Innan jul drog vi – jag och familjen – till Stockholm. Det skulle håvas in ett gäng traditioner nämligen.
Direkt när vi anlände med tåget, kutade vi in på Fabrique för att köpa frallor och söt nödproviant, och sedan pep vi med spårvagnen ut mot Djurgården.

Och Skansen.

Vi skulle så klart på den årliga julmarknaden.
Det är ju sedan gammalt. Även när en inte längre bor i stan.

Traditionsenligt i sällskap med Amanda, Martin och deras gulliga barn.

Med betoning på gulliga. Tivolit var öppet så innan vi gick loss på allt skansigt så tog vi en svängom här, och passade på att pricka ett par ryggtavlor med snöbollar.

Förbi hästarna och fåren, och alla vackra, gamla byggnader.

Plåta stilig Skansen-person (som Amanda så klart kände!) utanför Folkets hus och beundra den fantastiska hatten!

När vi traskade mot varm choklad vid marknaden så fick vi sällskap av en ekorre …

Och sedan var vi tvungen att stanna till vid denna gulliga som stod och väntade på kli. Sällskapligare får en leta efter.

Kikade in i ett av husen, och fick berättat om livet förr. En sak jag gillar med Skansen är att – trots att ja varit där hur många gånger som helst – så upptäcker jag nya hus varje gång. Och har ett bra gäng kvar som jag aldrig varit inne i.

Här är jag. Har absolut krälat i snön vid orm-rutschkanan vid Lilla Skansen.

Efter en hel dag på Skansen avslutade vi med fika på Gubbhyllan och sedan åkte vi hem till Lisa och Per där det väntade middag med ytterligare vänner. Där sov vi över för att dagen därpå äta magnifik julbord på Norra Latin tillsammans med Johns familj. En oerhört fin tradition. Och om barnen uppskattar godisrummet? Eh, ja.