Denna glada lax syns just nu på nya sajten Varmland.se– som är en samlingssajt för dig som funderar på att flytta hit, fnular på om Värmland är något för dig (förbered dig på att svaret kommer vara ja), för dig som vill besöka eller starta företag i denna mytomsbundna plats på jorden!
Och det finns ju många anledningar till att vi lämnade Midsommarkransen i Stockholm och flyttade hem till Värmland. Den magiska naturen – med djupa skogar och friska sjöar och det faktum att Karlstads kommun (min hemkommun) är Sveriges bästa cykelstad och geniala på cirkulär ekonomi. Bara en sån sak att värmländska bönder är bäst på ekologiskt!
Det finns mycket att vara stolt över här, men Värmlands styrka är också dess fölk! Här är fölk framåt, goa, glada, kreativa – och roliga! Och är det något som behövs när världen ska ställa om är det ju just det.
Ni kan ju förstå chocken när jag flyttade till Stockholm som 19-åring och hade fruktansvärt svårt att lära känna människor. Jag var ju van vid att det liksom inte var så knussligt. En gick ner på Stora torget, sprang på en kompis och dennes vänner och snart hade en ökat kompiskretsen med några hundra procent, haha.
När jag satt med i ett panelsamtal i Stockholm för ett par veckor sedan så fick jag frågan varför det händer så mycket just i Värmland. Då svarade jag att det är nog för att folk inte är så himla ängsliga. Vi kör, testar, lär oss! Och mer sånt behövs.
Jag tycker så klart att alla ska flytta till Värmland – en plats full av förändringsvilja och där man kan bo billigare och leva rikare!
Välkommen in i orangeriet!
I dag ska vi snacka vatten! What, vad?!
Vad finns det att säga om … vatten? Eh, ganska mycket.
Som att klimatkrisen is all about vatten. Hur då? Och hur påverkas egentligen platsen jag bor på – Värmland – av ett annat klimat? Och hur förberedd är jag?
Vatten är vårt absolut viktigaste livsmedel. Trots det behandlar vi vårt vatten som skit. Nästan som om vatten vore en engångsprodukt trots att vatten är det mest begagnade vi har.
Vi använder ju samma vatten som dinosaurierna gjorde. Och vårt vatten ska vara i tjänst även för nästa generation, och nästa och nästa. Och nästa. Problemet är att vi pumpar ut kemikalier, plastpartiklar och skit (med betoning på skit) i vårt vatten. Strösslar det med oskönt och tänker att allt löser sig?
Outsourcar problemet till nästa generation?
Normen i Sverige är att vi spolar ner bajs med dricksvatten, duschar för jämnan, tvättar våra kläder så fort de fått en liten fläck (istället för att vädra och ta bort själva fläcken), samtidigt som 844 miljoner människor på jorden lever utan tillgång till rent vatten varje dag.
Vi borde kanske behandla vatten som det dyrbaraste vi har?
Vatten har också huvudrollen i vår tids största utmaning: Klimatkrisen. Allt handlar om vatten!
Högre temperaturer (som är en effekt av våra utsläpp av växthusgaser) ger nyckfullare väder. Nyckfullt väder innebär att torra områden blir torrare (brist på vatten, utbredd torka och risk för skogsbränder) och blöta områden blir blötare (höjda havsnivår, skyfall, översvämningar). Oavsett läge – för torrt eller för blött – så blir det svårt att odla mat och få tag i dricksvatten.
I ett porlande nya avsnitt av Plan B-podden – som släpps på självaste Världsvattendagen – så ska jag och min klimatkompanjon Maria Soxbo dyka ner i vattenproblematiken.
Avsnittet har fått namnet “Bad, blötare klimat & brist på vatten” där vrider vi och vänder på vattenkonsumtion, det knepiga i att vi i rika länder köper vattenkrävande varor från andra länder vilket bidrar till att lokalbefolkningen får brist på dricksvatten. “Avokadomackan måste dö” kan någon ha sagt i avsnittet.
Vi snackar rätten till bad i ett varmare klimat (hello strandskydd), fossilfria sjöar och så ringer jag upp Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, för att ta reda på hur vår hav och vattendrag mår. Och hur vi kan bidra.
Är det inte galet att vi får spola ut vad skit som helst i vasken? Absolut, vi rekommenderas att inte göra det. Men gissningsvis tänker många “vad spelar det för roll om lilla jag?”. (Så har i alla fall jag tänkt innan jag visste bättre). Ordspråket “många bäckar små” finns ju av en anledning.
Men hallå! Stopp, stopp, stopp, vår planet kallas ju den Blå planeten – det finns ju hur mycket vatten som helst?
Eller?
Nope.
Av allt vatten på vår planet är 97,5 procent saltvatten som inte går att dricka, och 2,5 procent sötvatten. Av de där 2,5 procenten är stora delen fryst i glaciärer. En pytteliten del är alltså det vi kan dricka och använda för odlingar. Och ja, det ska ju vara till gagn för andra arter än människan så klart.
Hur vi behandlar vårt vatten och vad vi spolar ner i vasken är av största betydelse.
Vår vattenkonsumtion 25 fulla badkar. Varje dag.
De 25 badkaren innehåller vad vi förbrukar (dricker, duschar, tvättar), men också vad maten vi äter och kläderna vi bär kostat i vattenresurser.
Så vad är lösningen? Mota klimatkrisen för att säkra vår och andras tillgång till dricksvatten. Och vi behöver se vatten som en livsnödvändig resurs (because it is), och värna om det vatten vi har.
Till allt det dagliga – tvätt, disk och rengöring – ska vi försöka att minimera användningen (hej vädra och använda samma dricksglas flera gånger om. Men också välja produkter med omsorg.
Vill du testa?
Med koden planb25 så får man nämligen 25% på alla produkter på Fiveoceanshome.se. Koden gäller en gång per kund till och med 30 april 2022, och kan inte kombineras med andra rabatter.
