Innan vi lämnade ön för Astrid Lindgrens värld, Skåne och Värmland så var vi bara tvungna att åka norr över för en utflykt (som paus i allt städande inför uthyrningen under Almedalsveckan). Då passade vi på att ta en kik hos underbara Fint o fult.

Här finns alltid så mycket fint, precis sådant som en vill lägga ögonen på. Runda bord, stolar, piedestaler och burkar.

Jag kunde inte slita ögonen från det här fina dockhuset! Det är ju något visst med saker som är i miniformat, eller hur?

Och det här camping-setet! Har ett likadant utanför husvagnen (så klart) och älskar smartheten i grejer som går att vika ihop till ett litet kuvert.

Jag fastnade för den här järnsängen, som liknar den vi har på torpet – fast större. Vi är ju på jakt efter säng till både för torpet och stan, men vi var för dumma för att fatta något beslut med hungriga barn på armen.
När jag hörde av mig till Monica på Fint o fult (alldeles ör sent) och frågade om sängen fanns kvar, så berättade hon att Elsa hade köpt den.
Fint att den hamnar hos henne och den kommer ju bli fasligt vacker i hennes hus, eller hur?

Efter att ha samlat på min glasburkar till skafferiet, bestick, lite barnkläder och nybakat bröd som fanns att köpa så tackade vi så hjärtligt och begav oss i väg för att råda bot på de hungriga magarna.

Ett rufs och så John utanför Fint o fult. 

Några minuter bort från Fint o fult ligger fantastiska Prima!

Det var ganska blåsigt, så vi satte oss i orangeriet som är byggt av gamla fönster.

Jag har ju samlat hela boden full av gamla fönster som någon gång ska bli växthus eller orangeri, så detta är som kolasås för mina ögon.

Våra kompisar Mallan och Jens var med på turen, och medan vi väntade på maten kikade jag och Mallan in i butiken. För övrigt: Älskar Mallans stil och brallor!

Fingrade på allt fint, träffade härliga Emma som driver Prima tillsammans med sin man och sedan kuskade jag …

… tillbaka till orangeriet. Vi fick in maten som var helt underbart god. Så god att jag åt upp allt i ett nafs och glömde ta kort.

Något jag däremot tog kort på var det här. Chokladkakan jag åt efteråt. Herregud så god den var! Och så fint att dekorera den med lavandel. Älskar lavendel (funderar för övrigt på att anlägga ett litet lavendelfält på torpet så småningom).

Århundradets uniform var på och snart skulle vi åka hem och städa långt in på natten. Det här med att hyra ut torp alltså, sådan pärs! Pöh! Särskilt med två småbarn hängandes i kjoltyget.

Men innan vi drog hem till skurhinken var jag vara tvungen att fånga detta på bild. Tänk att spendera en stormig höstdag här. Eller en egna-åskig torsdag. Ska nog tajma in ett riktigt busväder med att åka hit tror jag.