Bitande januari-kyla, snöknaster under käng-foten och blossande rosor på kinderna. Med en vilja gjord av järn knastrade jag och John ut i det isande vinterlandet i söndags. Vi hade ett enda mål med dagen: Äta lunch på Blå porten ute på Djurgården – ett av mina absoluta favoritställen i Stockholm.
Bomullsfjunnshår och röda – undangömda – öron.
Jag var påbylsad till tänderna.
Kylvindar, storkragar och rödhakor.
Det härliga bollträdet, som ligger på vägen mot Junibacken, poppade mot det vintervita Stockholm. Som konfetti i ett betongrum.
Jag var inte så pjåkig jag heller, i min lila kappa.
John andades frisk (nåja) Djurgårdsluft och dufflade runt på islagda gator.
Stampade in i värmen på Blå porten, slog oss ned och beställde in ångande varm mat.
Efteråt satt vi länge och fikade, till tonerna av konstprat.
När skymningen lade sig tog vi spårvagnen hem.
Loading Likes...
Mysig dag och vilket härligt bollträd. Jag måste fråga en sak om kappan, har du bytt ut knapparna i den? Den är väldigt fin med de klarrosa knapparna tycker jag.
Vilken mysig dag! Tycker det är så härligt med snön som äntligen kommit 🙂