Valborg på balkongen

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

brogues by emmas vintage

I tisdags trippade jag hemifrån i mina svartvita brogueskor för att fira valborg. I solskenet på en balkong.

regn paraply by emmas vintage

Men när jag kom ut öste regnet ner och jag fick gömma mig under mitt paraply.

umbrella by emmas vintage

Och jag som hade lockat håret och allt. Kvistade i väg till Lisa och Per som bor i Hornstull och väl där möttes jag och John av fruktdrinkar. Lisas specialitet. Världens godaste drinkar.

john by emmas vintage

Fem minuter senare kom solen fram, så det blev som vi hade tänkt: Valborg på balkongen. John hade bästa platsen.

hornstull by emmas vintage

Vi tittade ut över taknockarna och pratade om att man borde projicera film på de nakna husväggarna. Tänk va, en biograf utanför fönstret.

emma sundh by emmas vintage

Moi i mina favoritsolglasögon från Monki. 

lisa by emmas vintage

Lisa. Där satt vi sedan och pimplade drinkar i solnedgången. Invirade i filtar och fast beslutna om att det var varmt. Det var det inte. Men skam den som ger sig.

Loading Likes...

Ny fåtölj, jazzkeps, ett hej då och en brudklänning

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

I vanlig ordning tänkte jag att vi skulle kika på veckan som gått, nostalgiker som jag är. Alla bilder kommer från min flotta Instagram. Vill du följa mig där heter jag kort och gott emmasundh.

Måndag. Gjorde luftiga pincurls i håret (i brist på locktång) och tog fram min kaninmobil. Bloggade om min tjusiga, nya fåtölj i vardagsrummet gjorde jag också. Fint som snus.

Tisdag. Kände mig jazzigt snajsig i brogueskor från Asos.com.

Pincurls även denna dag. Min kära kontorskompis Carins förevigade dem på film. På dessa pincurls bar jag Johns rutiga keps.

Onsdag. Regnet öste ner på Midsommarkransens plåttak. Trippade till jobbet och blev hemskt känslosam. Det var nämligen min sista dag på DV-redaktionen. Jag blev bjuden på Beijing-lunch av världens bästa Carin och Anna, och på eftermiddagen bjöds det på glass, jordgubbar och hej då-kramar. Fina ord var bara förnamnet. Jag satt kvar till sent på kvällen och innan jag pep i väg på nya äventyr skrev jag hemliga lappar till alla på redaktionen. På lapparna skrev jag små hälsningar, kärleksförklaringar och tack.

Sent på onsdagskvällen vinkade jag sedan hej då till mitt Bonnier. Vink, vink. Det blev torsdag och jag var ledig. Strosade runt i extravaganta tofflor.

Gick en liten torsdagpromenad i Midsommarkransen, sprang in på Lyckliga gatan och hälsade på den grymt trevliga ägarinnan. Där, mitt framför mig, hängde ett stycke drömklänning. Helt underbar. På grund av en enorm portion Chicken Karai gick emellertid inte blixtlåset igen. Det kanske den inte hade gjort ändå, men jag skyller gärna på en stackars oskyldig indisk rätt i detta fall. Och på tomt portmonnä. Åh, det smärtade att gå från Lyckliga gatan kan jag säga. Det blev fredag och jag packade väskan och necessären.

 Virade min stora halsduk ett par varv runt halsen, sa adjö till min fyndade pjäs (visst är den fin?) och satte mig på tåget till mitt älskade Värmland. Behövde åka dit och ladda ett par batterier.
Lördag. Traditionsenligt besökte jag Gengåvan i Karlstad. Hittade en fantastisk brudklänning i spets för 500 spänn. Nu kan det ju vara så att man redan är gift, men vad fasen. Som den klänningssamlare jag är kunde jag så klart inte motstå denna godbit. Sugen på att se fler bilder på den månne?
På kvällskvisten spelade jag, John och min syster Ellen monopol. I min familj betyder det personlighetsförändring. Själva spelet brukar sluta med att spelet kastas all världens väg. Jag förvandlades – i vanlig ordning – till en odräglig överklassdam – och vann. Mohahaha.
Söndag. Kryssade mellan plommon, äpplen och fallna löv och gick en lång höstpromenad. Andades alldeles frisk luft och trivdes som katten.

Och appråpå katten. Ni vet Winston, som vi var hoppin-mussematte för i ett och ett halv år, han klev fram ur buskarna  när vi kom tillbaka från promenaden. Han bor i Värmland nu och stormtrivs. När han hörde mig och John kom han framgalopperande och tokgosade oss. Jag lade mig på mage på marken och sedan fick jag en kattdos som jag kan leva länge på.

På söndagskvällen var det dags att packa ner brudklänningen och fara tillbaka till Stockholm.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta