Låt hela Karlstad blomma!

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

Håll i solhatten!
Och lavendel, klöver, syrén och vallmo för den delen också.För nu händer det grejer!Klimatklubben Karlstad (som jag startade tidigare i år), Naturskyddsföreningen Värmland och Värmlands fältbiologer drar igång årets mest väldoftande och iögonfallande kampanj – Låt hela Karlstad blomma!
Vacker, väldoftande och välgörande! 

 
Tanken är busenkel. 

Tillsammans bi-dra till biologisk mångfald genom att så blommor, plantera blommande träd och buskar (läs mat till viktiga pollinatörer), och samtidigt skapa Sveriges vackraste och vettigaste kommun våren och sommaren 2021. Och dela med oss av blomsterprakten via sociala medier under hashtaggen #låthelakarlstadblomma #låthelasverigeblomma

För så här ligger det till.
Vi människor är beroende av viktiga pollinatörer – inte minst för vår matförsörjning.
Men allt som oftast ser vi naturen som något vi ska erövra, försöka mota bort och styra och viftar bort dessa betydelsefulla trädgårdsmästare, och jobbar enträget bort de livsmiljöer där de trivs. Det råder akut brist på mat och boende för pollinatörer, men det fina i kråksången är att vi kan hjälpa till.

Dels genom att skippa bekämpningsmedel, handla ekologiskt och ta det lugnt med att anlägga gräsmattor, sten och trall. Men också genom att (och nu kommer vi till själva pistillen i blomsterprakten): odla blommor, buskar och träd som blir som bufféer för pollinatörer. På balkongen, innergården, kolonilotten, ängen eller i trädgården. Och för all del: på taket till livsmedelsbutiken, i krukor utanför arbetsplatsen eller i pallkragar på förskolan eller skolan.

Skippa att klippa gräsmattan, låta den gå upp i blom (eller låta delar av gräsmattan bli äng?) och inte vara så noga i trädgården. Att ligga i hängmattan i sommar och skippa att rensa ogräs har aldrig varit så välgörande.

Ser fram emot att följa bilder på odlingspepp, fröpåsar, otippade ställen att odla på, prunkande balkonger och blomsterstinna trädgårdar. Kommunala parker, rondeller eller varför inte stadskärnor? Och kanske att företag vågar utmana varandra?

I år kickstartar vi, men tanken är att detta SÅ KLART ska växa sig större.

Vi tycker givetvis att alla kommuner ska utmana oss! Kanske en #låthelauppsalablomma dyker opp? Eller en #låthelaskellefteåblomma kan ta fart under #låthelasverigeblomma ?
Det vore ju underbart!

LÄS MER: Låt hela Karlstad blomma! 

 

Loading Likes...

101 framtidsyrken – vilket är du taggad på?

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer


Illustration av den fantastiska Maja Säfström/@majasbok

Om jag skulle utbilda mig för framtiden? Byta bana? Skola om mig?
Vilket framtidssäkrat yrke skulle jag sikta in mig på?

Då skulle jag vilja starta en återbruksgalleria i Karlstad, jobba som återbruksgallerist som gör det hållbara attraktivt för svårflirtade konsumenter. Hitta nya cirkulära affärer och jobba lokalt med satsningar som rimmar med uppsatta miljö- och klimatmål.  Plocka ut pärlorna ur en region och förpacka dem till oemotståndlighet.
Eller dra igång en lanthandel där en kan handla lokala råvaror. O maj, vilken dröm!  Jobba som klimatkommunikatör med uppgift att göra klimatläget glasklart för alla, eller planera artrika och lekfulla skolträdgårdar. Eller jobba som biologisk mångfald-skötare!

I förra veckan lanserades listan över 101 framtidsyrken som vi kommer behöva! Listan är ett samarbete mellan Klimatklubben, Våra barns klimat och en förträfflig expertjury.
Syftet med listan är att putta in oss alla i ett nytt tänk, tweaks drömmarna, skapa debatt om vilka yrken vi kommer att behöva i omställningen, ifrågasätta vilka yrken som premieras i dagens samhälle och se om vi kompetenssäkrar inför framtiden.

Jag drömmer om ett decentraliserat samhälle. Väck med planer på ytterligare shoppingcenter på billängds avstånd och fram med blomstrande byar och levande landsbygd.  I Paris jobbar borgmästaren efter konceptet 15 minutes city – att alla ska ha 15 minuters gång- eller cykelväg till det mest väsentliga: matbutik, skola, sjukvård.
Om vi vill att fler ska ställa bilen behöver vi också förutsättningarna för att kunna göra det, exempelvis genom att ha matbutiker på gång- och cykelavstånd eller kollektivtrafik som anpassar sina rutter efter var behoven finns.

Drömmer bokningsbar kollektivtrafik, fler byggåterbruk (i stil med Sola byggåterbruk) och en hel stab av viktiga, viktiga återbrukskonsulter som ser till att inget onödigt slängs på våra återvinningscentraler.

Vilket framtidsyrke är du taggad på? Vilka saknas?
Vilket behov ser du?

Loading Likes...

Besprutat eller obesprutat

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

I samarbete med Årstiderna

Visst är det konstigt ändå, att vi säger mat och ekologisk mat.
Som att normen är besprutad mat, och ekologiska det special:iga, annorlunda. Trots att det är mat i sin renaste form – med betoning på ren.

Borde det inte vara … tvärtom? Att det hette mat. Och besprutad mat?
Undrar just hur många som skulle välja det senare om det hette det som det faktiskt var. Besprutad mat.

 

Som ni vet så prenumererar jag på Årstidernas lantlåda (här på bilden halvt uppäten, för denna låda är som en godiskorg) som är full av säsongens grönsaker. Jag har ju numera inga egna odlingar, och vill säkerställa att jag  hela tiden matar in ekologiska smarr i mitt hem. För jag vill inte köpa besprutad mat. Jag vill inte att mina barn ska äta besprutad mat, eftersom barn är känsligare mot skiten än vad vuxna är.

Att få tag i ekologiska grönsaker i säsong där jag bor är banne mig inte lätt. Inte ens nu, i september då naturen dignar av grönsaker, frukt och bär.
Eftersom jag äter i säsong, så är ju detta min prime time rent matmässigt, men det som är i säsong i Skandinavien går inte att få tag i ekologiskt … här. Kanske i reko-ringar, men inte i matvaruaffären.

Just nu – under prunkande skördetid – borde handeln vara full av närodlade ekologiska tomater, majs, gurka, zucchini och sallad. Från närliggande lantbrukare, eller från Skandinavien. Men alla alternativ som finns är importerade från Egypten eller Spanien.

Just nu pågår #ekoseptember, som uppmärksammar vinsterna av att handla just ekologiskt. Genom att strunta i att sprinkla bekämpningsmedel på odlingar så följer en hel massa vettigt:
Biologisk mångfald.
Rent vatten.
Levande jordar.
Inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.
Extra god djuromsorg.
Mat utan konstgjorda tillsatser – som alltid är kontrollerad.

Årstiderna är 100% ekologiska.
Alltid.
Råvarorna är noga utvalda, och de jobbar ständigt och nyfiket på att hitta nya spännande lösningar på hur framtidens mat kommer att se ut.
De har investerat i en elektronisk lastbil för matleveranser i Danmark, kör ut mat med cykel i Göteborg och jobbar ständigt på att sänka klimatavtrycken.
Och jobbar för att fler ska äta ekologiskt.

Visste ni förresten att ekologiskt är norm i Danmark, där Årstiderna startades 1999? Och att Sverige ligger 5-10 år efter i utvecklingen när det kommer till ekologiskt. Om detta, och om ekologiskt, besprutat, normer, klass och biologisk mångfald snackar jag och Husligheter mer om i
höstens första avsnitt av Plan B-podden som släpps snart! Missa inte det!

Tills dess mumsar vi vidare ur lådan bland potatis (en av de grödor som annars är värst besprutad), färsk majs, sallad, bönor, blomkålsskott, knippen med morötter, schalottenlök och spetskål.

Loading Likes...

Bli planeterian i höst? Haka på Gröna utmaningen!

  • Kommentarer på inlägget:9 kommentarer

I samarbete med Årstiderna

Nu lämnar jag Gotland, torpet, trädgården och mina odlingar, och börjar resan tillbaka mot Stockholm och Midsommarkransen. Har samlat på mig en massa ekologiska grönsaker i mina loppisfyndade korgar, och har proppat elbilen full med smarr. Kommer inte räcka långt, därför kommer hösten räddas med  Årstidernas lantlåda. Full med ekologisk frukt och grönsaker, i säsong!

Planen är att försöka äta så hållbart och planetariskt som möjligt. Obesprutad, ekologisk mat som inte naggar på den biologiska mångfalden, nöter ner samhällen av livsviktiga pollintörer eller utarmar jordar. På min tallrik vill jag ha fräsch mat – i ny bemärkelse (för vi skulle nog må bra av att omvärdera vad fräsch mat är, right? Skapa nya, hållbarare normer kring mat och fundera på vad som borde vara norm).

Jag försöker ju som bekant äta i säsong, och undviker att köpa frukt och grönt som har transporterats långt. Det började som en spännande (och ganska svår) utmaning, men numera är det en vana. Det var lättare än jag trodde. Jaja, transporterna är ingen biggie i klimatsammanhang, men jag gillar att gräva där jag står, längta, sakna, uppskatta.  Och nu är det vanlig-beteende här hemma.
Gräver en i Midsommarkransen, där jag bor till vardags, då kommer en tyvärr inte särskilt långt (även om vi har några ganska så imponerande odlingar på vår prunkande innergård). Generellt tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiskt mat i stan. Det mesta är importerat från andra sidan jorden, trots att samma grödor är i säsong i Skandinavien.

På Gotland är det lite enklare, för här bor (bodde!) jag nära ekologiska odlingar, inte minst mina egna som i år är mer än blygsamma. I stan däremot tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiska grönsaker som inte åkt över halva jordklotet.
Eftersom jag äter i säsong är det time to maxa färska grönsaker just nu, men som sagt svårt när en bor i stan, utan större odlingar, eller tillgång till bil. Det bor ju inte supermånga bönder i trakten om en säger …

Till min hjälp har jag Årstidernas Lantlåda som är magisk nu på sommaren. När jag landar i Midsommarkransen igen, redo för hösten, kommer jag få allt från ekologisk potatis, färska ärtor och libbsticka till salladslök som Årstiderna odlat själv i ouppvärmda växthus.

Jag är ju varken vegetarian eller vegan, däremot äter jag nästan uteslutande vegetariskt och veganskt. Försöker äta i säsong, skippar flygimporterad mat och ämnar nolla matsvinnet. Målet är att äta så planetariskt som möjligt. Låta tallriken rimma med klimatmålen!
Jag är helt enkelt en … planetarian!
Jag är inte något proffs, men en bit på väg.
I höst vill jag steppa upp gamet, starta nya vanor, haffa nya rutiner, utmana mig själv och putsa känslan av att vara en planetarian!
Ett smart sätt att göra det på är att haka på Gröna Utmaningen – ett initiativ av Årstiderna där du successivt blir introducerad till att leva mer planetariskt!  I tre veckor får du prova ekologiska rätter från flexitariskt till helt växtbaserat. Nyfiken?
Läs mer om Gröna Utmaningen här! Sista dagen att anmäla sig till utmaningen är den 13/8.
Spännande va?

 

 

 

Loading Likes...

Vill du handla ekologisk mat till vrakpris?

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

I samarbete med Matsmart

 

Klart du vill!

Ekologisk mat är inte bara prima för oss människor (vi slipper få i oss en hel del bökiga och tveksamma kemikalier), att handla eko har en rad andra fördelar.
Först och främst mår naturen bättre. Skippar en bekämpningsmedel, odlar olika grödor och låter djur beta så bidrar en till biologisk mångfald. Och ju rikare biologisk mångfald, desto mindre behov av bekämpningsmedel. Smart va? Naturen sköter ju det där så bra på egen hand.
Dessutom bidrar biologiskt mångfald till större skördar visar en studie som bland annat Lunds universitet varit delaktig i.
Andra fördelar? Ekoodlingen lagrar mer kol i marken och den ekologiska bonden slipper hantera och omge sig med hälsovådliga bekämpningsmedel. Jag kan rabbla på ytterligare …

Ett vanligt argument mot ekologiskt är att det är dyrt.
Och det får banne mig inte vara en pengafråga om en stoppar i sig kemikalier eller inte. Därför presenterar jag denna gråa tisdag ett samarbete med Matsmart, som både gynnar biologiskt mångfald och minskar klimatartrycket. Klimat- och miljönytta i ett!
Matsmart räddar nämligen mat som annars skulle slängts på grund av överproduktion, att det är något feltryck på förpackningarna eller att produkterna närmar bäst-före-datum.

Jag köpte allt från bönor, majs, bröd, havremjölk, spagetti, tahini, olivolja, pasta, knäckebröd och ekologisk torrjäst. Och jag betalade hälften av ordinarie pris.
Alltså ni måste tror att jag är snålast i kommun, för jag babblar ofta om pengavinningen i klimatdansen.
Men jag tycker allt för få pratar om fördelarna av en omställning.

Jag testade att handla ekologiska stapelvaror av bra kvalité för att se vad priset handlade på.
Handla begagnat, äta i säsong, handla mat som annars skulle ha slängts och att längta och uppskatta, istället för att jaga snabba kickar.Det finns så många vinningar! Och inte minst för plånboken.

Använd koden EMMA50 så får du 50 kronors rabatt vid köp över 350 kronor. Erbjudandet gäller fram till den 26 november.

Och apprå på bäst-före-datum?
Hur skiljer en på de olika märkningarna?
Jag har kirrat i hop en liten guide.

Bäst före-datum: Bäst före-datum handlar om vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet (smak, färg, konsistens), det handlar inte om det är ätbart eller ej. Efter bäst-före-datum kan alltså kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan vara fullt ätbar. Exempelvis kan ett paket mjölk (som förvarats på rätt sätt) hålla flera dagar efter passerat bäst-före-datum. När jag träffade kocken Paul Svensson berättade han att mjölk som passerat bäst-före-datum är den bästa ingrediensen när en gör sås. Bara en sådan sak!
Att passerat datum kan vara en fördel.

Sista förbrukningsdag: Märkningen sista förbrukningsdag – det är en annan femma. Märkningen visar hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen finns ofta på rått kött, fisk och skaldjur – varor som lätt förstörs av mikroorganismer och kan bli hälsoskadligt.

Ofta bra efter: Nu finns en ny märkning som har införts av Arla: “Ofta var efter”, för att förtydliga att varan ofta är bra även efter passerat bäst-före-datum.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta