Jag och John har satt upp en hylla i sovrummet. Det började med att vi travade några böcker på sänggaveln, vilket gav oss idén om en bokhylla ovanför sängen. Jag fullkomligt älskar hyllor som man kan förändra, förnya och ställa upp små stilleben på. Så här ser det ut just nu. Om en vecka kanske jag möblerar om …
Tavla som hänger i köket hemma hos Emma Sundh/Emmas vintage.
För några månader sedan föll jag pladask för ett nummer av tidningen “Se” från 1941. Omslaget föreställer två damer i solglasögon och är så där sprudlande härligt som ett tidningsomslag ska vara.
Tidningen Se var en bildreportagetidskrift som Bonnier gav ut back in the days. I Bonniers korridorer finns gamla omslagsbilder från äldre titlar, och jag har alltid fastnat för just Se-omslagen. De tidiga omslagen kanske jag ska tillägga, för under 1960-talet så blev Se allt mer en herrtidning …
Detta exemplar av Se, som jag hittade på Tradera.se, är emellertid långt i från herrtidningarnas troskanter. Eller icketroskanter.
En dag låg min fina Se-tidningen uppslängd på köksbordet och jag insåg hur bra den passade i köket. Ville ha upp tidningen på väggen, som en tavla, men tyckte att den var lite väl liten. Häromdagen kvistade jag till ABA inne i stan, lämna in ett USB med ett inscannat omslag och fick omslaget utskrivet som poster. Nu är den inramad, klar och hänger äntligen i köket. Här ser du resultatet.
Dessa herrar står i min bokhylla i vardagsrummet, framför min Old touch-bok och bredvid ett alldeles fenomenalt vackert doftljus från Elizabeth Arden. De stirrar på mig strängt, men är hemskt fina. Jag blir alltid lika glad när jag ser dem. Uppstyrda, stiliga och redo.
Herrar i plast måste vara den bästa inredningsdetaljen. Jag har flera stycken, särskilt av Dupontarna. Tror liksom aldrig att jag kan få riktigt nog. Det är herrarna och koffertarna som är mina svaga inredningspunkter. Och pompoms, porslinskatter och pastellglas.
Vänta här nu. Vad är det som ligger på taken mitt emot min lilla lya. Snö. Det ligger snö på taken. Visst, det var få som kunde undgå torsdagens fullkomliga snöoväder här i Stockholm, men att den skulle ligga kvar?
Jahapp, då var det till att snöra på sig luddkängor, åla sig i kashmirtröjor, måtta upp plats för julgran och börja skriva önskelista till jul då …
Min kära man, tillika filmnörden, John har som några av er vet en liten bio-klubb som kallas “Bio på Bio”. Namnet kommer från att vi bor ovanför en gammal biograf. Närmare bestämt vackra Tellus Bio.
När det är dags för “Bio på Bio” tar John fram projektorn, ger en presentation av kvällens film och så visar han utvalda filmer från olika decennier. Popcorn ingår.
Som den filmfantast han är har han länge varit på jakt efter ett par vinröda biostolar. För vad är en bioklubb utan biostolar? Nä, just det.
Han har letat efter de perfekta stolarna sedan Gustav Vasa föddes ungefär, och för ett tag sedan dök de upp på Blocket. John ilade i väg och skeppade hem dessa två stolar på fem röda. Dessa biostolar har stått på den gamla Filmstaden i Solna, och kanske är det så att Greta Garbo och Ingrid Bergman har suttit i just dessa stolar? Vi kan i alla fall låtsas det …
I går var jag hemma hela långa dagen, med ett enda uppdrag: Släppa in lite vår i mitt hem. Ett spännande uppdrag med tanke på att första snön anlände i Stockholm i går kväll.
Jag rullade upp mitt hår till min sedvanliga frisyr, tog fram mina pastelligaste och sommarblommigaste vintageklänningar, putsade och fejade i lägenheten och välkomnade sedan världens underbaraste team för ett stycke plåtning. Min och Johns Midsommarkransen-pärla ska nämligen få vara med i tidningen Älskade hem i vår.
Så här såg jag ut dagen till ära. Blommig vintageklänning från Vintagemässa Bakåt Framåt, vita strumpbyxor från Asos.com och mina älskade bolltofflor från H&M.
Fotograf var den eminenta och fantastiska Jessica Silversagasom här står böjd över kameran för att fotografera mitt kök.
Härliga chefredaktören för Älskade hem, Lina Hansson, var också på plats. Medan jag strosade runt i min blommiga klänning kvittrade dessa tu fram den bästa sortens inredningspepp. Resultatet får du se i ett kommande nummer av Älskade hem.
I lördags fick jag och John ett litet lätt infall. Vi skulle egentligen bara möblera om i vardagsrummet, men helt plötsligt så slipade vi trägolv och målade för fulla muggar. Vitt.
Det var verkligen inte planen, vi har bara pratat lite löst om att måla golvet. Men ibland så behövs det liksom så lite för att man ska komma till skott. I lördags var en sådan dag.
Vardagsrumsgolvet var vackert och slitet innan, egentligen inget fel på det. Men jag är verkligen ett stort fan av ljusa golv, eftersom möblera syns desto bättre. Ni ska få se fler bilder när alla möbler har kommit på plats. Var så säker …
Att tvätt golvet, slipa och måla två omgångar tog en dag. Hur enkelt som helst. Fick visserligen lite träningsvärk i lår och rumpa (hur man nu målar golven med dem?), men det var ju helt klart värt det …