Den här Pippi Långstrump-matchning alltså. Love it!
Jag hittade ett helt gäng lakan, påslakan, örngott och handdukar på loppis i helgen. Allt i prima skick och bara för en spottstyver.

Vi var minst sagt i stort behov av det …

Jag och John var så HIMLA smarta i höstas tyckte vi. Vi tog med oss en hel massa lakan och badhanddukar från torpet för att tvätta dem i stan. Vi packade varsamt ner allt rent och la … ja, VAR DÅ?

Vi har letat, letat och letat, men hittar inte vårt torparjox. Jag har ju vinds- och källarrensat både en och två gånger sedan dess, så förmodligen finns denna bibba av textilier lååååångt in i ett förråd. Eftersom vi inget hittade så funderade vi på om vi minde fel. Vi kanske bara TÄNKTE ta med allt, men till slut tvättade på torpet. Men nej. Nu har vi insett att vi behöver föra loggbok, hahah.

På söndag åker vi tillbaka till stan, och vi passar på att hyra ut torpet ett par vändor så allt blommande och fina vårkvällar liksom inte går till spillo. Och nu kommer även gästerna att kunna bädda i Pippi-färger. Fint som snus!

Här kommer en liten bakom-kulisserna-kik från hur det såg ut när jag plåta det här.
Använder ett parasoll som reflexskärm för att kunna plåta i motljus. Grannarna måste undra vad tusan jag håller på med, hahaha.

Men fint blev det!

Varje morgon startar jag här.
På mitt lilla torpar-kontor.
Medan kidsen tittar på morgon-TV och leker med John så går jag igenom mejlskördar, roddar Klimatklubben, har Skype-möten, korrar bok och styr upp en sjukt spännande grej som jag har på gång med Maria och Johanna.
Jag brukar köra ett par timmars jobb, och lagom till 10-fikat (standard i vår familj) släpper jag jobbet. Då skiner någon unge på mig att koooooomma, komma, komma och då får en ge upp det här med förmiddagsjobb en aning.
Det är ju lite knepigt att förklara för at barn varför mamma måste stirra in i sin dator ett par timmar varje dag istället för att studsa studsmatta och leka kurragömma. Men nu har jag förklarat för Majken att jag jobbar för att kunna tjäna ihop pengar så vi kan gå på Kneippbyn i sommar. Majken har lovat att leta pengar också, så förhoppningvis får vi ihop till ett besök, hahaha.
Bra morot ändå. För alla inblandade.

Just precis nu sitter jag inne i vardagsrummet och hör vinden vina utanför fönstret. Det har varit ett riktigt regnrusk här i dag, med undantag för en timme på den sena eftermiddagen då jag knäppte de här två bilderna i vardagsrummet.
Den här dagen känns lite som en vecka, hahaha. John jobbade på förmiddagen så då hade jag barnansvar. Det ritades, målades, bakades scones och byggdes lego, och hundra konflikthanteringar och besvikelser mellan varven. Jag älskar de där ungarna över allt annat, men de vet verkligen hur en gör en dag … intressant. Lagom till förmiddagsfikat hade John jobbat klart, så då byttes vi av. John tog hand om barnen och jag jobbade … i trädgårdslandet. Operations ogräsrensning i regnet. Det var sjukt mysigt att stå där i regnkappa och rensa.

Och i dag har det skett något stort. Jag har köpte en begagnad kamera för att jag ska kunna vlogga! En riktig vlogg-kamera!
Skulle ni gilla att de klipp där jag visar trädgården och alla projekt?

Kram emma

Hej på er! Nu är vi hemma hos den här lurvtussen igen!
Den här veckan drabbade samman i ett jobbhärj och började med (håll i dig): julplåtning.
Yes!
Här har det bakats lussekatter, lagts in sill och rotat Ica Liljeholmen runt i jakt efter saffran. Och som jag har sjungit julsånger!
Stackars ungarna mina. De har en morsa som firar jul tre gånger per år.

Men mer om det en annan dag, för nu är jag trött i vartenda litet hudhål i kroppen.

Spenderar sista kvällen i Värmland med att se “Störst av allt” och gå igen bilder från påsken. Vill ni se lite?
Skärtorsdagen spenderades på badhuset, medan långfredagen börjades med att färga ägg.
Jag använde lökskal, avokadokärnor och kaffesump. Fint va?

Träffade min kompis Marie i samma veva också.

Klockan 16 tog vi bussen in till Karlstad igen Denna gång med en Elsa-klänning i bagaget (som vi fått av Fatimas äldre kids som växt ur den). Vi kan vän säga att det var en hit, och vi har nu officiellt gått in i Frost-fasen.
Inne i Karlstad mötte vi upp min vän Åberg och hennes lilla Benjamin.

Vi kuskade runt i lekpark, kramade på Fröding och härjade runt i Karlstad. Käkade middag inne i stan och sedan tog vi länsbussen hemåt.

Hemma innan solen gick ner.

När jag växte upp tyckte jag alltid att jag bodde så oerhört långt ut på landet, men med Stockholms-distans-mått-mätt så får en lite perspektiv. Hann ju för bövelen med både hemmahäng på förmiddag, fika inne i Karlstad, besök hos Fatima, dejt med Åberg och sedan hemma innan solen gick ner. Bra skit.

Såg till slut solen gå ner över skogen och ängarna. Gick inte att fånga storheten på bild, men här får ni ett försök.

Jag har flytt Stockholm för påsken. Planen är att hänga här, hos mina föräldrar i Värmland, i dagarna fem.
Från början hade vi tänkt att åka till Gotland över påsken, men passar på att åka hem till Värmland när alla andra gör samma sak. Planen är att hänga med mamma och pappa, hälsa på min mormor, träffa mina kusiner och deras kids som spenderar påsken två hus bort, hälsa på min kompis Fatimas nykläckta bebis och omfamna ett par vänner i samma veva.

Vi kom i går och barnen gick loss i trädgården på en gång. Det gick inte ens att få dem att äta lunch. De var för upptagna! Det är så fantastiskt att se kidsen här. De springer runt, vattnar blommor i bara strumplästen, cyklar på grusvägen och smyger ut på verandan för att se solnedgången. Inte en bil i sikte. Total frihet. Och självständighet.

Jag satt på gruset och tittade på Bodil när hon lekte i en halv evighet med en hink, vattenkanna, skål och en balja.
Det var så rogivande på något vis.

Bar trädgårdsmöbler mellan varven och lyssnade på tusen fåglar och bin. Saker som gör mig genuint lycklig.

Lite så här.

På kvällen kom barnens syssling Harriet över och satte sig att pyssla inne i stora rummet. Jag satt i köket och lyssnade till surret och njöt.
Fint som snus!