Här ska vi fira julafton i år – i vårt orangeri.
Längtar så!
Orangeriet är långt ifrån klart, men helt perfekt. Om en med perfekt menar tak med presenning på (nävertak ska läggas på råsponten och sen ska det anläggas en äng däroppe!), saknad fasad (lerväggar, stomme och karmar ska kläs in i lera), en saknad ruta i pardörren (hej kartong!), otvättade fönster, en lampa som sitter lite hejsan och en trappa av en lastpall och gamla lecablock. Här ska det så klart bli en vacker stentrappa så småningom. En trappa där jag ska ställa krukor i sommar och sitta sent på kvällskröken för att se solen gå ner över ängarna.
Att det inte är klart är inte så noga. Fönsterna är drevade och det är trots allt varmt och gott därinne numera. Ser så mycket fram emot att se detta hus växa fram – ja, jämte vårt bostadshus så klart. Eller är jag mest pepp på orangeriet? Eh. Ja. Kan så vara.
Krokig gran i tunna med ved har jag också lyckats få till, hahah. Ingen ordning på allting.
Loading Likes...
Jag ser så mycket kärlek i dom där bilderna, och i hur du redan nu tycker så mycket om erat orangeri. Det fyller mig med hopp. Tack
Men vad fint skrivet!
Med två barn själv, utan husbygge, så kan jag inte annat än tycka att du/ni är så himla duktiga. Och det är så fint att se att du har drömbilden tydlig, det måste vara en otrolig drivkraft! Önskar all lycka till och ville mest säga att det ser sagolikt ut redan, mycket härligt att se något lägga ner så mycket själ och hjärta i något. Kram
Men vad gullig du är!!! Blir väldigt glad ska du veta!