Nämen titta vem som är med i senaste numret av lokaltidningen Mitt i! Tidningen följer med mig till Lyckliga gatan i Midsommarkransen, där jag ger några väl valda vintagetips, berättar om olika tidsepoker och vad som karaktäriserar dem.
Och så pratar jag om 1950-talet! Jag älskar ju denna tidsepok rent modemässigt, men pjaa, kvinnosynen var väl sisådär på den tiden.
Tyvärr har modet – med dess traditionellt feminina attribut och färgpalett – fått en nedvärderade stämpel, som i mångt och mycket sammankopplats med att man som bärare tycker att kvinnor ska vara fjättrade vid spisen. Som att man tycker att det är okej bara för att man klär sig pastelliga 1950-talsklänningar. Och så är det ju inte.
En ska få lika mycket respekt när en bär en pastellig tylldröm som när en bär en androgyn maktkavaj. Sådetså.

Du kan läsa hela artikeln här om du vill.  

Translation!
Oh look who’s in the latest issue of the local newspaper Mitt i! The magazine followed me to the vintage store Lyckliga gatan in Midsommarkransen, outside Stockholm. In the article I provide a few well-chosen vintage tips, talk about different eras and what characterizes them. And so am I talking about 1950! I just love this era, almost purely fashion-wise, because the women’s situation were, well, not the best at the time.

Unfortunately, the fashion – with its traditionally feminine silhuette and color palette – is often associated with a something bad. Like the carriers of 50’s fashion think that women should be fettered by the stove. Like you think it’s okay just because you dress in pastel 1950s dresses. And it’s not.
One should get as much respect as carrying a pastellig tulle dream dress as wearing an androgynous power blazer. That’s my opinion.