Hållbar guide till Lübeck och Travemünde – hotell, restauranger och upplevelser

  • Kommentarer på inlägget:8 kommentarer

– i betalt samarbete med Visit Lübeck och Visit Travemünde

Älskar du att upptäcka hållbara smartheter, gammal arkitektur, prunkande gator och njuter av att strosa i gränder?
Då är Lübeck garanterat något för dig!

Vissa kanske känner Lübeck för marsipanen, dess omtalade julmarknader eller kanske genom att denna Hansestad är listat som  UNESCO världsarv?
Må så vara.
Men jag skulle ändå vilja lansera Lübeck som spröjsens huvudstad!

Bevis!

Det var en fröjd – byggnadsvårdsnörd som en är – att strosa genom Lübeck och lägga ögonen på bevarade detaljer, hantverkskunnande och sån skaparglädje i allt från portar, fönster, överljus till fasader. Lägg till prunk i form av stockrosor och fjärilsbuskar och ja, då bokar nog en tågbiljett innan lunch.

I början av september packade jag ryggsäcken, slängde mig på tåget mot Stockholm för vidare tågresa mot Lübeck och Travemünde! Med mig hade jag min fenomenala klimatkollega – och tillika framtids- och omställningsjägare – Maria Soxbo (kika in hennes inlägg om Lübeck här)!

Förra året besökte vi Tysklands gröna stad Bremen, och denna gång var det alltså dags att rälsa mot Östersjöpärlan Lübeck – på jakt efter framtidens geniala lösningar.

Vi tåg Snälltåget söderut, mot Hamburg med planerad vidarefärd mot Lübeck. Jag har ju åkt tåg mååååååånga gånger, och någon gång måste en ju stöta på patrull. Och så blev det denna gång (en bro i Tyskland var avstängd), men efter några smärre MacGyver-trix (tåg från Malmö-Köpenhamn och därefter Flixbus till Lübeck) anlände vi bara lite senare än vad som tänkt – med ett tågluffar-självförtroende höjt till skyarna.
Nu har vi varit med om detta – och löste det galant.

Ta dig till Lübeck med tåg
Lübeck ligger geografiskt nära Sverige, och det givna färdmedlet är så klart tåg!
Vi tog Snälltåget mot Hamburg (med byte mot Lübeck) och SJ EuroNight tillbaka från Hamburg.
Att åka tåg i Tyskland är en fröjd och du kan lätt köpa biljetter via Snalltaget.se och via SJ. För tågbiljetter i Tyskland använder du DB-appen. Lätt som en plätt att använda! Funkar som vilken kollektivtrafiksapp som helst.

Och! Skulle tåget ner eller upp till Tyskland råka på patrull (vilket så klart är undantag) så stavas lösningen ofta Flixbus. Supersmidigt och billigt!

Hotell med hållbarhetstänk i Lübeck

Holiday Inn Lubeck

Det finns flera olika framtistaggade hotell som förstår värdet av att ta hand om resurserna. Vi bodde på Holiday Inn Lubeck som har solceller på taket, och som nyfiket har börjat kika på att odla nära (på baksidan av hotellet) och satsningar på biologisk mångfald genom bihotell. Jag tycker verkligen att en ska välja hotell efter vad de gör för att bidra (utöver tak över huvudet), och berätta det för hotellet och omvärlden. Om hotellet ser att de kan dra folk (att det finns ett ekonomiskt värde) genom att ställa om, välja vettiga och göra det enkelt för gästerna att göra rätt – ja, då kommer de garanterat satsa på det.

Die Reederin hotel
…. Sen finns det ju de där hotellen som börjar i rätt ände från start. Som fantastiskt vackra – Die Reederin hotel – som är beläget ett stenkast från floden Trave och tidigare ägdes av ett rederi (därav namnet).
Die Reederin hotel  är ett familjägt, superfint hotell med råtrevlig personal. Ägarinnan – som bodde granne med det gamla huset – gick runt och dagdrömde om redierihuset i år innan hon fick möjlighet att ta över det.
När huset väl var i hennes händer renoverades det ömsint, och med återbruk i fokus. Här har gamla luckor från redieriets arkivskåp använts som bröstpanel och sänggavlar, bänkarna i caféet är gjort av spillvirke och möblerna är begagnade. Dessutom serveras lokalproducerad mat, och de skippar frukostbuffén för att unvika matsvinn. Istället serveras utsökt frukost – gjort på beställning.  Smakfullt, inspirerande, förstklassigt.

 

Äta och fika i Lübeck
– veganska restauranger, klassiker och måste-mat


Det är ingen match att äta närproducerat och veganskt i Lübeck! Det sistnämnda är mer norm i Tyskland än i Sverige, och när jag frågade en lübeckbo om tips på var man kunde äta grym vegansk mat så fick jag svaret att alla restauranger är duktiga på veganskt. Hoppla vad lätt det är att göra rätt!

Marae
When in Tyskland måste en ju äta schnitzel, eller hur? På den ekologiska och veganska (två bra ord!) restaurangen Marae åt jag en magisk vegansk schnitzel! Restaurangen – som har en mysig uteservering på en av alla kullerstensgator – bjuder på såväl färgstark som smakrik mat, väl värd ett foto från en hållbarhetsinfluencer.

 

Miera
Om en gillar uteserveringar (eller ännu hellre: innergårdar) så är Miera ett hett tips! Det var närmare 30 grader när vi var i Lübeck så en kväll åt vi middag på Mieras innergård – omgiven av svalkande träd och en liten damm.
Förstklassig vegansk mat och mysig innergård – whats not to like?

Schiffergesellschaft
Lübeck är en anrik hamnstad, med en lång historia. Det är fantastiskt att se att så många historiska byggander har klarat sig undan världskrig, förfall, klåfingriga trend-renoverare och moderna städer-ivrare. Här finns så mycket bevarat, och det är just det – det genuina – som lockar människor hit. Och! Befinner en sig på en sådan plats, med historiens vingslag fladdrandes runt knuten, och det råkar finnas en gammal restaurang som bär en  månghundraårig historia och minnen som sjöfarare? Ja, då måste en ju besöka den! Om det fanns veganskt mat på denna 150 år gamla restaurang? Jajemänsan!

Uter café
På den pittoreska, myllrande gatan Fleischhauerstraße ligger massor av restaraunger, caféer och även ett antikvariant och en förpackningsfri butik. Men också det populära (av en aneldning) Uter café. Här kan du äta vegetraisk eller vegansk frukost (där majoritetetn av råvarorna är närproducerade), och tvärs över gatan ligger deras glassfilial!

Soulmates
Apropå glass! Intill Uter café på Fleischhauerstraße hittar du Soulmates som är något så nostalgiskt som en glassbar! Här kan du njuta knallig, fruktig hantverksglass, och deras café som ligger vägg i vägg kan du slå dig ner för en fika.
Det bästa? Här har de inte papperbägare, utan vägare av våffla. Kopiera Sverige!

Några restauranger hann vi inte testa, men nästa gång jag besöker Lübeck ska jag smita in på creperiet Les Téméraires!

Handla hållbart

Unverpackt – en förpackningsfri butik
Om det är något jag tycker om med Tyskland så är det utbudet av resurssmarta, förpackningsfria butiker. Och i Lübeck – på favoritgatan Fleischhauerstraße – hittade vi Unverpackt! Här fanns allt från schampootvålar till pasta i rör – redo att hällas ner i din medhavda burk.
Och även en del “förpackat”, som vettigt proucerad olja och lemonad i glasflaska.

Torkade blommor
Något signifikant för just Lübeck måste ha varit vurmen för evighetsblommor. Det finns torkade blommor precis överallt, och i blomsterbutikerna skyltas om kransbindar-workshops! Här är det kreativitet, skaparglädje och kunskap som värderas snarare än flygimporterade snittblommor.

– Handla cirkulärt
Vill du handla cirkulärt (klart du vill) så finns några secondhandbutiker väl värda ett besök. Vi var riktigt taggade på att beöska RETROHOUSE – som samlar klassiska retromöbler, men missade deras öppettider (kolla upp innan resan). På secondhandfronten  fanns Oxfams secondhand, men också en secondhandbutik som inpsirerats av svenska loppistrenden och kort och gott heter Loppis. Utbudet av cirkulärt var inte superstort (än, det lär ju komma). MEN! Något som finns i Lübeck är gatuloppisar …

– Strosa på loppis!
Håll utkik efter posters med ordet Flohmarkt!
Vi hade turen att råka tajma en gatuloppis på Glockengiesserstrase där boende ställde upp bord och sålde loss. Det var fullkomligt ljuvligt att strosa runt, in på innergådar och ner för kullerstensgator.
Vill du tajma in en loppis när du är på besök i Lübeck så spana in denna sida där du kan hitta inplanerade loppisar.

 

Upplevelser i Lübeck

Übergangsweise. Okej, nu ska ni få höra (och se) något magiskt. Nämligen något som BORDE göra Lübeck världsberömt. De har en rad olika, spännande projekt som alla börjar med Übergang, alltså övergång. Übergangsweise var det första vi såg  och översättningen är väl typ övergångssätt och syftar till att utforska omställningen och framtidens stad.
Übergangsweise är en äng mitt i den stenlagda stan – en äng som byggts upp i sektioner, så att folk kan sitta mitt i spenaten! Här växer solrosor, ringblommor och rosenskära.
Mellan sektionerna finns ytor avsedda (och brandade) för lek.

 

Übergangsgarten. Några kvarter bort från Übergangsweise – på ett stenlagt torg som tidigare varit en parkering – har man byggt upp en trädgård av pallkragar och krukor. Här växer rabarber, smultron, mynta och tusen olika sorters blommor, och mellan odlingarna finna plats för rekreation. Någon låg och läste en bok, några satt och fikade, barn sprang runt i den labyrintliknande trädgården och vid sidan av alla odlingar fanns en stor sandlåda. Det finns något så extremt solidariskt, fint, vettigt och rättvist med att skapa en plats som är till för andra arter än människan, samtdigt som en skapar en plats som inte är avhängig vad du har i plånboken. På den här platsen i staden kan du sitta ner en stund utan att betala, och pja nog kan en ta denna satsning på kontot för pyskisk hälsa. För vi mår ju bra av detta.
Nu drömmer Soxbo Sundh om att ta detta koncept till Sverige, och göra en klurig variant av detta! HALLÅ ALLA KOMMUNER!

– Übergangshaus. Som en del av omställningssatsningen finns också Übergangshaus som är en plats för nya idéer! Här har man tagit en tom butikslokal och tranformerat det till en omställningshubb – en plats där folk kan mötas, bolla idéer och vara en del av lösningen. Genialiskt!

– Strosa längs med Fleischhauerstraße! Bara att strosa längs med Fleischhauerstraße, eller för all del – runt hela den gamla staden Altstadt – är en upplevelse.

– Hyr cykel hos Sutsche
Detta kan jag verkligen rekommendera! Sista dagen hyrde vi elcyklar hos Sutsche för att snabbupptäcka Lübecks alla hörn som vi inte hunnit se. Vi cyklade runt Lübecks Altstadt, ut på öar och holmar, över broar och stannade till i parker för fylla ögonen med blomster. Ett tips är att hyra cyklar första eller andra dagen du är här, för det var ju så många pärlor som upptäcktes mellan rullen.
Hjälm och väska ingick, så vi som hade råkat svänga förbi en loppis innan kunde enkelt packa ner alla fynd och ta med oss. Detta var också ett ypperligt sätt att vila fötterna på. Vi hade ju gått i flera dagar, så nu fick andra muskler jobba.

– Hyr elbåt
Detta tips innehåller orden “gör inte som vi”, och med det menar jag att vara ute i god tid. Lübeck omges ju av vatten, och detta utnyttjas kan jag lova! Men på ett vettigt sätt. Det är inga vattenskootrar som bränner längs floderna (vattenskooter borde heta: megakul för en person, fruktansvärt för alla som är i närheten), utan här paddlas kanot, SUP och dessutom kan en hyra tysta, fossilfria båtar från Boat Now. Alla båtar var tyvärr uthyrda när vi var här, men med lite framförhållning kan elbåten ge dig möjligheten att upptäcka staden från vattnet.

Och! Detta borde vi ju efterfråga i svenska städer? För likväl som vi ifrågasätter rimligheten i att tillåta bilar att spotta ut avgaser , lika rimligt vorde det väl att ifrågasätta om det är en bra idé att låta fossila fordon klägga ner våra viktiga vattendrag som vi gärna vill doppa oss i och som är hem för viktiga arter. Right?
Plus. Alla gillar ju tanken på ett friskt dopp. Men hur friskt är det egentligen? Kort och gott: kopiera Lübecks satsningar på fossilfritt!

 

 Travemünde – ett dopp i havet

Bara 20 minuters rälsande från Lübeck ligger fina Östersjöpärlan Travemünde! Detta var smidighet i en liten ask!
Vi hoppade på tåget i Lübeck med badväskan på axeln, klev av i Travemünde och gick några meter mot stranden.
Det finns flera olika stränder i Travemünde, men vi kunde ju inte slita blicken från standen med alla fina strandhytter.
Ja, ibland är jag som ett barn, som blir glad av ränder och färg!

Travemünde var ljuvligt, och är du på besök här så missa inte sandskulpturutställningen som arrangeras varje år. GANSKA imponerade, eller hur?

Tack för att ni följde med på resan! Tyckte ni om detta inlägg och vill se mer guider? Tyck till i kommentarsfältet!

 

Mer info och smarta tips inför resan hittar du via

luebeck-zwischenzeilen.de/en/
INSTAGRAM: @visitluebeck och @visittravemuende
FACEBOOK: @Hansestadt Lübeck @Seebad Travemünde
PINTEREST:Hansestadt Lübeck (visitluebeck)

#visitluebeck #meinSH #historicgermany #unesco #lübeck #visittravemuende

Loading Likes...

Re:store, Härnösand, cirkulär galleria och hej framtiden

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

Hej på er!
Nu ska ni få hänga med till Härnösand minsann! Och ni kommer icke bli besvikna.

I torsdags, direkt efter jag hade roddat Elevborgarråd för klimatet-workhop i Karlstad, satte jag mig på tåget och kuskade upp till Härnösand. Jag var inbjuden att hålla två föreläsningar (en för företag och en för allmänheten) på fantastiska Re:store Höga kusten – en cirkulär galleria mitt i Härnösand.

Jag var inte direkt svårflörtad eftersom jag suktat efter att åka just hit, kika på cirkulära koncept, vältra mig i secondhand och återbruk och se hur de löst svåra utmaningar. Kort och gott: få spana in Härnösands version framtidens galleria!

Jag är ju lätt nörd i ämnet så att säga, och skulle snacka om just detta! Om hur cirkulära koncept kan se ut, vad som händer i andra delar av världen kring cirkulära affärsmodeller, hur en framtidssäkrar sin stad/kommun/business, hur återbruk förpackas attraktivt och normaliseras. Hur den göttiga framtiden ser ut helt enkelt.

Grymma Linda tog emot och svarade på alla mina frågor. För jag hade … ett par.
Jag och ett pang-gäng håller nämligen på att planera en cirkulär popup i Karlstad, så jag försöker snacka loss och bolla med så många jag kan, samla idéer, koncept och lösningar. Det ska kopieras – och creddas!

Och Re:store är verkligen ett föredöme! Jag rekommenderar ALLA att åka dit och försöka få till något liknade i sin hemkommun.

Nu ska vi se om jag kan lugna ner mig med utropstecknena ett slag. Vänta så ska jag ta ett djupt andetag.
Så där ja. Nu fortsätter vi …

Re:stor ser ut som ett Designtorget, fast allt är cirkulärt. Apropå att göra återbruk attraktivt …

Här fanns kläder, prylar, möbler – allt från allmoge, modern design till remake och lokalproducerat.

Renoverade cyklar!

Redo att rullas ut ba.

Olika aktörer hade olika stilar, så här fanns något för de flesta. Precis som i en nyköps-galleria …

Här huserade Vallmo och vintage, som sålde möbler, plantor och även …

Torkade blommor i olika konstellationer.

Som de här servettringarna!

… och växtfärgade tyger.

Träffade denna stjärna – TullaMaja – som har en egen butik i gallerian där hon säljer byggnadsvårdsprodukter.

Ni vet, allt fanns på ett ställe. Barnkläder, möbler, lagnings-material, porslin, byggnadsvård och även en lampaffär som renoverade gamla lampor.


Många aktörer riktade in sig på återbruk av texilier. Rimligt, för är det något som finns är det just textilier.

En aktör sydde barnkläder av gamla tyger. Ah, om jag fortfarande hade något inflytande över barnens garderob hade jag köpt i ett kick. Men den tiden är tyvärr förbi …

I gallerian fanns även en skönhetsavdelning (eller vad säger en? Hygienartiklar låter så törrt), med tvålar, deos och annat. Lokalproducerat och giftfritt.

Och sist men absolut inte minst fanns ett café (kunde inte ta bilder pga satt så mycket folk där, och de kanske inte vill synas här), där det fanns sällskapsspel och böcker. Och hemgjord GLASS!

Vad mer kan en behöva undrar jag?

Så! NU tar ni fram kalendern och planerar in en tur hit. Ta med ett gäng kompisar och så smider ni planer, koncept, framtidsidéer och försöker klura på vad ni drömmer om? Hur skulle en cirkulär galleria se ut i din kommun – om du fick bestämma.

Och (vad bestämd och uppfodrande jag låter, haha), följ Re:store i sociala medier. Jag tänker att vi alla, som lever i denna samtid, har en roll i att sådana här grymma koncept (insert framtidslutande företag, popups, influencers och aktörer) sprids och finns kvar. Värdet mäts – bland annat – i följare, likes, engagemang och besök.

Jag brukar säga att framtidens cirkulära koncpet måste vara 10 gånger mer attraktiva än nykonsumtionen (det räcker inte med en grym idé, den måste förpackas rätt). Och det tycker jag Re:store lyckas med.
Ska bli så spännade att följa Re:store och vad de hittar på framöver.

Heja Härnösand! Så avis på alla som bor och verkar där, för detta var verkligen fint!

Loading Likes...

Leksand, knäckebröd och en resurssmart jul

  • Kommentarer på inlägget:1 kommentar

i betalt samarbete med Leksands knäckebröd

Tidigare i veckan kuskade jag med tåg upp till Leksand.
I Dalarna har jag ju varit många gånger eftersom min pappa kommer därifrån, men jag har aldrig tidigare varit i Leksand – eller Häradsbygden.

Jag förstår varför folk vallfärdar hit. Även i mörka november lyser denna bygd upp, det klingar av dalmål  (trygghet för mig), de faluröda husen ligger tätt och här har inte renoveringshets monterat ner det unika.

Jag var inbjuden av Leksands knäckebröd att vara med och styra upp en jullunch, dekorera en lada med återbruk och säsongsfint och snacka klimat, resurser, jul och halmbalshus.
Och så skulle vi ju smaka julknäcke förstås!

Medan Leksands knäckebröd bakar knäcke av sädesslagen så bygger jag hus av restprodukten – halm! Mitt favoritmaterial!
Leksands knäcke gör ju mestadels bröd på råg, medan vi byggt hus av vetehalm.

Dagen innan jullunchen fixade jag dukningen i ladan med återbrukspyssel, svenska äpplen och torkade apelsiner (som jag fått från en matbutik – apelsiner som annars skulle ha slängts pga osäljbara), medan Leksands-bördiga Karin Stigsdotter dekorerade ladan med kransar både inomhus och utomhus.

Dessutom hade hon gjort den här fantatsiska rågkronan!

Så vacker – prydd med leksandsband som krona på verket. Om jag kommer över närproducerad råg någon gång så ska jag ge mig på att göra en likadan (men gissar att den inte blir lika fin som Karins).

Knäckebröd, rödgran, nötter och svenska äpplen. Det behöver inte vara svårt (eller nyproducerat) för att skapa julkänsla.

Klart!

Och redo för lunch!

Loppisfyndade mässingsljusstakar, svenska äpplen, tygservetter, torkade apelsinskivor, råg i krus, begagnad duk och bordsgranar gjorda av gamla pocketböcker (som jag gjorde för en massa år sedan inför ett tidningsreportage). Och ett ihopplock av gamla stolar som rotats fram ur förråd.

Så var det dags.
Finkappa på och mot bageriet!
Där mötte jag upp en radda gäster, vi fick en dragning om Leksands bröds historia av Annika Sund (bra efternamn) som är markandschef och en del av detta anrika, familjeägda företag.

Hon berättade att Leksands knäckebröd varit fossilfria sedan 2013 och berättade om satsningar, att bageriet värms upp av spillvärme, vad som gjorts historiskt för att sänka klimatavtrycken, men också vad som fanns kvar att göra. Det jobbas skift på bageriet för att använda ugnarna så effektivt det bara går (istället för att stänga av och vänta in tiden och resurserna det krävs att värma upp dem). Leksands knäckebröd klimatkompenserar inte utan använder pengarna för att påskynda sin omställning istället. Intressant tanke, eller vad säger ni?

Efter dragningen fick vi gå en rundvandring i bageriet – i full uniform!

Här har vi deg som ska bli knäckebröd.

Innan vi gick in i bageriet fick jag i uppdrag att se att inte någon gäst blev fast vid det här momentet allt för länge och hamnade på efterkälken från gruppen. Jag förstod inte riktigt varför någon skulle bli stående vid någon maskin ….
Tills jag själv blev det, hahaha.

Misslyckades totalt med mitt uppdrag, för att stå här och se knäckebrödet stansas ut var som att titta på någon som drejar. Så meditativt och härligt.
Och det var som en Jönssonligan-maskin. Bröden stansades ut, degen som skars bort ramlade ner på ett litet transportband och skeppades i väg för att bakas in i degen igen.
Ja, ni fattar.

Bröden åkte sedan in i en ugn och gräddades.

Tadaaaa!

Efter rundvandringen lämnade vi bageriet och utanför stod …

Två stycken nordsvenska hästar …

Med vagn! Det var taxin till lunchladan! Alltså detta kommer jag SENT att glömma kan jag säga.

I sakta (och alldeles lagom) mak färdades vi fram genom novemberkylan.
Den här hästen jobbar vanligtvis i skogen, men hade fått extraknäck(e)!

Framme vid ladan! Och i sällskap av en massa trevliga – bland annat Isabelle!

Här kunde en värma händerna också.

Det bjöds på glögg, julknäcke och lokalproducerat! Och en massa snack!
Karin, som dekorerat utanför, fick jag bara på bild här (skärpning Emma!).

Efter glögg var det dags att kliva in i ladan för lunch!

Så inspirerande att få kliva in i en annan bubbla – nämligen matkreatörs-bubblan!
Himla trevlig bubbla det där. Fick träffa Anna Demirian som driver Kitchenofanna och Jenny Finn som driver kontot Jennysrumochspis.

Till bords!

Med knäcke-tema!

Och vad ska serveras på en julknäcke-lunch? Jo, så klart knäcke med olika tillbehör, signerade Siljansnäs hotell. Till och med dessertens grund var knäckebröd! Sånt här älskar en ju – när några har gått all in på det här:

Fick träffa Jenny Westman som driver Superfoodsweden (och hennes gulliga bebis!) också.

Och medan desserten serverades berättade jag om vårt halmhusbygge för att sedan snacka klimat, jul, resurser och hur vi skulle kunna fira jul på ett vettigare sätt. Och vår roll i sociala medier (vi som når många).

Julen är en av våra mest ohållbara högtider. Vi konsumerar som att det inte fanns en morgondag, vill ha välfyllda bord (vilket riskerar matsvinn), vi köttar loss och dessutom så går det trender i juldekorationer.
Appråpå att Myrorna får in 20 ton möbler och prylar – om dagen.

När vi ger julklappar så vill vi gärna ge bort något nytt, trots att det en faktiskt ger bort är: utläpp. Och detta handlar ju om normer – och där har vi alla en roll att spela.
8 av 10 barn kan tänka sig begagant i julklapp visar en undersökning gjord av Blocket. Ändå lägger vi nyproducerat under granen. Varför?

Och där kan vi – särskilt vi med många följare – går i bräschen. Visa att vi SÅ KLART köper secondhand, lagar lagom med mat,  visar recept på rätter som en kan laga på leftovers, dekorera med ätbart (istället för nyproducerat från Kina) och värna om resureserna.
Eller varför inte testa loss bland vegetariska recept på julbordet och bjud in följarna att tipsa som sina recept – så som vi gjort här på bloggen många gånger inför jul.
För den som vill äta kött på jul – gör det. Men då kanske en ska tagga ner på köttätandet resten av året.

Ofta kallas julen för barnens högtid. Trots det är det sällan en ser julgranar klädda av barn (jag tampas själv med detta, hahaha) och trots att många av oss förknippar julen med traditioner så har julen blivit föremål för trender. Själv är jag uppväxt med att samma julpynt tas fram år efter år, några dekorationer finare än andra så att säga, men det finns en trygghet i det där. Det återkommande.
En trygghet jag tycker att vi ska värna om. Använda det vi har istället för att köpa nytt.

Och så passade jag på att lyfta HållbaraSara (som alla borde följa) som utsett en juloutfit som hon ska bära år ut och år in. Och just det tankesättet har jag kopierat, och här ser ni min outfit. I vinrött.

Vi vuxna behöver ju ta ansvar för kommande jular (och barn) också. Inte ge bort ett pärlhalsband av utsläpp i julklapp till våra barn, and hope for the best.
Vi drömmer trots allt om vita jular – något som med vårt och samhällets beteende – kommer vara ett minne blott om vi inte förändrar beteende. Skåne hade i november metrologisk sommar – just saying.

Efter att jag varit både grinchen och inspiratör (HOPPAS JAG!), så var det dags för kransbinderi med Karin.

Jag band den här kransen av lingonris på en gammal stålgalge. Och så lite leksandsband som pricken över i:et. Kan en sätta upp en krans på dörren till ett hus som inte är klart?
Öppen fråga ba.

När alla gjort en varsin krans var det dags att säga hejdå.

Det blev kramar, knäckebröd och en massa nya bekantskaper. Och med en hel massa julstämning innanför västen kuskade jag hem igen till Värmland.
Så fina, viktiga, vettiga (och GODA!) dagar i Leksand!

Tack alla som gjorde denna dag möjlig. Ett extra tack till Leksands knäckebröd och AnnMarie som lånade ut sin fina lada (och bjöd på fika när vi mest av allt behövde det). Tack!

Loading Likes...

#2 begagnade favoriter

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Från att ha bott på 88 kvadrat med rymlig klädkammare och källar- och vindsförråd för förvaring så bor vi nu på 45 kvadrat, med en byrå som jag och John delar på som klädförvaring.
Vi har en bastu som numera fungerar som ytterst icke-optimerad förvaring och resten av grejerna är … magasinerade. När vi flyttade sålde jag av massor, och tog bara med mig några väl valda favoriter till våra 45 kvadrat.
Det är lärorik för en person som kanske levt lite väl expanderat att bo litet.
Men vilka är de där favoriterna som jag förvarar i mina byrålådor?

I varje avsnitt av Plan B-podden får jag en utmaning av Maria. Jag ÄLSKAR att få utmaningar! Och att bli överraskad. För dealen är att jag inte vill veta ett DYFT om vad jag får för utmaning. Blir ju roligare så.

I avsnittet som heter Bättre begagnat (där vi snackar begagnat, fördomar och våra ibland knepiga inställning till vad som anses vara “fräscht” och en “lyx”), så tyckte Maria att jag skulle visa upp mer av min begagnade garderob.
Showa off 10 favoriter. Den första favoriten hitter du här.

Och här på bilderna ser ni en annan favvo-outfit.

Hålmönstrad topp som jag fyndat på Tradera (är svag för trekvartsärmar (känner mig sjukt obekväm i kortärmat) och off shoulder), och så randig kjol som kommer från Myrorna i Uppsala.
Just den där kjolen har en så fin historia. För jag kom i kontakt med personen som lämnat den till Myrorna!
Hela storyn kan du läsa om här. 

Som jag älskar den där kjolen. Den är egentligen lite för stor, så jag har en fullösning baktill, som jag NÅGON GÅNG SKA fixa, hehehe.
Extra fint är att jag vet vem som burit den innan mig <3

Loading Likes...

Andra hand i första hand och mitt livs första SM-guld?

  • Kommentarer på inlägget:3 kommentarer

I betalt samarbete med Myrorna

Myrorna får in 20 ton möbler, prylar och kläder. Om dagen.
OM DAGEN. Obs, en aktör!
Det råder inte direkt någon brist på saker om en säger.

Vi svenskar är fenomenala på att skänka saker till välgörenhet, men ganska så urkassa på att köpa begagnat när behov uppstår. Än så länge. Sämst i Europa faktiskt.
Kanske känner vi oss så pass fenomenala när vi skänker vidare att vi unnar oss ett nytt plagg? En ny pryl?
Jag har själv varit där i känslan och vänt. Kånkat kassar till secondhand med triljoner grejer – både good and bad – och känt mig så fantastisk (och lätt!) efteråt att jag tagit en svängom på stan för att börja på nytt i garderoben.

Att skänka till secondhand är genialt, särskilt om en skänker rena, hela plagg som har ett andrahandsvärde, men den riktiga klimatgärningen gör en ju när en handlar secondhand istället för nytt. Det går trots allt 397 jackor på en enda ny om en ser på klimatavtryck, enligt Återbruksbarometern 2019.

I ett nytt avsnitt av Plan B-podden snackar jag och min armkrokerska Maria Soxbo om just secondhand när vi kommer till ämnet “Bättre begagnat”.

Hur vassa är vi svenskar egentligen på att handla begagnat (om en jämför med andra länder?), hur står det till med våra begär efter nya trender, synen på begagnat och vad kan en egentligen skänka vidare – och inte? Vilka myter finns det kopplat till just begagnat? Och viktigast: Hur ser framtiden ut om vi får bestämma? Hur ser det göttiga Plan B-livet ut? Hur ser framtidens städer ut – de som rimmar med klimatmålen?Vi reder vi ut, spanar och spår framtid, och det gör vi i stolt samarbete med Myrorna.

I detta avsnitt snackar vi också med Åsa Blomberg som är marknadschef på Myrorna,  och även den inspirerande secondhandfantasten, stylisten och modevetaren Monika Kichau som delar med sig av sina bästa tips för att bli en vass secondhandshoppare.
Dessutom får jag en utmaning av Maria som ni garanterat kommer att gilla!


Jag är inte snabbast i kommun, inte starkast.
Men, ett SM-guld aspirerar jag ändå till.
Att bära secondhand.

Andra hand i första hand är min devis since sju äpplen hög, och nu har jag gett mig på någon form av slutprov i beggat: Bygga ett halmbalshus med hjälp av återbruk. Jag tänkte se var gränsen går, var jag måste köpa nytt.

Att bära begagnat började lite ofrivilligt för min del, men för den delen inte ovälkommet. Tvärtom. Ärva kläder från storkusinerna var något flott. Vi var en lång radda i skaran och jag sista anhalten (yngst i släkten!). Men jag bar stolt allt från hemmasydda set, till magtröjor som jag matchade med seconhandshoppade gubbyxor som 12-åring. Och ett ärvt Kookaï-skärp som min kusin Kristin köpt i Stockholm.  Ujuj, vad ball jag kände mig. Som en jägare vars safarijacka hängde tung av medaljer och troféer, fast utan de triljonerna tveksamheterna.
Den känslan har jag göttat mig i sedan dess.

Det var också där, i secondhandbutikernas provrum, som jag började älska min kropp. Där jag insåg att den fungerade fint, den passade bara inte in i en ytterst smal skala av S, M och L. I en värld av pre-älskat fick känna känslan av att passa in i måttsydda byxor, klänningar och tröjor som någon skänkt vidare. Brallor som hade en storlek i benen, en i midjan och ytterligare en över höfterna.

Vissa plagg återkommer ständigt genom åren. Som skepparkavajen på bilden som jag haft i årtionden. Den åker fram titt som tätt, fast i nya kombinationer.
Förut tillsammans med randig tröja och blå brallor i någon parisisk 60-talssvängom redo för vår, numera i min marsstormande landet-look. Här bär jag skepparkavajen tillsammans med basker, rosa manchesterbrallor, rutig halsduk, oversizead ulltröja från herravdelningen på Myrorna Karlstad. Allt begagnat.
Och min absoluta favorit-look just nu.

Ofta möts en av kommentaren om att det känns ohygieniskt att bära någon annans gamla grejer. Då får vi väl hoppas att den personen aldrig har sovit på hotell, i lakan som hundratals andra sovit i innan. Och säkert gjort en hel del annat också.

Det finns någon knepig uppfattning om att nytt är fräscht. Plagg, som inte sällan är fullmatade med kemikalier och bär spår av någons taskiga lön och dåliga arbetsförhållanden. Vad är det som är fräscht med det?
Särskilt om en kan jämföra det med secondhand, och fantastiska Myrorna som inte bara tar hand om det företagen inte tar hand om (deras produkter när de blivit ratade), utan skapar arbetstillfällen och ger saker ett värde igen.

Kanske är det dags att gå en vända kring det pre-älskade? Fundera på vad som har ett värde? Ska vi inte komma överens om att ett försvinnande litet klimatavtryck är det högsta värdet?

 

Loading Likes...

Framtidens jul – med klimatet i åtanke

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Nämen där är ju jag! I Erikshjälpens tidning (är även på omslaget minsann). Där snackar jag hållbar jul, klappar och klimatavtryck, och spår hur jag tror att vi firar jul i framtiden. Och apropå Erikshjälpen och jul – du vet väl om att Erikshjäpen har en kolossalt bra webbshop där en kan handla begagnade julklappar. 
Där är det busenkelt att tänka andra hand i första hand.

Vill du nörda ner ytterligare i ämnet så handlar hela det senaste avsnittet av Plan B-podden om just detta: jul!
Missa inte!

Loading Likes...

DIY: Återanvänd gamla ramar: steg-för-steg

  • Kommentarer på inlägget:5 kommentarer

God morgon!
Tänkte börja den här dagen med att visa ett klimatsmart, plånboksvettigt återbrukstips för inredningen.
Jag tänkte visa hur en återanvänder gamla ramar!

Alla ramar jag har hemma är loppis eller secondhandfynadade för en spottstyver. Moderna ramar har du metallpluppar som gör det enkelt att ta ur och i motiven, medan gamla, rejäla ramar är stiftade med pappersremsor.
Känsliga, proffs-rammakare får blunda nu. Men för att öppna upp ramen så använder jag en tång. Egentligen en näbbtång, men nu fick det bli en avbitartång eftersom jag bara inte hittade näbbtången. Till min hjälp har jag även en liten hammare.

Efter att ha måttat att motivet passar i ramen så vänder jag på den och öppnar försiktigt upp den.
Jag lättar på pappersremsorna och använder tången för att dra ur stiften. Det är lite pilligt, men värt det fina resultatet!

När alla stift är urtagna lyfter jag på den tjocka pappen och tar försiktigt ur motivet. Jag putsar glaset noggrant och låter torka.

Därefter sätter jag in det nya motivet. Här ett stycke knytblus från Kajsavisual. Jag brukar använda en bit frystejp för att fästa motivet (inte maskeringstejp, den är för kladdig och inte kludd eftersom det ger fettfläckar).
Det gamla motivet vänder jag på och använder som bakgrund. På så sätt ligger det i tryggt förvar i fall, och lite som en skattkista om en väljer att öppna upp tavlan igen. När det nya motivet är på plats sätter jag tillbaka pappen och spikar försiktigt i alla stift i sina hål igen. Det går ganska snabbt, eftersom hålen redan är gjorda, och det lätt att se var de suttit.

Därefter är det bara att hänga upp!

Loading Likes...

Stockholms stadsmission, stans sötaste barnbutik och ett mingel

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

För precis en vecka sedan mötte jag upp Elsa BillgrenStockholms stadsmission vid Nytorget. Det var morgon, Söder låg stilla och vi fick den stora äran att komma in i Stockholm stadsmissions bästa butik för att plocka ut favoriter ur sortimentet – innan öppning!
Men det var ju inte vi som skulle ha allt det där göttiga som vi hittade, utan ni! Jojomänsan, på kvällen samma dag skulle vi nämligen ställa till med ett mingel i butiken! Till vår hjälp hade vi underbara Eva!

Efter att vi fyllt en klädhäst med begagnade favoriter lämnade vi butiken, sa adjö och skiljdes åt.

Vinkade även hej då till poster-versionerna. Hej svejs!

Jag tog turen förbi fantastiska barnbutiken Betonstudios, men den hade tyvärr inte öppnat dör dagen så jag tryckte näsan mot rutan och kikade in på allt flott istället. 

Gick förbi Katarina kyrka …

… gluttade ut över Stockholm …

… och njöt i fulla drag av att gå genom soldränkt södergator. 

Styrde kosan mot Byggfabriken för att kolla på grejer till torpet. 

De har så mycket fint, inte minst ett golv som ger en dåndimpen av blotta blicken.

Smattrade en bild i spegeln med mobilen, köpte några färgprover och begav mig därefter …

… hem till Midsommarkransen. 

Syrénerna blommade vid våra fina, gamla hus och det var så varmt!

Landade hemma hos vabbet och jobbade en sväng innan jag pep i väg in till Söder igen!

Mot Stockholms stadsmission och det här!

Mötte upp Elsa, teamet på Stockholms stadsmission och alla fantastiska läsare och följare. Jag och Elsa snackade trender, hållbarhet och visade upp alla vintage-godbitar som vi hittat. Sedan blev det mingel och jordgubbar!

Träffade så många härliga människor som hade vallfärdat från alla hörn av Stockholm. Här har ni gulliga Emma och Gabriel!

Så lyxigt att få hänga lite med alla er som svischar förbi i kommentarsfältet ibland!
Här har ni en till Emma!

När Stockholms stadsmission stängde för kvällen var det dags att återvända hem till Midsommarkransen med händerna fulla med begagnade fynd. Hittade så mycket fint som jag ska visa!
Stannade till lite här, för jag kan liksom inte se mig mätt på den här vyn. Vackert, eller hur?

Loading Likes...

Stockholms stadsmission, guldkorns-letande och ett spegel-fynd

  • Kommentarer på inlägget:0 kommentarer

Igår mötte jag upp Elsa i Bredäng för veckans roligaste och bästa grej!
Vi har ju ett samarbete med Stockholms stadsmission just nu och bjuder in till shoppingkväll i deras butik vid Nytorget imorgon (KOM BARA KOM!).
Inför shoppingkvällen fick vi komma till Stadsmissionens enorma lager i Bredäng för att plocka ut godbitar bland alla gåvor. Hej dröm!
Men innan vi gick in på lagret passade vi på att fynda i butiken som ligger vägg i vägg.
Elsa hittade svinfina grejer till sitt Gotlandshus. En oval spegel och en pigtittare. Priset? 150 spänn!
Och jag föll för en GIGANTISK och skittung spegel i jugendstil. Rimlig sak att stoppa ner i handväskan.

Så fick vi komma in på laget, gå igenom alla enorma lokaler och träffa megagullig personal.  Imponeras av effektiviteten och bli helt trött i ögonen av alla grejer som vi fick kika på.

Vi plockade ut några favoriter från lagret, både vintage och secondhand, tidlöst och trendigt. Elsa hittade den här fantastiska solhatten som vi kommer ha med oss på onsdag. 

Sedan packades alla godbitar ner i lådor och på onsdag skickas de till skånegatan för eventet och till er som kommer. 

Vad fick jag med mig hem då? Jo, den här lilla saken. Herregud vad tung den var. Jag är ju bondstark, men även för mig var det lite av en pärs att bära upp den här för trapporna hemma.  

Placerade den i hallen och blev så jädra nöjd. Jag ska ta en bättre bild på spegeln så ni får se så småningom. Och vad kostade den då? 200 spänn! Eller om det var 250? Hur som helst ett pangpris, särskilt när en vet att pengarna går till de som behöver dem mest <3

Loading Likes...

Mitt bästa fynd på länge!

  • Kommentarer på inlägget:2 kommentarer

vintage baby dress blue emmasvintage

 

Ibland dyker de upp. De där RIKTIGT bra fynden.
Alltid när en minst anar det tornar de upp sig med gigantiska glorior och en lite kastral gosskör som soundtrack.
Just det där hände mig i förra veckan när jag slank undan regnet på jakt efter pyjamaser, höstjacka, strumpisar och annat vardagsjox. Något vidare vardagsjox blev det ju int’.
Däremot …

vintage floral baby dress emmasvintageEn liten, liten 1950-talsklänning för barn, med liten ärm och enorm vidd i kjolen. Underkjol har den också minsann. vintage baby dress emmasvintage

På håll ser det ut som att klänningen har mönster av blåbär (vilket jag tycker är så himlans fint), men egentligen är det småsmå rosor.
Denna goding ska Majken få (om hon vill ha den vill säga) när hon blir lite större. Annars får den hänga på garderobsdörren i väntan på en lillasyster eller en lillebror.

Loading Likes...

Slut på innehåll

Det finns inga fler sidor att hämta