I betalt samarbete med PBX

När vi handlat medvetet vego-ekologisk-säsong, så belönas vi av matkedjan med erbjudandet att flyga till Zanzibar (som en medalj efter lång och trogen tjänst), vägen till att handla nyproducerat är inte bara extra piffig i bilfria citykärnor och längs med paradgatorna. Vägen är isbelagd. Tjoff, så har vi kanat i väg på den välpolerade berg-och-dal-banan av billigt, fraktfritt, fria returer och köp-nu-betala-sen. Det är rabatter, reor, deals, passa på. Snabbt ska det gå. Vi behöver inte ens ha pengar längre, för vi kan handla på faktura.

En majoritet av varorna i matbutiken innehåller palmolja och för att undvika skiten (som bidrar till skövlingen av Amazonas) så behövs något vi inte har. Tid.
Vi är förpassade till bilen när vi ska till matbutiken eftersom den ligger på billängds avstånd och någonstans står det broderat “snabbt liv kräva engångsförpackningar”. I jakten efter tiden grabbar vi en engångs-take-away gjord av den svenska skogen, möljer i oss en chokladkaka med palmolja i och kastar muggen efter sju minuter. Hej då svenska skogen, det var trevligt att njuta av dig (insert fire-emoji)
Vi lever i ett totalt ohållbart samhälle där vi ständigt lockas till att köpa saker vi inte behöver, vi får poäng när vi shoppar (som ett pris ur kungens hand) och vill vi köpa begagnat och närproducerat  så är det avgasfyllda industriområden eller parkeringsplatser som är grejen.

Klart att det är svårt att göra vettiga val.

Lägg på ett kilo normer och en näve trender och vi har ett ihopkok av överkonsumtion, matsvinn och ständiga begär.

Just därför har jag och Maria snackat loss om “butiker, bageri-bilar och begagnat-gallerior” i ett nybakat och rese:able avsnitt av Plan B-podden!
Förutom att lista utmaningarna, så snackar vi med Oksana Mont som är professor i hållbar konsumtionsstyrning och kikar in i framtiden bland grönsaksbussar, refill-möjligheter, decentraliserade samhällen, omöjligt-att-göra-dåliga-val-kiosker, återbruksgallerior och matbutiker som är indelade i grönt, gult och orange (eller rött) efter WWF:s guider.

Jag tänker mycket på knaset med frakt av begagnat. Att köpa en ny soffa på IKEA och få den levererad är lätt som en fis-plätt. Det kostar typ 500 spänn. Men för den som valt bort bilen (heja!) och vill köpa en begagnad soffa, så är det nästan omöjligt att rättfärdiga det ekonomiskt och tidsmässigt.
Jag som bygger ett hus av återbrukade material och har en liten beggad el-bil utan dragkrok vet exakt hur knepigt det är.

Och vad drömmer DU om?
Innan avsnittet frågade vi loss alla följare via instagram och fick in en hel radda svar. Några av dem tar vi upp i poddavsnittit jämte våra egna idéer.

(Don’t mind the lerig tröja, jag bygger om dagarna)

Något som ni drömmer om är refillbussar, välsorterade secondhandbutiker och reparationer kopplade till secondhand. MÅNGA drömmer om återbruksgallerior (inte i industriområden) med konsumtionsfria ytor (hej läsa en bok, lära sig något vettigt eller bara vara) och bättre till gång på lokalproducerad mat.

Det var en hel massa som efterfrågade reko-rings-kiosker, matbutiker eller torghandel just för att det är svårt att få ihop livet med utlämningstiderna på den lokala reko-ringen. Ett gäng ville åt pantbara snygg-muggar som återanvänds gång på gång i kiosker och hål-i-väggen-butiker.
Matbutiker som ger cykelrabatt (eller bilfri-rabatt), och använder parkeringsytan till att odla. Just matbutiker med större ansvar efterfrågades, liksom att butiker inte bara ska kränga utan också bidra. Exempelvis genom att sätta solceller på taket eller att anlägga ett grönt tak, en blomster än eller bi-dragande rabatter för att dra sitt strå till stacken. En matsvinnslag – likt den i Frankrike – ville ni ha, den lag som förbjuder livsmedelsbutiker och restauranger att slänga mat.

Att vi behöver ställa om är det inte något snack om, men hur ser livet ut efter omställningen? Vad ska vi fästa blicken på för att få fler taggade på att tänka om?

Ja, men kanske på PBX som jag passade på att besöka när jag var i Stockholm.

Kiosken ligger i Albano, nära universitetet och är en ny sorts kiosk som helt klart gjort ett statement. Eller sju. Här finns inga produkter med palmolja i exempelvis, cigaretterna är ratade, middagshörnan är helt ekologisk, här finns byteshyllor, de anställdas kläder är gjorda av resttyger och brödet är närproducerat. Här blir en vänligt puffad i att göra vettiga val, och sånt applåderar jag.

Som det här. Puff, puff.

Eller här, där citron, ättika och bikarbonat står högst upp på rengörings-hyllan. Tillsammans med Ekotipets geniala bok.

PBX – som ägs av Reitan som också driver Pressbyrån och 7eleven – är ett living lab för resurssmarta idéer. Tanken är att testa olika koncept för att sen kunna skala upp dem Reitans befintliga kiosker. Kiosken är i ständig förändring, PBX vill ha kundernas input och är fylld av spännande test.

Detta avsnitt gör vi i samarbete med nytänkande PBX, och i Plan B-podden intervjuar vi Malin Eklund som är hållbarhetsdirektör på Reitan om utmaningar, lösningar och hur detta påverkar branschen. Lyssna vettja!

Liked it? Take a second to support emmasundh on Patreon!