15 liter bekämpningsmedel, jordbruks-lumpen, odlingsgym och varför vi ska välja eko!

  • Kommentarer på inlägget:4 kommentarer

I betalt samarbete med Sveriges konsumenter, KRAV och Ekologiska lantbrukarna

Hoppa i gummistövlarna och ta på dig Hagfors-kavajen – nu ska vi ut på åkern och ner i spenaten! Och ta med gasmasken. Nä, jag bara skoja. Potatishackan givetvis!
För här ska skördas ekologiskt!

Det är skördetid och EKO-september därför passar jag och Maria på att snacka “Bönder, bördig jord och biologisk mångfald” i ett plöjfritt och sprillans nysått avsnitt av Plan B-podden.

Där ska vi sniffa på bekämpningsmedel, sticka ner handen i bördig jord (hur blir den bördig?), luska reda på jordbrukets stora utsläpp (var finns de och vad beror de på) och reda ut skillnaden mellan konventionellt jordbruk och ekologiskt?

Hur ska det gå kanske ni tänker? Två stadsråttor i den komplexa jordbruks-spenaten? Nog för att vi är vassa på klimatfrågor och jag är återvandrad lantis med en dos lantbruksblod i mig, men vi behöver också prata med experter på just matproduktion. Därför har vi med oss Fredrik Cleve Kjellröier i detta avsnitt – en KRAV-bonde – och Ida Lind från Ekologiska lantbrukarna. Vi snackar utmaningar, möjligheter, märkningar (vilka märkningar garanterar ekologiskt?), utsläpp och blir på det klara med varför vi bör välja ekologiskt. 

Så, vad är grejen med ekologiskt då?

Spelar det verkligen någon roll om jag och min familj väljer ekologiskt? In the bigger piture så att säga?
Spelar den där potatisen som jag håller i handen någon roll?

Yep.
Skillnaden stavas 15 liter kemiska bekämpningsmedel.

Om jag och min familj (4 pers!) skulle byta från konventionellt odlad potatis till ekologisk potatis under ett år så besparas 15 liter kemiska bekämpningsmedel, 8-10 olika besprutningstillfällen med 8-12 olika preparat och 15,5 kilo konstgödsel enligt Naturskyddsföreningen.
Och då snackar vi bara potatis.
Och en familj. 

Det finns många anledningar till att äta ekologiskt och på Ekofakta (som drivs av forskare på SLU) kan du proppa hjärnan full med snabba fakta om ekologisk produktion.


Både jag och Maria älskar att snacka lösningar så vad vore ett Plan B-podden-avsnitt utan att vi bollar hur jordbrukets utsläpp kan minskas, drömmer oss bort mot odlings-gym och funderar på hur det vore om vi människor gjorde … jordbruks-lumpen?
Pja, likväl som vi lär oss att fajtas så kanske det vore en god idé att kunna producera egen mat? Och förstå hästjobbet bakom?
Förmodligen skulle vår respekt för maten (och bonden!) öka avsevärt och kanske skulle bönderna slippa producera mat som så lättvindigt slängdes bort?
Eller vad tror du?

Men vad är problemet? Utmaningarna?
Jordbruket står för 14% av Sveriges utsläpp. En ganska stor tårtbit, om än nödvändig. Till skillnad från charter-unn, höstkappe-begär och villhöver-bös så är vi ju ganska så beroende av just jordbruket för vår överlevnad.
Vi behöver mat.

Men det är skillnad på jordbruk och jordbruk, vad som odlas (samma sak år efter år eller odla med växtföljder?), hur det odlas (maxa på med konstgödsel eller gödsla med det som finns på gården) och för vem (dig, mig eller kon?).

Just nu är det EKO-september – en månad då ekologisk mat uppmärksammas extra (alla månader borde ju vara obesprutade, inte sant?) – då KRAV-märkta gårdar öppnar upp för besökare och det finns allt från skördefester, matmarknader till gårdsbutiksrundor (HALLÅ!). Passa på att åka dit!
Här finns en lista över gårdar som håller öppet och annat sköj som händer under EKO-september. 

Vill du veta mer om hållbar mat, ekologisk odling och klimatpåverkan? 

Just de här potatisarna?
Ja, de har jag odlat själv.
Där finns inte en tillstymmelse till bekämpningsmedel, så de kan jag bita i alldeles råa om andan skulle falla på – vilket DEN GÖR. Faller på alltså.

Loading Likes...

Potager – ett blomstrande trädgårdsland

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

– I betalt samarbete med Granngården

Min dröm är en blomstrande trädgård där grönsaker samsas med blommor. Ett franskt potager, där trädgårdslandet är lika vackert för ögat, som gott för smaklökar – för både människor och pollinatörer. Egentligen skulle jag vilja ha en blomstrande äng, men varför inte placera ängen i trädgårdslandet också?
Och det är ju ingen dum idé att ha de viktiga trädgårdsmästarna nära jobbet – det ger hopp om en rik skörd!

Odla i pallkrage
Både jag och John är otåliga odlare.
Trots att vi är mitt uppe i planering av husbygge har vi startat igång odlingar på södra delen av tomten som är längst bort från husbygget.
Vi använder oss av pallkragar från Granngården, gjorda i svenskt, obehandlat trä (inget gammalt flamskyddsmedel som ligger å puttrar här inte).
Förutom att det är behändigt och vackert med pallkragar, fungerar för både odlingar och lövkompost, så passar det prima när en inte riktigt vet hur trädgården kommer att se ut nästa år. Pallkragarna kan ju byggas ihop på olika sätt, så planen är att flytta dem nästa år när husgrunden är på plats och vi fått ett hum var trädgården kan börja och sluta.

Just nu står fem pallkragar på rad intill hallonsnåren, där vi i framtiden ska bygga ett växthus.

Kålen har tagit av sig kostymen (täckande tyg) dagen til ära, bara för dig!

Ytterligare fyra pallkragar (eller pja, åtta om en ska vara noggrann eftersom vi ställt två pallkragar på höjden) står nära lusthuset, perennrabatt och pergola.

Därefter har vi en stor odlingslåda där vi senare kommer ha gårdsplanen och så en ensam odlingslåda intill mitt favoritträd: hasseln!

Samplantera blommor och ätbart 
Just nu läser jag på om samplantering, testar och lär mig sakta. Varannan ovan jord-gröda och varannan under jord-gröda. Varannan hög, varannan låg. Varannan yvig, varannan mindre yvig.
Varannan med stort rotsystem, varannan med not so stort rotsystem.
Det är en utmaning för mig som gärna vill ha struktur och raka rader. Men så ser visst naturen inte ut, hahaha.
Så jag utmanar mig själv. Gör planer, skisser och testar mig fram.

Jag har ritat upp trädgården på ett papper, för att få översikt.

I mitt trädgårdsland samsas salladscikoria med lök och zinnia, medan morötterna får sällskap av tagetes. I potatislandet står både solrosor, pumpa och squash. Potatis och squash är inte bästisar, men det fungerade prima i trädgårdslandet på Gotland, så jag testar här också.
Och snart ska alla mina plantor av rosenskära ner lite här och var. Vid löken exempelvis. Dillfrön ska sås lite varstans, och den vackra, ätbara gurkörten ska få sällskap av något flott. Frågan är vad? Jag hade satt squash där eftersom gurkörten trivs tillsammans med squash, men det var tok för lite sol just där så nu har jag flyttat plantorna (jag måste visa en före- och efterbild på pallkragarna för grönskan är massiv).

Men vad ska jag sätta där i stället måntro? Kanske sockerärtor?
Och så lite slingerkrasse i sista stund?

Just nu är jag inne i pilla-ner-frön-i-sista-stund-läge. Jag har ju en hel del fröer i lådan för verktyg om en säger.

En hel pallkrage full av vallmo med ätbara fröer finns också i trädgården – för jag är barnsligt förtjust i vallmobröd! När hösten kommer ska bakas! Och så ska vi äta nybakat bröd när vi tar paus från husbygget.

I en annan pallkrage står tre systrar. Majs, bönor och pumpa/squash.

Trädgårdsdrömmar
Vi har storslagna drömmar på att odla i slänten nedanför hus och gårdsplanen (och skapa en sorts serpentinodling där bäcken slingrar sig förbi odlingarna) och anlägga en rejält köksträdgård med pergola, växtstöd, grönsaker, rotfrukter och gångar.

Men vi börjar så här.

Precis som i trädgården på Gotland grundade jag med kartong och tidningspapper, hade pinnar, löv och hönsgödsel och toppade med Granngårdens KRAV-märkta jord och några väl valda fröer.

Vilka sorter trivs ihop?
Vad jag läst mig till finns det inga rätt och fel, men vissa sorter gynnar varandra och fungerar bättre ihop än andra.
Här listar jag några fina kompisar!

dill x kål
Dill är prima intill kålodlingen eftersom dillen drar till sig insekter som äter kålfjärilslarver.

gurkört x jordgubbar
Gurkörten drar till sig pollinerar och håller skadeinsekter borta. Ni hör ju – prima jordgubbarna är att vänta!

kål x ringblommor x salvia
Doftande örter och ringblommor sägs hålla kålfjärilens larver på avstånd.

solros x potatis
Inte bara fasligt vackert utan kärvänligt också! Denna kombination kör jag i år.

tomat x ringblommor
Vi ska sätta ner alla tomatplantor i en pallkrage inom kort, och sprinkla lite ringblommor runt. Det blir fagert det!

Vilka är dina samplanterings-favoriter?

Loading Likes...

Besprutat eller obesprutat

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

I samarbete med Årstiderna

Visst är det konstigt ändå, att vi säger mat och ekologisk mat.
Som att normen är besprutad mat, och ekologiska det special:iga, annorlunda. Trots att det är mat i sin renaste form – med betoning på ren.

Borde det inte vara … tvärtom? Att det hette mat. Och besprutad mat?
Undrar just hur många som skulle välja det senare om det hette det som det faktiskt var. Besprutad mat.

 

Som ni vet så prenumererar jag på Årstidernas lantlåda (här på bilden halvt uppäten, för denna låda är som en godiskorg) som är full av säsongens grönsaker. Jag har ju numera inga egna odlingar, och vill säkerställa att jag  hela tiden matar in ekologiska smarr i mitt hem. För jag vill inte köpa besprutad mat. Jag vill inte att mina barn ska äta besprutad mat, eftersom barn är känsligare mot skiten än vad vuxna är.

Att få tag i ekologiska grönsaker i säsong där jag bor är banne mig inte lätt. Inte ens nu, i september då naturen dignar av grönsaker, frukt och bär.
Eftersom jag äter i säsong, så är ju detta min prime time rent matmässigt, men det som är i säsong i Skandinavien går inte att få tag i ekologiskt … här. Kanske i reko-ringar, men inte i matvaruaffären.

Just nu – under prunkande skördetid – borde handeln vara full av närodlade ekologiska tomater, majs, gurka, zucchini och sallad. Från närliggande lantbrukare, eller från Skandinavien. Men alla alternativ som finns är importerade från Egypten eller Spanien.

Just nu pågår #ekoseptember, som uppmärksammar vinsterna av att handla just ekologiskt. Genom att strunta i att sprinkla bekämpningsmedel på odlingar så följer en hel massa vettigt:
Biologisk mångfald.
Rent vatten.
Levande jordar.
Inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.
Extra god djuromsorg.
Mat utan konstgjorda tillsatser – som alltid är kontrollerad.

Årstiderna är 100% ekologiska.
Alltid.
Råvarorna är noga utvalda, och de jobbar ständigt och nyfiket på att hitta nya spännande lösningar på hur framtidens mat kommer att se ut.
De har investerat i en elektronisk lastbil för matleveranser i Danmark, kör ut mat med cykel i Göteborg och jobbar ständigt på att sänka klimatavtrycken.
Och jobbar för att fler ska äta ekologiskt.

Visste ni förresten att ekologiskt är norm i Danmark, där Årstiderna startades 1999? Och att Sverige ligger 5-10 år efter i utvecklingen när det kommer till ekologiskt. Om detta, och om ekologiskt, besprutat, normer, klass och biologisk mångfald snackar jag och Husligheter mer om i
höstens första avsnitt av Plan B-podden som släpps snart! Missa inte det!

Tills dess mumsar vi vidare ur lådan bland potatis (en av de grödor som annars är värst besprutad), färsk majs, sallad, bönor, blomkålsskott, knippen med morötter, schalottenlök och spetskål.

Loading Likes...

Ett naggande gott trädgårdland

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

trädgårdsland rosa buss trädgård Gotland torp

Låt mig presentera: årets trädgårdsland. Det ser kanske inte så mycket ut för världen, men förhoppningsvis kommer det att prunka på rejält i sommar om regnet tillåter. Måtte det bli så för som vi har slitit med det där trädgårdslandet.

Närmast i bild står pallkragarna som rymmer dill, spenat, sallad och en hel del blommor. Tror jag. Det här med att odla med barn är lite som ett lotteri känner jag.
Vi får se vad som kommer upp helt enkelt. Planen är att bygga på med ytterligare pallkragar till vänster och där ska vi ha våra busktomater (tack Jens och Mallan som introducerade oss för the busktomat alltså, love it!).

Till vänster har jag gjort en gång med vidjor som går ut på ängen (och kanske senare ett växthus). Det syns ju föga nu, men vid varje vidja sitter humle, kaprifol och klematis. Jag hoppas så att det klättras rejält där kommande åren. Som en prunkande gång ut mot ängen.

Bakom pallkragarna breder trädgårdslandet ut sig.  Och längst ner mot ängen har jag satt ner störar, vecklat upp hundrasju meter trassligt hönsnät och satt sockerärtor som ska klättra opp där.
trädgårdsland trädgård Gotland torp hus

Så här ser trädgårdslandet ut från andra hållet. Delen som har bäddar på bild är helt ny för i år. Jag älskar att ta i, gräva och bli svettig på kuppen, men i år är detta Johns förtjänst. Jag har känt mig så himla trött i kroppen, vettetusan vad det är. Så jag gjorde två bäddar, förutom jordfäset då.

Det nya trädgårdslandet blir potatisland i år och i det gamla (intill) har vi satt majs, sommarsquasch, morötter och en massa annat gött. Det blir fina fisken det.
Nu hoppas vi bara på att det regnar titt som tätt medan vi är i Stockholm. Förra året kilade våra snälla grannar Örjan och Gunilla över och gav odlingarna vatten när vi inte var där, men de har tyvärr flyttat. Synd på trevliga fikagrannar (och fenomenal bevattningshjälp), men vi får scouta nya!

Loading Likes...

Kolla, kolla!

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Säg hej till vår alldeles egna potatis!
Eftersom vi kom igång med odlingen så sent var det tveksamt om det nya trädgårdslandet skulle ge något. Plus att vi inte har jordförbättrat något värst, utan slängde på ytterst lite gödsel som vi fick av grannen.
Men tji fick vi. Nu har vi både potatis, sockerärtor, sallad, solrosor, tomater, gurka, zucchini, bondbönor och majs in the making.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta