Jobbar hemifrån i dag med en hög med deadlines och julpysselfotografering.
Det känns så lyxigt att stöka runt hemma en fredag. Särskilt i dag, eftersom jag krälade runt på golvet för att fotografera igår. Det får jag sota för i dag. Onda fogar som behöver vila. Då är det skönt att bara röra sig ett par meter från sängen.
Så här ser dagens kontor ut. Min sänghalva.
Med mitt sminkbord som utsikt.
Här står favoritparfymer på rad, bredvid mandeloljan.
Och en vas med blommor som blivit över sedan en fotografering och en hög med smycken – som i dag ligger orörda.
Nu var det hemskt länge sedan jag svarade på era frågor. Men nu så! Inom kort tänkte jag även svara på några frågor kring mitt och Johns bröllop – jag får nämligen in flera frågor i veckan på det ämnet. Men innan dess kommer här en första fråge-skörd.
Blir du nyfiken på något? Släng väg ett mejl till emma@emmasundh.com eller kommentera i kommentarsfältet.
Q: Du matchar alltid kläder så fint. Hur tänker du när du klär på dig? Har du några tips? Mvh Förvirrad A: Nämen tackar! Jag tycker om att matcha eller missmatcha olika färger. Det får inte bli för platt och mjäkigt, det känns inte som jag. Bär jag exempelvis en pastellig klänning, då vill jag ha svarta skor eller någon annan accessoar som sätter punkt efteråt. Bär jag en svart figurformad klänning? Då väger jag upp med ett par vita strumpbyxor eller strumpbyxor med söm. En helsvart outfit är inget för mig.
Jag matchar sällan två färger, exempelvis en hel outfit i blått. Hellre att jag då matchar olika nyanser eller bryter av med en färg. Annars blir det för platt. Lite så tänker jag.
Mitt sminkbord i sovrummet.
Biostolar i vardagsrummet.
Q: Hej, gillar din blogg skarpt, många fina och enkla idéer! 🙂 Jag undrar hur stor lägenhet ni har egentligen? På bilderna känns det som det finns olika rum och möbleringar i oändligheten hos er, därav började jag fundera på hur mycket yta ni har på att skapa allt detta på!
Emma A: Tack så mycket för de fina orden. Jag och John bor i en tvårummare på 59 kvardatmeter i Gamla Midsommarkransen. Vi tar vara på varendaste vrå, och inte minst – vi flyttar om och ändrar om var och varannan vecka. Byter plats på tavlorna, flyttar om Emma-fåtöljerna och gör nya projekt-planer. Jag älskar ju inredning, så det här med att ändra om är som honung för själen.
Tavelväggen i vardagrummet, tillsammans med kakelugn, en grå fåtölj och en trearmad golvlampa.
Q: Bland tavlorna bakom skeppet har jag sett tidigare att du har en poster från Karl Lagerfelts kortfilm för chanel paris-moscou. Var kan man köpa en sådan? Har letat överallt och ingenstans efter den så nu tänkte jag fråga dig 🙂
Ellen A: Hej Ellen! Det är faktiskt ingen poster, utan det är framsidan på pressmapp som jag fick från Chanel för några år sedan. Jag har ju jobbat som trend- och modejournalist och då får man sådana här vackra ting i brevlådan. Just den här pressmappen innehöll pressinformation om Paris/Moscow-kollektionen. Som den mode- och formnörd jag är, så föll som en fura för framsidan och bestämde mig för att rama in den. Sagt och gjort.
Q: Hej Emma!
Väntar spänt på er bok som verkar så himla inspirerande!
Jag ska gifta mig den 9 mars och undrar om jag kommer att hinna få några sista-minuten-tips.
Vilket datum släpps boken?
Tack för all fin inspiration du ger! Ska för övrigt till Paris på bröllopsresa och tar med din guide.
Mvh Ida A: Men åh, grattis! Vad himla roligt! Boken Vintageparty släpps den 27 mars (du kan förhandsboka den här: Förhandsboka Vintageparty), så tyvärr hinner den inte komma ut. Men det är klart att jag kan bjuda på några sista minuten-tips.
1. Använd loppisfynd i dukningen. Tallrikarna kan vara udda och ni kan leka loss med dekoration – som exempelvis böcker – på borden. Se er omkring hemma och ta med små pinaler som sänger något om er som personer – och använd dem i dukningen. Om det så är eiffeltorn, böcker eller små playmobilfigurer spelar ju ingen som helst roll – huvudsaken är att det känns ni!
2. Ge gästerna en lite giveaway som tack för att de kom. Det kan vara allt från en strut med godis till en liten planta med er favoritblomma. Inget måste, men om ni vill ge era gäster ett minne så är detta en himla fin grej.
3. Och här kommer ett tips som inte alls har något om hur bröllopet ser ut, utan mer om känsla. Kom i håg att ha roligt. Något går med högsta sannorlikhet åt pipsvängen, men vad gör väl det? När jag gifte mig så pajade ugnen och alla cupcakes som skulle agera dessert pös ut i sina formar. De blev inte alls så där fluffiga och fina. Där hade jag ett val. Bryta i hop i sant bridezilla-manér eller servera cupcakes som såg ut som snoppar och kalsonger med devisen att de har såg lika skeva ut som jag och John är. Vi gjorde så klart det senare. Alla skrattade och nu i efterhand så är det ett av mina käraste minnen av det där bröllopet.
Q: Hej! Läste precis ikapp din blogg efter att ha varit borta i några dagar, och kom in på den där listan om Jude Law och andra saker vi inte visste om dig. Men ville ju inte kommentera där för då kommer du väl inte märka det, så det får bli här.
1. Angående acne: VAAAA? Du? HUR fick du sådan porslinshy? Mvh försöker-växa-ifrån-tonårsfinnar.
2. Angående djur i vatten: Alltså. Jättebläckfiskar. Varför pratar ingen om hotet från dem? Kraken är ute efter oss! Fy vilken ångest jag får bara jag tänkar på hur stora deras ögon och tentakler är.
Bello A: Hahaha, underbara frågor, Bello! Här kommer ett par svar:
1. Jojomänsan, jag har haft riktig problemhy. När jag var tonåring ville jag mest av alls gömma mig bakom långa luggar. Gömma finnar, kvisslor och rödheter.
Foundation min bästa vän och jag kände mig naken utan smink. Skämdes. Så jag sminkade mig jämt. När jag skulle till stranden, när jag var hemma (själv) och när jag skulle ha myskväll i pyjamas med mina bästa kompisar. Jag hade alltid makeup på mig. Jag gick till och med upp tidigt på morgonen för att sminka mig innan min dåvarande pojkvän vaknade. Jag klarade inte av att se mig själv eller visa mig utan smink. Det var ett sådant enormt komplex för mig. Så här i efterhand hade jag önskat att jag kunde ha struntat i de där rödheterna och prickarna och levt lite granna. Jag hade flera vänner som sträckte på sig och struntade i att de hade ojämn hy – och de var ju stört snygga. Men en ihopkurad Emma med lång lugg som helst av allt vill sjunka genom jorden – och alltid var rädd för att det skulle börja regna eller att det skulle stå badhus på skolschemat – och “sanningen” skulle avslöjas – det var nog mindre charmigt om man säger så.
Jag hade ganska mycket finnar fram tills jag var 18 år, sedan avtog det. Mer och mer. Nu har jag nästan aldrig finnar eller utslag.
Och när jag får finnar, vilket jag får exempelvis när jag ska få mens och när hormonerna skjuter i topp, så nojar jag inte så mycket. Jag bryr mig helt enkelt inte i lika hög grad (vilket i sig säkert håller finnarna borta). Om jag får en finne – vilket så klart händer – så stannar inte hela världen. Jag är mer än den där röda pricken helt enkelt. Jag har viktigare saker att uträtta i den här världen än att stressa upp mig för hur min hud ser ut.
Jag skulle inte säga att jag har porslinhy, utan en hy som vissa veckor kan se riktigt fin ut och andra veckor kan gå bananas. Jag måste sköta mig för att min hy ska må bra. Träna, äta bra och dricka mycket vatten. Och inte stressa. Sköter jag mig så mår jag – och min hy – bra. Min hy säker ifrån på en gång när jag har misskött mig. Den är som en cranky baby, vilket faktiskt är bra. Det gör att jag lyssnar på min kropp och ger den vad den behöver.
Min hy är som den är, och det enda jag kan göra är att ta hand om den och vårda den. Jag gillar den på något sätt, även jag kan beundra människor med vacker, slät hy, mest för att det är min hy. Jag gillar mig, så då får jag banne mig gilla hyn min också.
2. Hahaha, VERKLIGEN! Usch, jag får rysningar bara jag tänker på det. Jag må gillar havet, men så länge jag slipper vara i det så är jag lycklig.
Prince Edwards Island.
Q: Anne på Grönkulla. Åh Gud i himmelen. Mycket har jag varit besatt av men den historien slår nog allt. Som tolvåring lyssnade jag, läste jag och tittade jag på den slaviskt och undrade varför jag inte föddes där och då?! Har du sett serien? Den. Är. Fantastisk.
Kram http://hannaalmgren.blogspot.se A: Hej du kindred spirit! OM jag har sett serien. Jag levde serien. Varje vecka jag såg avsnitten från början till slut på nötta VHS-kassetter. Men. Jag hade satt sista avsnittet på inspelning eftersom min familj skulle äta middag. När jag efter middagen skulle sätta mig ner och se avsnittet insåg jag till mitt stora förtret att bandet hade tagit slut. Hela avsnittet hade inte spelats in, så jag fick aldrig se hur det slutade. Jag såg serien om och om igen, men bara fram tills Diana sitter i trädgården med sitt nyfödda barn. DÄR tog bandet slut. Så jag såg aldrig slutet. Det var först när jag hittade hela serien på DVD för ett par år sedan som jag fick knyta ihop storyn. Ps1. När John och jag var på bröllopsresa på Prince Edwards Island bodde vi på ett B&B som hette Kindres spirits. Nördo-me. Ps2. Gilbert Blythe var min första stora kärlek. Ps3. Jag älskar fortfarande Gil.
Q: Åh läppstiftet! Gud vad fint! Var kommer det ifrån?
Emma
A: Hej Emma! Mitt läppstift kommer från Mitt läppstift heter 13.82, pink cabaret och kommer från Art deco. Hur bra som helst! Nu börjar det emellertid ta slut. Buhuu. Eventuellt letar jag vidare i läppstiftsdjungeln. Har nämligen fått ett tips från min vän och ex-kollega Carin om det perfekta hallonröda läppstiftet!Stay tuned!
Q: Så otroligt charmigt område! Var ligger denna Midsommarkrans förresten? Vilken del av stockholm? =) http://kingemarson.wordpress.com/ A: Gamla Midsommarkransen är den finaste platsen i Stockholm om du frågar mig. Midsommarkransen ligger sydväst om Södermalm. Två tunnelbanestationer från Hornstull och ett stenkast från Liljeholmen. Min vän Lollo, som bor två trappor nedanför mig, har bott här i Kransen ett par år och var den som fick mig och John att flytta hit. Nu älskar jag detta plejs och har svårt att tänka mig flytta härifrån.
Gamla Midsommarkransen är en av få bevarade stadsdelar i Stockholm. På 1960-talet skulle ju allt gammalt rivas för det nya, som då värderades så högt. Men tack vare några hängivna eldsjälar i Midsommarkransen så står de gamla husen kvar. Tacktacktacktacktacktacktack! Hatten av för er.
Q: Hej bästa Emma! Jag undrar vilka dina favoritaffärer på Etsy heter?
Maria A: Oj, jag har inga specifika. Alltid när jag går in på Etsy.com söker jag efter något specifikt. Antingen en randig klänning, papperssugrör, washi-tejp, Ball-burkar, en gammal fläkt eller en väska. Jag är en typisk Etsy-sökare, som klickar mig runt och vidare mest hela tiden …
Q: Hur gör du gnuggisstatueringarna? Så himla bra festgrej!
Sara A: De är helt underbara! Du kommer kunna läsa om hur du gör gnuggistatueringar i boken Vintageparty som kommer ut den 27:e mars. Kan du hålla dig? Annars kan du faktiskt se hur man gör i nya numret av Family living!
Q: Hej,
Har du lov att tala om var kortet på Fatima är taget. Vi ska gifta oss i oktober och jag har inte sett många kort på det stället men det pytte lilla jag sett har gjort mig väldigt nyfiken.
Eller kanske lokalen kommer att vara specificerad i boken?
Karolina A: Yes! Detta fotografi på Fatima är tagit bakom kulisserna när vi plåtar ett kapitel till boken Vintageparty. Jag kan inte avslöja vad kapitlet handlar om, men jag kan avslöja att just detta vintageparty utspelar sig i en folkpark på Ekerö, närmare bestämt vackra Ölsta folkpark. Om jag skulle gifta mig dagsläget skulle jag helt klart välja Ölsta folkpark. Det ligger vackert, har en underbar dansbana, små försäljningsbodar, kulörta lyktor i träden och även en festlokal i ett anslutande hus. Om du är nyfiken på hur man kan anordna en fest just på Ölsta folkpark, ja, då måste du bara spana in Vintageparty.
Q: Grattis i efterskott! Jag fyller också år den 4:e:)
Undrar var glasburken som rosorna står i kommer ifrån? Så fin!
Frida A: Nämen grattis! Vilken ära att få dela födelsdag med dig! Den 4:e februari är det bästa datumet, så är det ju bara (jag är inte alls partisk i frågan). Just den där burken kommer från min mammas jordkällare. Mina föräldrar bor på den värmlädska landsbygden och älskar att påta i sin stora trädgård, plocka svamp, sylta och safta. De tar vara på allt, konserverar och förvarar i en gammal jordkällare. Där finns hallonsylt från dackefejden typ. Varje gång jag är hemma hos dem får jag en laddning med konserverade kantareller, pappas hallonsylt eller svartvinbärssaft. Allt förpackat i gamla burkar och flaskor. Just den här burken har varit laddad med kantareller, som sedan har blivit till goda svampsmörgåsar i mitt kök i Midsommarkransen. Burken agerar vas tills jag åker till Värmland igen. Då rengör jag burkarna och så får de en ny laddning av något göttigt från trädgården.
Q: Saknar du att jobba på Damernas Värld? A: Ja, ibland gör jag det. Framförallt saknar jag min chef Martina Bonnier som jag tyckte/tycker mycket om och så en drös underbara kollegor (ni vet vilka ni är). Och så klart att jobba med mode. Men jag tycker det är oerhört spännande att vara frilans, att pyssla, illustrera, formge, styla inredningsjobb och föreläsa – sådant som jag gör nu och som jag inte hade tid med då. Var sak har sin tid tänker jag.
Maj var månaden då våren och försommaren kom till byn. Det var ljust när man gick upp och ljust när man gick och lade sig. Jag såsade runt i min mintgröna morgonrock och bolltofflor i ett soluppvärmt kök och njöt för fulla muggar.
I have already resumed January, February, Mars and April. Let’s take a walk along memory lane again and see what May 2012 looked like.
Maj var månaden då jag flyttade ut i Svandammsparken i Midsommarkransen. Tog katten Winston under armen, lemonad och picknickfilt i den andra och så traskade jag ut i gröngräset. Där låg jag sedan, sörplade och läste Hungerspelen.
May was the month when I moved out into the park in Midsommarkransen. Took my cat Winston under muy arm, lemonade and a picnic blanket in the other, and walked out into the grass. Slurped lemonade and read Hunger Games.
John.
Lite så här såg det ut hemma hos mig i maj förra året. Pompoms och Paris-kort.
This is what it looked like in my apartment. Pompoms and Paris postcards.
Körsbärsblommorna stod i full blom i början av maj. Jag och John cyklade ner till Kungsträdgården och tittade på det årliga spektaklet en sista gång innan de rosa blommorna vissnade.
Cherry flowers were in full bloom this month. John and I went to Kungsträdgården in Stockholm – where the garden is full of pink cherry trees this time of year.
Runda solglasögon i Kungsträdgården.
Round sunglasses in Kungsträdgården
Maj var också månaden då lilla Isolde fyllde ett år. Eftersom Isolde är det första barnet i vänskapskretsen kom ett helt gäng med vuxenkompisar för att fira 1-årsdagen.
May was also the month when little Isolde turned one year old. Isolde is the first child in the circle of friends and thats why a whole bunch of adult friends ran into the apartment to celebrate the 1st anniversary.
Isolde med synthluggen. Lite hennes signum skulle man kunna säga.
Isolde with the cool synth bang. How cool is that?
Våra vänner Fatima och Tommie (Isoldes föräldrar) bjöd på godsaker medan John testade Isoldes sailorhatt.
Our friends Fatima and Tommie (Isolde’s parents) offered cookies while John tried Isolde sailor hat on. Kinda sweet!
I mitten av maj for jag till Värmland för att gå på min kompis Maries möhippa.
In the middle of May I went to my hometown Karlstad for my friend Marie’s hen party.
Marie – the bride to be.
Fatima.
Hälsade på mina föräldrar och blev bortskämd. Den här lappen låg exempelvis på köksbordet en morgon. Från min pappa. Bilden till höger är “min gata”.
Visited my parents and got spoiled. I found – for example – this little note on the kitchen table one morning. It’s from my dad. It says “The coffee machine is loaded, just press this button and you get coffee”. The picture to the right is “my street”.
John fyllde år och det firades med hans bästa – dubbelfrukost. Först en liten frukost och sedan en frukost till efter någon timme.
Celebrated John’s birthday with his favorite – dubble breakfast.
Denna månad gick tydligen i nattplaggens tema. Här i randig pyjamas.
Apparently this was one month nightwear. Here in my pajamas.
Johns födelsedag firades traditionsenligt på Trädgården under bron. Alla kompisar kom dit för att fira. Nina bland annat.
John’s birthday was celebrated traditionally by a trip to the night club Trädgården under bron. All friends were there to celebrate. Nina among others.
Drank homemade lemonade (made by V Vintageprylar) and saw the best film – Singing in the rain.
Gick – i vanlig ordning – ett par vintagevarv runt Stockholm. Jag har ju lagt fram den perfekta vintagerundan i Stockholm. Kanske ska lägga upp den här så småningom?
Went vintage shopping on my regular tour in Stockholm. Interested in a Stockholm vintage shopping guide perhaps?
En kväll i maj gick jag, John, Lisa och Per på en barrunda på Söder. Vi gick bland annat förbi – mellan allt barhäng – denna fina folkabuss.
One night me and my friends went bar hopping. Saw this wonderful Volkswagen bus on the way to one of the bars.
I slutet av maj blommade syrénerna på innergården. Jag plockade några kvistar och ställde på köksbordet. Syréner doftar så vidunderligt gott. För mig påminner doften om barndom. Hela mitt barndomshem omringas nämligen av höga syrénhäckar.
En dag i maj kom Lollo och Hasse upp till mig och sa att sminkbordet – som jag fått låna i ett par veckor – nu var mitt. En tackpresent för att jag hjälpte till och toastmadame:ade på deras bröllop. Lyckan!
Finaste halsbandet (som alltid hänger på min spegel numera) från PILL.
Ibland tog jag en paus på mitt jobb på Damernas Värld och bläddrade i gamla utgåvor. Hittade ALLTID helt magnifika reportage. Detta är en favorit.
Jag klädde mig i sailortröja och peppade på att Ladurée skulle öppna i Stockholm. Det var maj det.
Nostalgitrippen genom 2012 fortsätter i rask takt. Från januaris flängande resor till Berlin och Paristill februari – födelsedagsmånaden! Hurra! Jag älskar att fylla år och anordna födelsedagskalas – det är mitt bästa! Och februari månad började just så. Med festförberedelser, rosor i flaskor och pepp.
En dag i februari kom min kära vän och granne Lollo in till mig med ett sminkbord. Hon hade inte plats för det, så hon tänkte att det kunde stå hos mig ett tag. Ett långlån kallade hon det. Att jag sedan skulle få det några månader senare visste jag inte om …
Den 4 februari är min dag. Årets höjdpunkt om du frågar mig. Så här såg jag ut på min födelsedag när jag piffade till mig inför min födelsedagsmiddag.
Årets tema på min födelsedag var Frankrike. jag är så förutsägbar ….
Jag bjöd in till en fransk afton med vegetarisk coq au vin och Crème Brûlée (mitt bästa!). John lagade maten medan jag dekorerade middagsbordet med eiffeltorn, franska böcker och girlanger i trikolorens färger.
Fick en underbar radio i fördelsedagspresent av John. Den har jag haft på sedan dess i stort sett. Love it!
Samtidigt var det modevecka i Stockholm. Jag sprang på visningar mest hela tiden, skrev om kollektioner, intervjuade designers och andades mode genom varenda ven.
Jag åkte skridskor för första gången på säkert 10 år. Det var fantastiskt roligt, även om jag ramlade och åkte som om det var första gången.
Ibland jobbade jag hemifrån. Och det såg ut så här. Tänk va, då hade jag ingen aning om att jag ett år senare skulle göra detta permanent.
Köpte underbara tidningar på Tradera och smälte vid blotta synen av denna damens leende.
Hade ett stycke lånekatt hemma. Winston. Här ligger han i vanlig ordning på det virkade överkastet på sängen. Älskade lilla (enorma) katt.
Åkte hem till Värmland och firade mamma och mormor som också fyller år i februari.
Gick långa promenader på åkrarna och latade mig i soffan.
Katten Winston var också med i Värmland. Finklädd och dan.
Snön föll och det kom en bil den dagen.
När jag kom hem till Stockholm hängde jag mest hemma hos Vintageprylar tillsammans med Volangen. Där satt vi och smidde bokplaner och drömde om att få ett bokkontrakt.
I februari tipsade jag även om Rifle Paper Co, och det vill jag även göra nu. Hur fint är inte detta?
This is what February 2012 looked like – the month of my birthday. I love to celebrate my birthday and organize birthday parties – best thing I know! And the month of February began precisely like that. With the festive preparations and roses in bottles.
– My husband gave me a wonderful retro styled radio as a birthday gift. I haven’t turned it off since. Frequently used in other words. – In early February, I spent a lot of time at Stockholm fashion week where I ran around to fashion shows, looked at the collections and interviewed the designers. – I skated for the first time in probably 10 years. – Went home to Värmland (where I was born. Värmland is located in the middle of Sweden). – I had a cat.
I detta Värmland är jag uppvuxen. Mellan ett par åkrar, i närheten av en sjö, omgärdad av skogar och lundar. Långt från stadens brus.
I detta lugn, närmare bestämt mitt barndomshem, firade jag julafton tillsammans med mina föräldrar och John. I ett falurött litet hus, långt ute på landet, omgärdad av en hög med släktingar. Jojomänsan, halva tjocka släkten är samlad längs en liten grusväg.
På juldagen slöt min syster Ellen och min svåger Christer upp till julefirandet. Som jag hade längtat.
På annandagen gick jag, John, Ellen, Christer och min mor och far en promenad till min mormor. Påbylsade med massor av kläder traskade vi genom knastrande snö den lilla kilometren till mormors hus.
Moi.
Gick isiga vägar fram i mina nya, fina tjocksockor (som jag fått av min mamma i julklapp).
Med stora rosor om kinderna kom vi sedan fram till mormors hus. Där är så galant med mahogny, tickande klockor och sammetssoffa.
Svenskt tenn i soffan.
Mormor bjöd på te, kaffe, kakor och bullar.
I rufsiga mössfrisyrer satt vi sedan i salongen och sörplade kaffe medan mormor öppnade julklappana som vi hade med oss.
Min mormor har det så flott. I sovrummet finns till exempel ett sminkbord med kristallskålar. Det har jag apat efter på mitt sminkbord.
Jag och John passade på att gosa sönder mormors katt Isabella också. När vi fick den här minen som svar på vårt kel var det dags att traska hem igen.
13 december. Den trettonde luckan i Emily Dahl-kalendern, som anordnas av den eminenta Emily Dahl, innehåller i dag en bild på någon av dina favoritsaker.
Trodde du ja. Jag har ju fullkomligt trashat denna kalender, med alldeles för många bilder och milslånga texter, och jag tänkte fortsätta denna osmakliga trend. Med en film. Såklart.
Här kan du se en av mina absoluta favoritsaker, ett sminkbord som jag har fått som gåva av min kärna vän och granne Lojs.
En av de vanligaste frågor jag får här på bloggen är: “Hur gör du din frisyr?” och “kan inte du visa hur du applicerar din eyeliner?”. Jojomänsan, har jag svarat. Det är klart jag kan, filmer kommer snart. Och ni har fått vänta, vänta och åter vänta. Förlåt för det.
Nu Ä N T L I G E N har jag haft tid att plita ihop ett par filmer. Snart kommer ni kunna se hur jag gör mina snurror, hur jag målar eyeliner och gör rosettfrisyren (som jag visade på Instagram i går). Bra va?
Filmerna kommer upp inom kort här på blögga.
Söndagar är mitt bästa. Som just nu, när jag ligger uppkrupen i min säng, tar det omåttligt lugnt, fullproppad med godis och gör en mental plan över alla TV-serier jag ska se efter jag lagat någon snajsig middag. Så brukar mina söndagar se ut. Det är lite som att ta ledigt från livet. Måsten och borden.
Innan detta sänghängande brukar söndagarna se ut lite som den gjorde förra veckan …
Äter frukost i sängen och drar mig tills det börjar klia i benen. Det är kallt utanför duntäcket, och jag gör allt för att tårna inte ska sticka ut. Bli frusna. Mitt värsta är “glipor” i täcket. Jag vill helst av allt ligga som i en kokong. Där ligger jag gärna och kokar, tittar på när solen strilar in genom fönstret och drar in andetag med doft från blommorna som står på mitt sminkbord.
Till slut kliar benen så mycket att jag måste upp. Hoppar i mina bolltofflor, hasar in i badrummet och drar några drag med hårborsten genom håret. Just denna söndag blev det glasögondag av den obekväma anledningen att en del av en kontaktlins fastnat i ögat. Aj. Kontentan av detta obehag var att jag gick runt och blinkade hela dagen, något som med all säkerhet kan ha misstolkats som ett evinnerligt flirtande till höger och vänster.
Jag och John bestämmer oss för att ta en promenad in till Södermalm. En äkta, helylle söndagspromenad där vi pratar om allt. Saker vi tänker på, saker vi vill förändra, förbättra, drömmar vi har och planer på hur vi ska nå dem. De där promenaderna är som terapisessioner för mig. Jag är nämligen en människa som vill prata om allt. Behöver prata om allt för att komma åt skavsår och klumpar i magen. John är likadan, så där går vi och pratar om små och stora saker. Ibland går hjärnan på tomgång i någon sorts skämt- och spexvals. Ibland löser vi livsproblem, världskriser och begynnande skavsår.
Vissa söndagar letar vi oss fram till en loppis eller två. Just denna söndag råkar vi gå förbi en loppis i Liljeholmen. Denna snajsiga galleria har nämligen börjat med månatlig loppis i sitt parkeringshus. En himla bra idé!
John.
Vandrar Horngatan fram, luktar på avgaserna och minns hur det var när vi bodde just här. Jag kan sakna att ha allt liv runt knuten, att bo i Hornstull, traska denna sträcka varannan dag och oja mig över alla bilar. Jag antar att jag är som alla andra här i världen: Man är dålig att se vad man har, bara vad man inte har.
Smet in på Herr Judit för att leta kläder till John. Jag älskar att följa med när han är i klädfyndartagen. Särskilt när han besöker Herr Judit. Förutom att det är Stockholms mysigaste butik, så är ju ägaren, Christian Quaglia, det trevligaste som gått i ett par gamla vintageskor. För jag bara antar att de är vintage.
Appråpå Herr Judit så berättade Christian att de öppnar en popup-butik på Upplandsgatan 45 under två månader. Spring dit och fynda vettja.
