I slutet av vår Paris-vecka hurvade vi oss upp och ut, inhandlade varma tjocktröjor, flygiga halsdukar och prominenta jackor på secondhand och gav oss därefter hän till boulevarderna.  

Mitt värmande kap blev en smaragdgrön 1950-talsjacka som kommer vara så gruvligt snygg tillsammans med en lång, snortajt pennkjol och lite 40-talsheals. Tänker jag mig i alla fall. Kanske en valk eller svinrygg på det.

Gick lite här …

Förbi karuseller och pratbänkar. 

Dagens stora to do var att dammsuga Paris barnbutiker på jakt efter guldkorn. De där fransoserna kan ju det där med barnkläder helt klart. Allt var otroligt välsytt, vackert och tidlöst. 

I de finaste färgkombinationerna. Vi hittade några riktiga favorit-butiker (mer om dem kan ni läsa i ett kommande nummer av Family Living). 

Trots att jag är kattmänniska fastande starkt jag för de här Sherlock-hundarna.

Vi kryssade mellan gatorna och hamnade till slut på …

… Champs-Élysées. Helt plötsligt tinade luften upp, oktobersolen tittade fram och det var precis så där jag hade tänkt mig Paris på hösten (inte 7 grader och dis).

Vi traskade genom allérna, upp mot kommersen, in i kommersen. Men där var vi inte länge. 

Istället traskade vi runt och tog kort …

Och försökte fånga eiffeltornet på bild. Check! Eller ja, halv-check. Skulle ju lika gärna kunna vara en radiomast i Arboga.

När klockan slog fem började vi röra oss hemåt. Vi hade bestämt oss för att köpa med veganska burgare hem från Hank vegan burger och var gaaaanska så taggade om man säger. Med all rätt. Jag åt en med koriander och tortillia chips (!?). Godaste burgaren jag har ätit! Skulle ha tagit ett kort så klart, men den liksom åt mig.