftersom jag byggt väl tilltagna fönsterbrädor runt hela oranageriet.
Tanken är att inredningen i orangeriet får följa säsongen. Just nu renoveras fönster inne i orangeriet och det är allmän förvaring. I vår, när odlingen kommer igång, så får allt annat maka på sig och i sommar när försådden flyttar ut och krukorna ställs på trappan får det bli plats för middag, mys och tvätt.
Här sitter jag även och jobbar ibland. Inte fy skam.
Vad har ni för ventialtion och uppvärmning i orangeriet?
– Självdrag och frostvakt än så länge. Funkar helt okej, men några fönsterrutor är försatta med plywood. Ser fram emot att laga dem!
Vad blir nästa steg för orangeriet?
– Jag vill bygga en stentrappa till orangeriet, lägga lergolv inomhus, lerklina ytterligare ett lager på utsidan, kitta om alla fönster, plantera klätterväxter utomhus (på stöd som tar dem upp på taket). Det finns att göra så att säga.