I vår trädgård har vi en gammal grund, där det tidigare stått ett plastväxthus (som vi skänkte till förskolan i byn). Numera står ett badkar där, omgiven av syrénbuskar och en enorm vinranka som jag i år har stöttat upp hjälpligt av några armeringsnät som blivit över sedan bygget.
Hur som, jag drömmer om att göra något fint på den här platsen. Närmare bestämt bygga en kupol av gamla armeringsjärn. Men för det måste jag ju kunna svetsa. Och det kan jag ju inte.

Eller.

Nä, men nu ska ni få höra på fina grejer! När jag firade 40 bast för två år sedan så fick jag världens finaste present av två vänner. Vi kan kalla dem Lina, mest för att de heter Lina båda två.

Jag fick en svetskurs! Alltså hur mitt-i-prick-urtyiskt-Emma-Sundhigt?

Så i lördags pep jag och ena Lina hem till andra Linan, åt lunch och började hänget. Därefter drog vi till Linas brorsa – aka svetsläraren! Och där fick vi en kurs och även testa loss att svetsa bland hans skrot.
Armeringsjärn kanske inte är optimalt att börja svetsa med, men sånt är ju faktiskt skitsamma.
För titta vad vi tillsammans kreerade med hjälp av gamla armeringsjärn, vinkelslip och en svets (och en brorsa som kan svetsa)!
Ett rosentorn!

Nu ska jag bara införskaffa en lagom hög, lagom fin ros som ska klättra upp här – mitt i trädgårdslandet!*
Vad tycks? Och hur taggad blir en inte på att svetsa ihop en hel kupol?

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!