Varje dag efter lunch drar jag till gymmet. Mitt alldeles egna utegym. Här finns frisk luft, fågelkvitter och vikter av olika slag. Här tränar jag alla kroppens muskler!
Träningkläderna är gamla och slitna – och det SKA de vara.

Vi håller just nu på att ta ner träd på tomten (där vi förhoppningsvis ska bygga ett hus). Eller vi och vi, den geniala arboristen Peter!
Träden fälls pö om pö och mellan pö:na så drar jag och John gran- och tallris för att de inte ska hamna i kläm mellan stockarna. Det är rejält tungt. Och gött som tusan.  Inte nog med att en använder varenda muskel i kroppen – en ser resultat i dagens hög med ris. När jag tar en stor tallgren under ena armen och en ännu större under den andra och drar ner mot högen så känner jag mig som en nordsvensk häst.

Småböset går med skottkärra än så länge. Jag kommer inte bara bli stark av detta, det kommer bli så fint.
Det bästa med mitt utegym är så klart att det alltid står där och väntar, men en annan sak som jag uppskattar är att det måste göras om vår tidsplan ska följas. Jag kan inte skippa “träningen”, och den typen av morot går jag i gång på.

Om någon vecka ska nämligen stockarna sågas upp för att läggas på tork så då blir det en hel del konkande igen.
Sedan ska vi ge oss på att flytta sten …

Ja, den här kroppen mår bra!
Undrar just om några kompisar skulle vara taggade på att komma till mitt gym. Häng, kaffe i slänten, fågelkvitter och babbel mellan varven. Mysigt ju (eller har jag helt och hållet tappat känslan för gött? Högst oklart).

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!