I samarbete med Visit Dalarna

I går morse satte jag mig på tåget tillsammans med familjen – för att åka på äventyr! Vi skulle till Dalarna! Och uppleva ett av vinterns absolut roligaste samarbeten.
Landet swischade förbi oss, övergivna hus blev aldrig fångade på bild och jag satt med mobilen och antecknade spännande saker som suddigt passerade. “Strömbacka återvinning i Sala – måste åka dit”.
Enligt mig finns inget bättre än att rälsa på upptäcksfärd, se nya orter, gå på hus-safari och njuta av nya vyer, så det skulle vi göra just i dag! Först ut Hedemora!

Så kom vi fram!
Världens varmaste vinter i detta land. Kan bara föreställa mig den här staden i vintertäckt krisp, eller för all del: vårskrud med tusen vitsippor.

Inte fy skam en snöfri januaridag heller ska tilläggas. Så gulligt!

Vi gick in i de riktigt gamla delarna av Hedemora, vid Stora torget och tog sikte på Café Wahlmans som så många av er tipsat om.

Kilade in på innergården och möttes av livets trädgårdssoffa!

Ormbunksblad som liksom försöker vänskapa med varandra.

Med kurrande magar gick vi in i det gamla caféet. Gick den knarrande trappan upp på övervåningen, tog ett bord och slog oss ner i väntan på maten.

Det luktade pelargon och kaffe om vartannat. Hemtrevnad är väl ändå det?

Och det sådant här bara älskar jag: möblerna var till salu. Det där spegeln skulle jag gärna lagt rabarber på … Och väggskåpet!

Vi åt lunch vid ett stort bord med fantastiskt ljusinlägg. För övrigt iklädd en vintageklänning som jag hittade långt inne i garderoben. Aldrig använd.

Det åts drömrulltårta och kärleksmums, tjoades. Och därefter gick vi ner för trappan och in i den fantastiska byggnadsvårdsbutiken Klassiska byggvaror som ligger vägg i vägg.

Jag tog kort på badrumsgoals: lavendelfylld vas och pärlspont.

Hittade drömgolvet – fyllt av färgstänk – inne i verkstaden där det renoverades fönster. Så kul att titta på! Och så himla fina människor som berättade om den gamla byggnaden, restaureringen, om väggmålningen som de hittat när de försiktigt började ta bort lager av masonit, gullfiber och annat kollijox.

Barnen blev kompis med den här hunden och kommer förmodligen börja jobba extra för att åka tillbaka till hunden Lilly.

När vi sagt adjö till hunden och alla trevliga på caféet och byggnadsvårdsbutiken kuskade vi vidare.

Ett måste när en besöker nya städer är att kora det finaste huset. Jag tyckte detta!

Skymningen sjönk över de gamla gatorna och äventyret skulle rulla vidare mot …

En automatisk skoputs i Mora! Yep! Vi checkade in på Mora hotell & spa som har sådan spännande historia. Här gästade Zorns polare (Carl Larsson, Selma Lagerlöf, Prins Eugene och August Strindberg) back in the days.

Förr i tiden hade hotellet en punschveranda som vette mot Siljan, men i takt med att att hotellet blev mer poppis byggdes det om och ut. Hela fem gånger. Senast på 90-talet. Detta är ett hotell med tydliga årsringar som det så fint heter inom byggnadsvård, det är tydligt. Och lite varstans kan en se minnen från de svunna tiderna.

Vi lämnade av våra väskor på vårt rum (där barnen hade ett eget rum, med våningsäng, maskeradkläder och leksaker – hej dröm för dem) och därefter mumsade vi närodlat middag i salongen. Sedan hände detta:

Ett litet kvällsbad ba.
Det blev toksent och barnen kommer säkert vara helt slut imorgon, men tusan så mysigt det var.

Så. Nu ska vi kila ner och äta frukost, sedan ska vi fortsätta äventyret!