Tänk va! Att vi har höns!
Det är hundra gånger mysigare än jag trott och alltså de är ju som mina små, små ungar. Behöver jag säga att både jag och John är som orolig hönsföräldrar som tittar till dem stup i kvarten?
Vi har dessutom en ny morgonrutin här hemma.
Precis innan vi cyklar i väg till förskola och skola så piper vi ut till hönsgården, öppnar luckan och släpper ut hönsen i hönsgården. Ibland har vi med några brödsmulor från frukosten.
Men nu ska spana in vårt hönshus på hjul – byggt av återbrukat material.
Häromsistens fick ni se vårt rosa hönshus från utsidan och nu tänkte jag att vi ska kika in.
Och jajaja, några hörn måste fixas till, men sen är vårt hönshus klart.
Nämen hej, hej!
Tadaaa!
Jag har målat hönshuset med ett lager av kalkfärg (vatten blandat med släkt kalk från Granngården) för att hålla parasiter borta. Alla springor tätas med linoljekitt.
Väggarna ser lite flammiga ut, men det beror på att barnen hade hönshuset som ateljé förut. Många konstverk under kalken. Och till våren målar jag nog ett lager till.
Luckan till vänster är en städlucka för att kunna komma åt att mocka hönsbajs! Den har jag inte hunnit måla än, men det ska göras snabbare än snabbt.
Golvet består av en linoljemålad plywood, och under sittpinnarna finns en presenning.
På golvet har vi ekologisk halm som de gillar att gosa och sprätta runt i . Vi har ju en hel del av den varan eftersom vi bygger ett halmbalshus.
Vi vill ju undvika plast, så vi funderar på att lägga in en linoleummatta om vi kommer över någon (begagnad) snutt så småningom.
… och en vattenautomat som står på en gammal ugnsplåt (tips från följare: ha något under vattenautomaten – så TACK!) som jag hittade i sommarstugan som stod på vår tomt förut.
Här tar sig Kapten en slurk.
Hade tänkt att använda plåten som bricka till förodlingarna (ni vet när en har en massa småkrukor på våren), men detta var ju ännu bättre. Skyddar golvet!
Hyllan med reden (gammal bokhylla från sommarstugan) har jag målat i linolja – i samma nyans som hönshuset. En mix av engelskt rött (som fönstren), gulockra och vit linolja för att få till den perfekta nyansen rosa.
Hyllan var ju grön innan, och jag lät det gröna vara kvar på sina håll. Lagom mycket Pippi Långstrump.
Och har en börjat tänka Pippi så blir en inte så noggrann och perfekt-sökande med målningen – SKÖNT!
I taket sitter en begagnad värmelampa (fyndad på Marketplace) som vi kommer använda under vintern så det blir varmt och gott därinne.
Jag har delvis använt gamla fasad-brädor och plankor som varit rumsavdelare inne i sommarstugan, men också virke från våra egen andrasortering (när vi tog ner träd på tomten).
Alla gångjärn, beslag, haspar och skjutlås är begagnade.
Inne i hönsgården har jag gjort ett sandbad i en gammal Kockums-balja och så har vi satt upp ett gäng grenar som de gillar att sitta på.
Här står vattenautomater och några hemmasnickrade höns-leksaker som kidsen gjort.
Det var allt för den här gången!
Dags att stänga hönshuset och låta de små vara i fred.
Vårt rosa, återbrukade hönshus börjar ta form och står redo för Dolores, Kapten, Smulan, Dagmar och de andra hönsen. Och så tuppen Bladis så klart.
Och jag tänkte att ni skulle få en kik på vårt hönshus på hjul!
Väggar är på plats, den begagnat-fyndade plywooden har målats i rosa linoljefärg, väggarna har isolerats med sågspån och linskivor, de vita fönstren har skrapats och målats om i engelskt rött och taket är byggt av andrasorterings-plank från träden som tagits ner på tomten. De där plankorna som inte kommer bli golv i nya huset.
Vi har en hel del pill kvar. Fönstren ska drevas, hönsluckan ska isoleras (just nu används en stand-in-lucka som vi skruvar fast på kvällen). Gavlarna är inte målade och så ska vi lägga på ett plåttak som tidigare låg på ett av husen på tomten. Och här står (som ni säkert ser) själva hönsgården vid sidan av, men hönsgården står vanligtvis framför luckan.
Hönsgården har jag byggt av gammalt virke från den nedtagna sommarstugan och putsnät från Granngården. En tager vad en haver så att säga.
Och apprå på det så ser ni något som jag är extra nöjd över, nämligen rampen.
Den har jag byggt av …
Ett gammalt diskställ och en planka!
Pillade loss spjälorna från det gamla diskstället (som jag hittade i sommarstugan), och spikade fast på brädan. Kapade till brädan och målade den i linolja.
Tadaa!
Den ska skruvas fast i öppningen så den inte vobblar.
Den här gamla bokhyllan (också från sommarstugan) fick också ett nytt jobb …
Som reden!
För att redena skulle bli lagom storakapade jag bokhyllan på mitten, vände på den och skruvade ihop på nytt. För att få stabilitet satte jag en plywood på baksidan. På framsidan satte jag brädor för att halmen inte ska ramla ut.
Vad barnen gjort medan jag och John byggt hönshus? Startat en konsthall inne i hönshuset. Gulligt va?
Nu står hyllan inne i hönshuset.
Hyllan ska jag måla så snart jag kan. Hönsen använder inte redena än så jag tänker att det är bra att passa på.
Och här har vi de små gullisarna!
Hönshuset har jag målat invändigt med kalkfärg (med släkt kalk från Granngården + vatten), och så har jag satt upp sittpinnar och fyllt i håligheter inne i hönshuset med linoljekitt.
Vill du se hönshuset invändigt? En liten tour?
Klart ni ska få se det! Inlägg kommer inom kort.
I början av sommaren påbörjades bygget av ett hönshus på hjul som ni kan läsa om här.
Och vet nu vad? Hönshuset på hjul börjar bli klart! Pirr! Gah! Det har fyndats på begagnathandeln, penslats med linolja och DIY:ats loss.
Och nu får ni en liten, liten tjuvkik och så får ni se resten i nästa vecka, okej?
Jag är ju 100% nybörjare, men har bläddrat i böcker, slukat Granngårdens hönsguideoch fått massa tips av grannar.
Om jag ska urskilja några återkommande råd är det att enkelt kunna rengöra hönshuset, och att ha en bajsbräda under sittpinnarna inne i hönshuset. Aå vi har valt att ha en lucka intill sittpinnarna så vi enkelt kan skrapa ur och rengöra. Ett annat återkommande tips är att låta hönsgårdens putsnät gå ner en bra bit i jorden så rovdjur inte gräver sig in och ha nät även ovanför hönsgården. Så det ska vi också kirra.
I samma veva som vi började bygga slängde jag ut en fråga på Instagram. Nämligen om ni hade några smarta, hönsiga DIY-tips eller råd inför att att skaffa höns. Och det ramlade in en hel del DIY-tips och smarta råd, så jag tänkte att ni kunde få ta del av dem. Till min hjälp att presentera alla tips har jag återigen tuppen Martin (min mosters tupp) som bor i kommuns vackraste hönsgård!
Gör hönshuset lättstädat. Och omysigt för ohyra att gömma sig i.
Måla hönshuset i kalkfärg för att hålla ohyra borta.
Boktips: “Världens vanligaste fågel: en kärleksförklaring till höns” av Per Jensen.
Gör en rolig hönsgård med buskar, träd, pinnar.
Se till att ha en skiva under bajspinnen i hönshuset – gärna sluttande så det är enkelt att rengöra.
Kolla gruppen Mitt hönshus på Facebook. Många bra tips när man bygger. Mkt inspirationsbilder.
Gör större än du tror, man vill ha många =)
Vi använde gamla störar (obs tjocka) till sittpinnar och potatislådor till reden.
Satsa på rovdjursäkert hus och utomhushägn. Om de får gå fritt, mata med något gott inne i gården och ropa så de kan lockas in vid behov. Skydda odlingarna också i så fall.
Säkra ordetligt mot räv och duvhök.
Kiselgur. Strössla friskt.
Sand i stället för strö på golvet. Städas enkelt med kattspade. Mindre lukt. Och så klart: Bajsbräda.
Min dröm är en blomstrande trädgård där grönsaker samsas med blommor. Ett franskt potager, där trädgårdslandet är lika vackert för ögat, som gott för smaklökar – för både människor och pollinatörer. Egentligen skulle jag vilja ha en blomstrande äng, men varför inte placera ängen i trädgårdslandet också?
Och det är ju ingen dum idé att ha de viktiga trädgårdsmästarna nära jobbet – det ger hopp om en rik skörd!
Odla i pallkrage
Både jag och John är otåliga odlare.
Trots att vi är mitt uppe i planering av husbygge har vi startat igång odlingar på södra delen av tomten som är längst bort från husbygget.
Vi använder oss av pallkragar från Granngården, gjorda i svenskt, obehandlat trä (inget gammalt flamskyddsmedel som ligger å puttrar här inte).
Förutom att det är behändigt och vackert med pallkragar, fungerar för både odlingar och lövkompost, så passar det prima när en inte riktigt vet hur trädgården kommer att se ut nästa år. Pallkragarna kan ju byggas ihop på olika sätt, så planen är att flytta dem nästa år när husgrunden är på plats och vi fått ett hum var trädgården kan börja och sluta.
Just nu står fem pallkragar på rad intill hallonsnåren, där vi i framtiden ska bygga ett växthus.
Kålen har tagit av sig kostymen (täckande tyg) dagen til ära, bara för dig!
Ytterligare fyra pallkragar (eller pja, åtta om en ska vara noggrann eftersom vi ställt två pallkragar på höjden) står nära lusthuset, perennrabatt och pergola.
Därefter har vi en stor odlingslåda där vi senare kommer ha gårdsplanen och så en ensam odlingslåda intill mitt favoritträd: hasseln!
Samplantera blommor och ätbart
Just nu läser jag på om samplantering, testar och lär mig sakta. Varannan ovan jord-gröda och varannan under jord-gröda. Varannan hög, varannan låg. Varannan yvig, varannan mindre yvig.
Varannan med stort rotsystem, varannan med not so stort rotsystem.
Det är en utmaning för mig som gärna vill ha struktur och raka rader. Men så ser visst naturen inte ut, hahaha.
Så jag utmanar mig själv. Gör planer, skisser och testar mig fram.
Jag har ritat upp trädgården på ett papper, för att få översikt.
I mitt trädgårdsland samsas salladscikoria med lök och zinnia, medan morötterna får sällskap av tagetes. I potatislandet står både solrosor, pumpa och squash. Potatis och squash är inte bästisar, men det fungerade prima i trädgårdslandet på Gotland, så jag testar här också.
Och snart ska alla mina plantor av rosenskära ner lite här och var. Vid löken exempelvis. Dillfrön ska sås lite varstans, och den vackra, ätbara gurkörten ska få sällskap av något flott. Frågan är vad? Jag hade satt squash där eftersom gurkörten trivs tillsammans med squash, men det var tok för lite sol just där så nu har jag flyttat plantorna (jag måste visa en före- och efterbild på pallkragarna för grönskan är massiv).
Men vad ska jag sätta där i stället måntro? Kanske sockerärtor?
Och så lite slingerkrasse i sista stund?
Just nu är jag inne i pilla-ner-frön-i-sista-stund-läge. Jag har ju en hel del fröer i lådan för verktyg om en säger.
En hel pallkrage full av vallmo med ätbara fröer finns också i trädgården – för jag är barnsligt förtjust i vallmobröd! När hösten kommer ska bakas! Och så ska vi äta nybakat bröd när vi tar paus från husbygget.
I en annan pallkrage står tre systrar. Majs, bönor och pumpa/squash.
Trädgårdsdrömmar
Vi har storslagna drömmar på att odla i slänten nedanför hus och gårdsplanen (och skapa en sorts serpentinodling där bäcken slingrar sig förbi odlingarna) och anlägga en rejält köksträdgård med pergola, växtstöd, grönsaker, rotfrukter och gångar.
Vilka sorter trivs ihop?
Vad jag läst mig till finns det inga rätt och fel, men vissa sorter gynnar varandra och fungerar bättre ihop än andra.
Här listar jag några fina kompisar!
dill x kål
Dill är prima intill kålodlingen eftersom dillen drar till sig insekter som äter kålfjärilslarver.
gurkört x jordgubbar
Gurkörten drar till sig pollinerar och håller skadeinsekter borta. Ni hör ju – prima jordgubbarna är att vänta!
kål x ringblommor x salvia
Doftande örter och ringblommor sägs hålla kålfjärilens larver på avstånd.
solros x potatis
Inte bara fasligt vackert utan kärvänligt också! Denna kombination kör jag i år.
tomat x ringblommor Vi ska sätta ner alla tomatplantor i en pallkrage inom kort, och sprinkla lite ringblommor runt. Det blir fagert det!
Vi äger (eller pja, ägde för nu är ju hela schabraket sålt) en stor tomt, varav en del är lummig trädgård med fruktträd, pallkragar och perennrabatt, en annan del används som hage av grannen och en tredje del är … oanvänd.
Sedan vi köpte torpet så har vi pö om pö tagit över ytterligare lite av denna oanvända plätt. John har planterat ett gäng fruktträd, vi har anlagt trädgårdsland och varje år tar jag mig an projekt blomsteräng. En liten plätt i taget.
I samarbete med Granngården berättar jag hur!
En blomsteräng full av vallmo, prästkragar och rödklöver är ju inte bara fasligt vackert att se på, den är också en viktig spelbricka för att hjälpa och ta hand om vår natur och den biologiska mångfalden (alltså att det finns ett mångfald av arter, eftersom allt hänger ihop i ekosystem). Och rent krasst: Oss själva och vår matförsörjning (aldrig tidigare har det varit mer klädsamt att vara egoistisk).
För så här ligger det till.
I vår natur surrar det omkring små trädgårdsmästare, pollinatörer som bin, humlor och fjärilar.
De har ett enormt viktigt jobb eftersom de pollinerar växter och fruktträd (de suger i sig nektar och äter pollen som mat, och samtidigt flyttas pollen från ståndare till pistill and the magic happens), och hjälper till att ge rikligare skördar. Vi har dessa små surrande varelser att tacka för en tredjedel av vår mat. Om flera olika biarter pollinerar odlingar så blir det bättre frukt och fler frön hos exempelvis kaffe, äpple, tomater, jordgubbar och körsbär. Vi behöver många olika arter med andra ord.
Vi är beroende av pollinatörer, men behandlar dem sisådär.
Genom att anlägga kompakta städer, stenlagda trädgårdar, välklippta gräsmattor, använda bekämpningsmedel och normalisera försvinnande grönområden så gör vi precis tvärtom än vad vi borde. Vi gör det ogynnsamma för de små trädgårdsmästarna att bo och äta. Lägg till det storskaliga jordbruket och ohållbart skogsbruk, så får de viktiga pollinatörerna allt svårare att hitta mat och boende.
Så hur gör en för att hjälpa våra viktiga trädgårdsmästare?
1. Skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörerna genom att så smarriga blommor, anlägga en äng och sätta upp bihotell. 2. Handla ekologiskt. Alltså obesprutat. Inte besprutat. Finns det bara besprutad sallad? Skippa den och efterfråga samtidigt mer ekologiskt hos din handlare. Varför? Ja, förutom att det är prettybad för pollinatörer? Ekobonden bidrar inte bara med att erbjuda ekologiska produkter, utan i en ekologisk odling varieras växtföljden vilket gynnar pollintörerna ytligare. Det kan finnas i runda slängar 50% fler arter än hos en ekogård. Och detta gynnar du alltså genom att handla ekologiskt. 3. Skippa bekämpningsmedel eller ogräsmedel i trädgården. De viktiga pollinatörerna får i sig gifterna och tar med sig dem till bikupor och bon, och så förgiftas hundratals, kanske tusentals viktiga bin och humlor, på kuppen. Funderar du på att använda bekämpningsmedel? Gör det inte.
Appråpå den punkten med att göra det gynnsamt för pollinatörer? Du kan göra egna bihotell, med hjälp av bambustavar, grenar och jox. Principen är enkel: skapa håligheter där bina kan bo! Den här enkla lösningen gjorde John och barnen häromdagen.
De borrade helt enkelt hål i tjocka, gamla grenar, och satte dem i en ram (tillverkad av spillvirke) tillsammans med bambustavar.
Lätt som en plätt!
Förra året byggde jag ett bihotell av en gammal kakburk och babustavar. Det går att bygga av det mest så att säga.
Men det finns så klart enkla bihotell och insektshotell att köpa också, om en inte vill (har möjlighet att) bygga. Som det här från Granngården som sitter mitt i klematis-heaven! Om inte annat är det världens bästa gå-bort-present tillsammans med en påse fröer.
Varför äng?
Pollinatörer käkar nektar och pollen. Men tyvärr finns inte så mycket av den varan i vårt moderna samhälle. Matbrist är ett stort problem för våra pollinatörer. Det finns knappt 1% kvar av de ängsmaker som fanns för 100 år sedan, och en blomstrande äng är som en buffé får vilda bin och humlor. I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin, och en tredjedel av våra vilda biarter hotade i Sverige. Det behövs mat! Och mat finns bland annat på blomstrande (vackra!) ängar.
Hur anlägger en blomsteräng då?
Jo, det ska jag berätta nu.
– Välj fröer. Se till att sätta olika sorters blommor, som blommar från tidig vår till höst, för att ge mat under hela säsongen. Inte bara en sort med andra ord. Ps. Ska du anlägga en häck? Varför inte välja både syrén, hägg och fläder i häcken, istället för bara en blommande sort). – Planera. Bästa tiden för att anlägga en blomsteräng är vår och tidig sommar, men också höst (augusti-oktober). Jag fördrar höst måste jag säga! Det är då jag fått bäst resultat!
– Mager jord. Skippa gödsel, ängen vill ha mager jord. Slår du ängen, lyft bort det du slagit (gödning!) så blir jorden mager. – Luckra upp där du ska sätta frön, exempelvis med hjälp av en kratta. Eller för all del, ta bort det som växer så att du har en jordig yta där fröna kan slå rot.
– Slå! När blommorna blommat klart, slå ängen med lie (gratis träning och väldigt meditativt när du fått in snitsen) och låt blommorna ligga i ett par dagar så de hinner fröa av sig. Samla ihop böset, skaka av och lägg på komposten, eller använd som täckmaterial. Viktigt som sagt att lyfta bort böset, eftersom det annars tillför näring till jorden. Vi har en lie som vi köpt på Granngården för en massa år sedan, som med fördel slipas med slipsten. Används flitigt, inte minst för att slå ängen för att använda böset för täckodling. Slå tidigt på morgonen! – Polera tålamodet. Att anlägga en blomsteräng tar tid och ängen förändras från år till år.
– Vilka blommor trivs just där du bor? Är det vallmo, förgätmigej och blåeld, som här på Gotland, eller någon annan sort? Plocka gärna frön från vilda, sorter och sätt på din blomsteräng. Ett enkelt sätt är så klart köpa blomsterfrön i påse också.
Frön finns också i storpack, som den här blomsterblandingen som innehåller frön till nyttoväxter. Dels den här, som just heter Blomsterblandning – pollen och nektar.
Och en även den här, som heter Blomsterblandning – äng.
Rejält med fröer i en och samma förpackning, istället för smådutt. Prima om en inte vill samla fröer själv.
Vad mer kan en göra för att gynna våra viktiga pollinatörer och säkra att det finns många arter i vår natur? Förutom bihotell och blomsteräng?
Gynna biologiskt mångfald – snabba tips!
– Ska du sätta nya träd? Sätt ett träd som bjuder in till fest! Vi har en vacker lind på baksidan av vårt torp som just nu surrar för fullt. Det är magiskt! Andra träd som blommar är sälj, lönn, rönn och nyponbuskar.
– Gräsmatte-lover. Vill du ha gräsmatta? Ställ motorgräsklipparen (inte minst för att den släpper ut koldioxid) och gräsmattan gå upp i blom! Låt vitklövern och all förgätmigej (eller vad som nu kommer upp) blomma! En välklippt gräsmatta utan mat till de mest behövande är passé. Ett alternativ om du vill ha en gräsplätt för fotboll eller gräsmatte-mys? Ha en liten del gräsmatta (klippt med handjagare (hej gratisträning!)), och låt resten vilda till sig.
– Låt ogräset växa. Detta var väl en skön mening att läsa va? Men allvarligt talat. Vi lägger enormt mycket tid på att fajtas med ogräs, som att vi har gått in i en strid mot naturen. Men really, ska vi inte kila in oss lite mer klädsamt i naturen, istället för att styra, ställa och ta över. Nog för att det finns en vinst att ta bort ogräs i odlingarna per hand eller med ogräsjärn (skippa bekämpningsmedel) för att få annat att växa sig starka, men ogräset har också en viktigt uppgift. Det är mat för polliantörerna. Tistlar och maskrosor exempelvis. Låt stå där det inte konkurrera med ätbara grödor.
– Go vintage! Inhemska gammel-växter är att föredra, som perenner och rosor, som funnits i trädgårdar under lång tid. De innehåller rikligt med pollen (=mat) till skillnad från de blommor som föräldlas fram till en ny, häftig nyans. Och jämte blomsterängen, varför inte anlägga en vacker perennrabatt? En storfavorit för mig och pollinatörerna är den yviga nepetan, även kallad kattmynta, som lockar till sig surr. Ja, poppis även för katten. Blommar i flera omgångar gör den också om en klipper ner den efter blomning.
– Glöm inte kryddorna. Det är inte svårt att gynna biologiskt mångfald, för det är både vackert och … gott. Lika smarriga som färska kryddor är i säsongen middagar, lika efterlängtade är de för pollinatörer. Gå loss på gräslök, timjan och mynta exempelvis. Även Mejram och Salvia är gött (för alla).
I min trädgård odlas det till höger och vänster, i trädgårdsland och i pallkrage. Och pja, jag har vääääldigt många pallkragar.
Jag gillar hur pallkragarna ramar in trädgården och organiserar i allt det vilda, men sedan ska jag ju inte sticka under stol med att det både är lättrensat (hej bekväm höjd) och dessutom lättodlat. Det som inte trivs i trädgårdslandet trivs garanterat i pallkrage.
Sockerärtor trivs inte nämnvärt i trädgårdslandet ännu (behövs nog ett par vändor jordförbättring), men sockerärtorna trivs desto bättre pallkrage.
Några av mina pallkragar är begagnade, men de flesta är inköpta via Granngården (och har ett par år på nacken), eftersom Granngården har pallkragar av svenskt, obehandlat trä. Jag försöker att hålla mitt trädgårdsland så frtti från gifter det bara går. Ekologisk, KRAV-märkt jord, ekologiska fröer och så trä utan en massa kollijox i. Inget tryckimpregnerat trä i mina odlingar, inga bekämpningsmedel eller tveksamt bös i min trädgård. Det trä som finns i trädgården är målad med linolja, alternativt obehandlat (och jag tycker faktiskt att de är finast när de får åldras och gråna av sig själva).
Vad odlar jag då?
En pallkrage är full av kryddor, medan jag roterar de andra pallkragarna. Jag odlar allt från smultron, sallad, tomater till kikärtor och grönkål. Mitt bästa pallkrage-tips är busktomater. De är stadiga och ger enorma mängder småtomater.
För att ge dem lite stöd har jag byggt en sådan här konstruktion, inspirerad av Bee Urban i Stockholm:
Här är tomaterna ganska små, men i takt med att de växer binder jag upp dem. Med hjälp av samma konstruktion odlar jag också slanggurka och då – fanfar – sockerärtor!
Det enda som behövs är två pallkragar på hög, bambustavar, snöre och …
… Stängselkrampor eller krokar. Allt material finns på Granngården. Eftersom jag har en never-ending bod hade jag allt material hemma, och kunde bygga upp i ett nafs. Den som spar hen har.
Vad kan en odla pallkrage? Allt! Har en som jag ett ganska nyanlagt trädgårdsland, som tar tid jordförbättra, är det ett bra komplement för att få prunk i trädgården. Pallkragarna är koncentrerade till ytan och det går lätt att få till en bra odlingsjord och att täckodla.
Vad är täckodling? Detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om, men jag här på torpet täckodlar vi så mycket vi bara kan och hinner. Och när vi flyttar till landet permanent – vilket (förhoppningsvis) är höstens plan – så ser jag fram emot att ha mer tid att täckodla.
Täckodla är precis som det låter: att odla genom att täcka odlingarna. Vi har en äng som vi slår med lie, och med gräset från ängen täcker vi så mycket ytor av våra odlingar som det bara går. Tjocka lager gräs (funkar så klart med annat organiskt material också) läggs mellan plantorna för att förhindrar att ogräs växer, samtidigt som täcket av organiskt material håller fukten kvar i jorden och ge grödorna näring.
Att tänka på! – Växla grödor! Variera vilka grödor du odlar. Jag har endast en pallkrage som har återkommande typ av växter och det är den med färska kryddor, eftersom flera av dem övervintrar. Även smultron kan ju stå och götta sig av sig själva. – Vattna! Pallkragar gör det enkelt att vattna koncentrerat, men kan också torka ut. Så ha koll, eller använd droppslang kopplad till regntunna (som jag visade i detta inlägg: Spara vatten: DIY, tips och trix!). – Gödsla – oh, the magic of guldvatten! Glöm inte att gödsla dina odlingar. Här används guldvatten flitigt.
Anlägg en pallkrage – hur gör en? Gräv fram wellpapp och tidningar ur återvinningen, ta vara på grenar, löv och annat bös i trädgården, och gör dig redo för att anlägga en pallkrage! Pja, en kan ju så klart köpa en pallkrage och mängder av påsar jord för att anlägga sin pallkrage, men det finns både billigare och mer resurseffektiva sätt att kirra en pallkrage. Nämligen att använda det en har!
Här har jag laddat upp med:
– två pallkragar i obehandlat trä från Granngården
– wellpapp (den här stora kartongbiten fick jag av Granngården i Visby, tack!)
– grenar, torkade löv och annat organsikt material som jag hittat i trädgården
– KRAV-märkt jord från Granngården
Börja med att montera i hop pallkragen och ställ den där du vill ha den.
Fick prima hjälp i monteringen kan jag säga.
Ta bort eventuell tejp på kartongen (tejp har inte i naturen att göra som bekant) och passa in i pallkragen.
Tadaaa! Se till att kanterna går upp i pallkragen så ogräset inte letar sig in. Släng på några morgontidningar på pappen när du är i farten. Det ger en bra grund. Nu är det dags att fylla pallkragen.
Fyll på med organsikt material! Moffla på bara!
Sedan är det dags för KRAV-märkt jord. En kan så klart fylla på med KRAV-märkt jord i HELA pallkragen, men det kräver väldigt många påsar jord. Så tricket är att tjoffa på med organiskt material i botten. Små, torkade pinnar, löv, gräsklipp eller lite kompost. Och därefter, när en fått upp lite höjd, då kryddar jag med KRAV-märkt jord. Varje år jordförbättrar jag med gödsel, och däremellan vattnar jag med gödslat vatten.
När jorden är på plats pillar jag ner frön. Just här har jag satt mitt bästa: sallad! Något en kan så hela sommaren lång och inte kan ha för mycket av.
Sedan är det bara att vänta, och njuta!
Vad odlar du helst i pallkrage?
Detta var den andra delen i ett samarbete med Granngården.
Förra veckan publicerade jag ett inlägg om den viktiga resursen vatten: Spara vatten: DIY, tips och trix!
I nästa vecka publiceras ännu inlägg om odling! Missa inte!
Ps. Vet ni, det finns arbetskläder, men jag fördrar att få saker gjorda när jag får feeling om det så betyder att det görs innan stranden i årets begagnatfyndade, vita sommarsjok.
Sommar för mig betyder odling, prunk och att försiktigt kila in sig i naturen. Inte härska över den och försöka fajtas mot den.
Sommar är så klart också: svalkande dopp, cykla på dammiga grusvägar och äta middagar i solnedgången.
Och så – kanske det bästa och mysigaste – sommarregn!
När det öser ner är det som att fylla förråden, för en vet ju inte när regnet kommer igen.
Vatten är en resurs, en lyxvara, en nödvändighet.
En bristvara och krut för konflikt på vissa ställen. En vardags-vanlis-grej på andra ställen. Som här i Sverige, där vi på många platser tar tillgången till vatten för given. “En resurs som aldrig sinar”. Vi slösar rätt rejält. Tar mångalånga duschar, fyller våra pooler (och fyller om dem när vattnet fått för mycket bös i sig), spolväntar på det kalla vattnet när det ska drickas vatten och vi vattnar våra gräsmattor för att de ska bli gröna och sköna,. Inte för att äta dem, eller för att ge mat åt insekter. Normen säger kortklippta, gröna, välvattnade gräsmattor. Vi till och med spolar ner vårt kiss med dricksvatten. Trots att vi matas med information om att grundvattennivåerna ständigt är låga.
Vatten är något vi ska värna om, snåla med och ta vara på. Så det räcker till alla.
Och i samarbete med Granngården ska jag visa hur jag sparar vatten i min trädgård, på ett resurseffektivt sätt.
Inga nya prylar inhandlades till detta samarbete, utan allt som syns här var ting jag haft i många år, som regntunna, juteväv, fodersäck, rep, slang, droppslang och vattenkanna som inhandlats på Granngården för länge sedan – och som håller än.
Det enda som är nytt är ett munstycke till en kran. Allt går att få tag i begagnat om en så vill.
På Gotland råder det ständig vattenbrist, och därmed också bevattningsförbud. Grundvattennivåerna är låga och att spara på vatten är kutym.
Älskar en trädgård och odling som jag så gäller det att vara kreativ för att få vattnet att räcka om det råkar bli långvarig torka, annars måste en välja vad vattnet ska räcka till. För det är inte bara att plugga i slangen i kranen så att säga. Att spara vatten har blivit lite av en sport, och en känner sig rik när en har regntunnorna fulla till brädden. Tar vattnet slut, så tar det slut.
Allt som allt har jag fyra regntunnor i trädgården.
Två begagnade vintunnor (som ej var billiga), en regntunna i plast som förmodligen följde med torpet och ytterligare en från Granngården som har många år på nacken.
Det är ju ganska lätt att få tag i billiga, begagnade regntunnor, men de är inte alltid så värst … vackra. De kan ha allsköns flashiga färger. Regntunnorna ska ju först och främst fylla en funktion (så klart), men det skadar ju inte att de smälter in i trädgården. Hittar en mindre vackra tunnor som fungerar för ändamålet kan en ju faktiskt snygg-ifiera dem så de smälter in i trädgården lite mer. Och så klart uppdatera den regntunna en har hemma, istället för att köpa en ny.
Jag ska visa hur med ett enkelt DIY!
Här har vi två, gamla regntunnor i plast. Förvisso gröna, så de smälter in i naturens grönska.
Men vad sägs om det här:
Här testade jag att ge regntunnorna ny känsla med hjälp av en gammal fodersäck, rep och och spillvirke från boden. Inget nytt inhandlades för detta DIY, utan allt är återbruk.
Den höga tunnan har jag klätt i fodersäcken (som jag fick sprätta upp lite för att tunnan skulle få plats).
Säcken hålls uppe genom att jag vikt ner kanten i tunnan och också fäst med ett gammalt rep. Ett så kallat fem-minuters-DIY.
Minus locket som jag gjorde av en gammal träskiva, och pja, det tog väl kanske en kvart att såga till med cirkelsåg (rekommenderar dock figursåg, men den var tydligen i stan!) och borra upp ett lagom stort hål i den.
Den andra regntunnan byggde jag ett skal till med hjälp av spillvirke från boden. Plankorna sågade jag till på en höft och fäste med spikband på baksidan. Gick snabbt och så fick jag effekten av en regntunna i trä, men för inga pengar alls.
När jag rensade boden hittade jag gammal juteväv, så jag testade att klä in tunnan i det också. Bara att vira runt, och om en vill: tråckla fast för att snäva åt. Och så klart: rep runt, som fungerar som ett skärp.
Andra sätt att ge den viktiga regntunnan lite med autentiskt utseende är ju att klä den i hönsnät och helt sonika låta växtlighet omsluta regntunnan. Detta ska jag LÄTT testa, men det får bli i nästa trädgård.
Vilken tunna gillade du bäst?
Förutom regntunnor då? Hur kan en förenkla sparandet av regnvatten?
Det första vi gjorde när vi flyttade in i torpet var att sätta upp hängrännor, så huset skulle må bra, men också för att kunna ta hand om allt regnvatten. Ett av de bästa beslut vi fattade var att ha utkastare på stuprören. Vi har en utkastare, men skulle lätt rekommendera flera stycken. Utkastaren sitter på lagom höjd så att en kan ha en regntunna under.
Vi har löst det så att vi har en lite högre regntunna på lut, direkt under utkastaren, och en lägre tunna bredvid. När första regntunnan är full, så rinner det över i den lägre. Inget aktivt val vi gjorde, utan upptäckte att det fungerade efter en regnskur.
Vid varje husknut står dessutom regntunnor, hinkar, vattenkannor och loppisfyndade mjölkkannor som fungerar som reservbehållare om det blir störtskur. Alla försedda med lock så inget barn råkar ramla i.
Min senaste lösning för att ta hand om regnvattnet kommer här!
Och till detta behöver en:
– droppslang (gammal goding från Granngården)
– munstycke med slangklämma
– kran till regntunna (följer ofta med regntunnor)
Monterade kranen på regntunnan, fäste munstycket och kopplade på en slang som jag ledde …
… till tomatodlingen, där jag kopplade in droppslangen. Istället för att gå med vattenkannor, så kan denna lösning ticka på så länge regnvattnet räcker. Och har en många tunnor som är sammanlänkande kan en dra på semester.
Förutom lösningarna jag berättat om här i inlägget, så sparar vi vatten så här på torpet:
Bada badkar: Istället för att ta en dusch (överskattat sommartid), så fyller vi upp badkaret i trädgården med vatten. En bit tvagning, fast utan tvål då. När det badats klart används vattnet till odlingarna.
Liten vattenberedare. Vi har en liten vattenberedare, så duscharna blir automatiskt korta om de måste göras. Samt har så klart resurseffektivt duschmunstycke.
Kokvatten. Allt vatten från potatiskok och skrubba-potatis-vatten, tas om hand i vattenbehållare i köket. Blir många skvättar till slut.
Leftovers. Helt galet vad många halvdruckna vattenglas som står lite var stans på sommaren. Istället för att hälla ut dem i vasken åker de i en liten mjölkkanna som står på diskbänken i köket. Många bäcker små och så vidare.
Utekiss! Är det sommar så är det. Och så är det ju bästa gödningen för växterna också! Win!
