Lucka 13 i Emily Dahls julkalender (läs hur du deltar i “berätta om”-kalendern här) handlar om en Dallas-kontor, balettdräkter och totalshower.
13. Berätta om ett minne från din uppväxt.
Det här kära vänner, är min syster Ellen och jag (den lilla skiten till höger). Iklädda matchande balettdräkter och varsin sinnesstämning. Min syster i sitt rätta element och jag som frustrerat försöker gömma mig under mattan.
Ungefär alla mina barndomsminnen inkluderar den där personen till vänster. Min syster. Vi lekte precis jämt. Inne på pappas hemmakontor tornade ett Dallas-office upp, med min syster som en Sue Ellen-chef i vampiga kläder och skyhöga klackar uppslängda på skrivbordet – bland pappsens viktiga papper (som vi hjälpte att fylla i så klart). I min systers rum skapade vi världar och lägenheter i bokhyllorna. Rev ner alla böcker och ställde istället upp ett gammalt dockskåpsbadkar och lite annat krafs som vi hittade. Vi lekte i timtals. Nere i “mellanrummet (som vi kallar det), så var det ritverkstad. Mamma tog hem meterstora pappersrullar vilka vi kunde skapa enorma konstverk på. Som aldrig tog slut. Vi hade ritpennor i varendaste färg och låg på golvet ritade. I “stora rummet” (andra kanske kallar det vardagsrum, men inte i min familj) flyttade vi om och skapade kojor, gungade i trapets (pappa hade satt upp några krokar i en timmerstock i taket) eller hade någon form av show.
Min syster är – och har alltid varit – den roligaste människa jag vet. Som ett kringresande tivoli, med en trumpet i fickan. Hon var min idol och jag ville vara precis som hon. Men jag var liksom lite för osäker som tivoli. Därav matthänget.
Loading Likes...
Vilka underbara bilder och härliga minnen. Vi kallar också vardagsrummet för stora rummet, kan det vara något Värmländskt tro? 😉
Jag minns att även vi sa “stora rummet”, men jag är från gbg, så kanske det är något tidstypiskt?
kram/
Fina Frun
Ja, jag är från Hillared (Boråstrakten) och vi säger också storarummet. Min systers man tycker detta låter väldigt konstigt! Men sen är han ju från Alingsås också! =0)
ÅH gud en sån söt bildberättelse!
Känner så väl igen den systerrelationen du berättar om. Hade kunnat vara jag som satt där under mattan, och min syster stjäl showen framför kameralinsen. Har alltid sett min syster som min idol precis som du gjorde 🙂
Och ja, måste vara något värmländskt över att kalla vardagsrum för “rômme”. Åmålit som man är.
Du äger!
/A
http://anlis.se
Underbar liknelse, det där med kringresande tivoli med trumpet i fickan!
Kram Christina