Wiiihooo!
Just nu håller jag på att packa min lilla resväska, för till helgen piper jag ner till Köpenhamn tillsammans med Nina och möter upp ett gäng kompisar! Weekend i Köpenhamn! Och tåg! Och kompisar! Och uteserveringar! Flottare start på sommaren kan en inte ha!
Vad får vi inte missa?
Kraaam!
Nu behöver jag er hjälp!
I maj tar jag tåget till Köpenhamn för en weekend med några vänner (utan barn). Det ska bli helt underbart, även om min sakn-nivå efter barnen (efter helgens spa-tripp) är chockhög.
Men vad ska vi göra? Var ska vi bo? Har ju redan en liten lista, men vill inte missa en endaste liten godbit. Och har inte bokat boende ännu, så peppra mig med tips!
Vore underbart!
Stora kramar emma
Loading Likes...
Nostalgitrippen genom förra året fortsätter. Från resetäta januari, via födelsedagsfestande februari, vårlängtande mars, solsemestrande april och picknickande maj raka vägen till sommarens första månad, juni.
Juni var månaden som började med att jag köpte världens finaste skor.
I have already resumed January, February, Mars, April and May. Let’s take a walk along memory lane again and see what June 2012 looked like.
Det första sommarregnet smattrade över Midsommarkransens gator. Jag plaskade ljummen asfalt fram under mitt blommiga paraply.
The first summer rain pattered over the streets. I walked on the warm asphalt under my flowered umbrella.
Jag – som älskar sommarregn – trippade glatt ut och sniffade på den perfekta kombinationen syrénbuskar och sommarregn.
I – who love summer rain – trotted happily out and sniffed the perfect combination: lilac bushes and summer rain.
Juni var också månaden då jag och John smet i väg på en weekend till Varberg. Här mellanlandar vi i Göteborg …
June was also the month when I and John snuck away on a weekend to Varberg in the south west of Sweden. Here we stopover in Gothenburg …
Den 6 juni 2012 är ett datum som jag aldrig kommer att glömma. För det första så var det John och min tredje bröllopsdag, och för det andra så var det då som jag, Volang och Vintageprylar stylade den första plåtningen till vår bok Vintageparty.
June 6, 2012 is a date I will never forget. Firstly, it was the third wedding anniversary for me and John. And second, it was the date of the first shoot for our book Vintageparty.
I juni blev nätterna i Midsommarkransen varmare och det började kännas som sommar på riktigt.
The nights in Midsommarkransen got warmer and it felt like summer for real.
Drack rosévin på Fridas balkong – högt över Södermalms takåsar.
Me and my friends drank rosé on Frida’s balcony – high above the rooftops of Södermalm.
Det blev pionsäsong – den bästa säsongen – och jag fyllde mitt hem med pioner så fort jag fick chansen.
It became peony season – the best season – and I filled my home with peonies as soon as I got the chance.
En helg i juni åkte jag hem till Värmland, där mina föräldrar bor.
One weekend in June, I went home to Värmland (in the middle of Sweden), where my parents live.
Här är jag uppväxt.
Home.
Min mammas odlingar.
My mother’s plantations.
Utsikten från mitt barndomshem.
The view from my childhood home.
Mitt bästa ställe.
The best place.
Jag gick på bröllop! Mina vänner Marie och Hasse gifte sig …
I went to a wedding! My friends Marie and Hans got married …
… och hade världens fest!
… and had a the best party.
När jag var tillbaka i Stockholm mötte jag upp med mina vänner på Trädgården under bron. Det är först då man inser att det är sommar – på riktigt.
When I came back in Stockholm I met up with my friends at the summer club Trädgården under bron (the garden under the bridge).
Moi!
Me.
Min John.
My husband John.
Nina.
My friend Nina.
Detta var sommarens följeslagare. En rosarandig strandväska som jag ärvt av min kära mor Märta.
This was my summer companion. A pink striped beach bag that I inherited from my dear mother Märta.
I mitten av juni kidnappade jag och några kompisar min syster Ellen. Vi satte ögonbindel på över hennes ögon och satte en lite lätt skärrad syster på tåget till Köpenhamn. Möhippa! Väl i Köpenhamn väntade en fest med vimplar i taket och hur mycket folk som helst.
In mid-June, I kidnapped my sister Ellen together with some friends. We put a blindfold over her eyes and put my sister on the train to Copenhagen. Hen Party! Once in Copenhagen expecting a party!
Dagen därpå gick vi på Tivoli.
The next day we went to Tivoli.
Min syster.
My sister.
Som en del i möhippan gick vi så klart även på en rad restauranger. Här har vi John som också var med.
As part of the bachelorette party we went to a variety of restaurants in Copenhagen . Here we have John, who was also included at the hen party.
När jag kom hem från Köpenhamn väntade den här på mig hemma. En prickig baddräkt/playsuit från Asos.com.
When I came home from Copenhagen I’ve got this. A polkadot swimsuit / playsuit from Asos.com.
Det blev midsommar och jag och ett par kompisar åkte ut till Vintageprylar-Lollos sommarställe i skärgården …
It became midsummer and I and a couple of friends went out to Vintageprylar-Lollo’s summer cottage in the archipelago .
Första doppet!
First dip in the sea!
Jag plockade blommor till kransar.
I picked flowers for wreaths.
… tillsammans med Volangen.
… together with Volangen.
Moi.
Me.
Midsommarmat i massor! Sill, färskpotatis, västerbottenostpaj, gräddfil, gräslök och hårdbrödmacka.
Traditional Midsummer-food! Mustard herring, potatoes, cheese pie, sour cream, chives and hard bread sandwich.
John i fluga och keps.
John in his bow and hat.
Volangen och David.
Volangen and David.
John doppar sig.
John jump in …
När det är sommar så måste man även hänga här, på Debaser Slussen. Det var allt för juni. Snart ska vi ta en närmare titt på juli – semestermånaden!
When it is summer, you have to hang here, at Debaser Slussen in Stockholm. That’s all for the month June. Soon, we’ll take a closer look at the July – the holiday month!
Loading Likes...Vintage-häng, maffiga middagar och marshmallowtoppad varm choklad. Varje höst brukar jag och ett par vänner åka på en liten, högst enkel, miniweekend. En kompishelg där syftet är att umgås med varandra. Ingen av oss har nog haft ett så stort behov av att umgås som just nu. Det har hänt så otroligt mycket det senaste halvåret att det varit svårt att hänga med, så denna helg var helt klart på sin plats.
Två vänner har flyttat till nya lägenheter, en har blivit gravid, någon har bytt jobb, en annan har bytt jobb två gånger och tre stycken har skrivit en bok. Kontentan: Ja, förutom att trötthet har fått en ny mening i våra liv, så har vi inte heller kunnat umgås så mycket som vi brukar. Något som inte minst har synts här på bloggen. Jag har ju jobbat nära på dygnet runt i ett halvår, så det har inte blivit mycket till härliga häng-bilder.
Som ni kanske förstår vid det här laget så fanns det en hel del att prata om under denna weekend. Och förra helgen blev det alltså dags för årets version som denna gång gick av stapeln i vackra Uppsala.
Vi anlände sent på fredag kväll till huset som vi hade lånat. Installerade oss, åt en enorm och förlamande tacomiddag och pratade som ditten och datten medan vi klappade på mätta magar. Vid midnatt kröp vi till kojs i våra sängar, småpratade och slumrade sedan in.
På lördagsförmiddagen flanderade vi Uppsala-gator fram, längs med Fyrisån, in i små vintagebutiker och träffade trevliga bloggläsare,
Sparkade löv och hänfördes av Uppsala.
Fatima och Vintageprylar.
Lisa – som hade styrt upp denna weekend superbt bra.
Kvistade in i den flotta vintagebutiken Ruth och Raoul. Bläddrade bland kappor, klänningar och rotade bland mössor, handskar och smycken. Jag hittade en alldeles underbar vintageklänning hos Ruth och Raoul. Svart – inte likt mig – men oj så vacker.
Vintageprylar-Lollo provade en ursöt mössa med knyt under hakan. Därefter gick vi vidare för att handla godis och fira vår vän Frida (som fyllt år) genom att äta crêpes – hennes bästa!
Efter en lång promenad i Uppsala lunkade vi hemåt, till vårt lånade hus, där vi värmde oss med varm choklad med pastelliga marshmallows i. Medan instagram-feeden fylldes av Halloween-treats och kostymer, lagade vi middag, pratade, blev proppmätta och tittade på “Så mycket bättre”.
Vaknade upp till en söndag, drack kaffe i mängder, hade långa pyjamassamtal och tog en kort promenad, ledd av weekendgeneralen Lisa.
Volangen tog kort på de vackert dystra och äppeltyngda trädgårdarna, medan jag tog kort på Volangen.
Volangen igen.
Detta kanske man inte riktigt vet om mig, men jag är en fena på bilar. Så när något ska fixas och trixas så är jag gärna där och hugger i. Här har jag fått ett fälgkors i mina händer och ska bidra med min armstyrka.
Med hjulskruvarna åtdragna, magen full med mashmallows, rösten sönderpratad, väskorna packade och vinterskorna på, åkte vi sedan hemåt mot Stockholm. Trötta. Inte av högar av jobb, utan av att ha pratat från fredag till söndag. En sådan där bra trötthet ni vet, som inte tär på en nämnvärt. Och när jag kom hem, ja, så väntade något alldeles speciellt …
Loading Likes...Vakna upp av bländande solskensstrimmor genom tunna gardiner. Frasiga lakan, bekanta fotografier och barndomstrygghet. Söndagen i Värmland började just så.
Spegelbord inne i mitt rum. På fotografiet skönjar du halva jag och min syster Ellen.
Gula löv på träden, kyligt i luften, svampsmörgåsar i magen och mammas röda basker på sned. På promenad runt ängar, längs snirklande grusvägar och förbi en liten, saknad katt. Här är jag klädd i full höstmundering. Hälften hittat, hälften lånat.
Mina hemtrakter.
Efter promenaden gick vi förbi min kusin och hälsade på den här skrutten. Katten Winston som jag och John var kattvakter till i ett och ett halvt år. Storsakn!
Alldeles fulla av kattgos strosade vi sedan hemåt, till mitt lilla hus som gömmer sig bakom ett hav av syrénbuskar och lönnar.
Från andra hållet ser det ut så här. Detta är alltså på baksidan av mitt hus. Till vänster ser du min kusins hus där Winston numera bor.
I lillstugan på gården står den här pjäsen. Det är Johns. Han har önskat sig ett skepp sedan urminnes tider, men aldrig hittat det perfekta. Tills detta hissade segel på en värmlänska nätauktion för ett par veckor sedan. Jag fick äran att ropa in det och mina föräldrar fick äran att hämta det. Nu står skeppet i lillstugan och väntar på att få komma till Stockholm. Hur är emellertid lite oklart, eftersom skeppet möter hela 150 centimeter från för till akter. Men väl på plats kommer den bli så mäktig!
Loading Likes...