Orangeriet är under förvandling. Från vinterförvaring, förråd av av fönster och fönsterrenovering till odlingsplats!
Fröer, (torvfri) jord, komposterbara krukor och tråg i återvunnet material har införsskaffats på Granngården. För detta är ju första året med ett klart orangeri! Och ja, även om krukorna är komposterbara så planerar jag så klart att använda dem många år framöver (mest resurseffektivt så). Men skulle någon av krukorna komma på vift, så vet jag attt materialet är komposterbart!
Arbetsbänken som vi fick från ett rivningshus – love it! Plus är fenomenalt för alla odlingar.
Vårens och sommarens projekt är att skapa en bi-dragande trädgård (och bygga klart huset). Planetra fruktträd, buskar och anlägga perennrabatter av bi-dragande blommor. Jätteverbena, solhatt och blåklockor. Visste ni om att det finns bi-sorter som endast livnär sig på klockblommor? Jag har gått loss bland alla fröer och införskaffat en arsenal av fröer som skapar en gynnsam trädgård åt de viktiga trädgårdsmästarna – pollinatörer! De där små rackarna – bin, humlor och fjärilar – som vi har att tacka för en tredjedel av vår mat. Pollinatörerna som vi behandlar ganska kasst genom att vagga gräsmattenormen, trimma trädgården och bygga bort vild natur.
Men på vår gård ska det vara annorlunda.
När jag valt fröer har jag hållit utkik efter den här lilla symbolen – märket med blommor med bin runtomkring. Det visar att sorten är uppskattad av pollinatörer.
Sånt här gillar en ju! Tråg som passar perfekt på de djupa fönsterbrädorna som jag byggde förra våren.
Och där ser en huset!
Vad har du för bi-dragande favoriter? Tar gärna emot tips!
Min dröm är en blomstrande trädgård där grönsaker samsas med blommor. Ett franskt potager, där trädgårdslandet är lika vackert för ögat, som gott för smaklökar – för både människor och pollinatörer. Egentligen skulle jag vilja ha en blomstrande äng, men varför inte placera ängen i trädgårdslandet också?
Och det är ju ingen dum idé att ha de viktiga trädgårdsmästarna nära jobbet – det ger hopp om en rik skörd!
Odla i pallkrage
Både jag och John är otåliga odlare.
Trots att vi är mitt uppe i planering av husbygge har vi startat igång odlingar på södra delen av tomten som är längst bort från husbygget.
Vi använder oss av pallkragar från Granngården, gjorda i svenskt, obehandlat trä (inget gammalt flamskyddsmedel som ligger å puttrar här inte).
Förutom att det är behändigt och vackert med pallkragar, fungerar för både odlingar och lövkompost, så passar det prima när en inte riktigt vet hur trädgården kommer att se ut nästa år. Pallkragarna kan ju byggas ihop på olika sätt, så planen är att flytta dem nästa år när husgrunden är på plats och vi fått ett hum var trädgården kan börja och sluta.
Just nu står fem pallkragar på rad intill hallonsnåren, där vi i framtiden ska bygga ett växthus.
Kålen har tagit av sig kostymen (täckande tyg) dagen til ära, bara för dig!
Ytterligare fyra pallkragar (eller pja, åtta om en ska vara noggrann eftersom vi ställt två pallkragar på höjden) står nära lusthuset, perennrabatt och pergola.
Därefter har vi en stor odlingslåda där vi senare kommer ha gårdsplanen och så en ensam odlingslåda intill mitt favoritträd: hasseln!
Samplantera blommor och ätbart
Just nu läser jag på om samplantering, testar och lär mig sakta. Varannan ovan jord-gröda och varannan under jord-gröda. Varannan hög, varannan låg. Varannan yvig, varannan mindre yvig.
Varannan med stort rotsystem, varannan med not so stort rotsystem.
Det är en utmaning för mig som gärna vill ha struktur och raka rader. Men så ser visst naturen inte ut, hahaha.
Så jag utmanar mig själv. Gör planer, skisser och testar mig fram.
Jag har ritat upp trädgården på ett papper, för att få översikt.
I mitt trädgårdsland samsas salladscikoria med lök och zinnia, medan morötterna får sällskap av tagetes. I potatislandet står både solrosor, pumpa och squash. Potatis och squash är inte bästisar, men det fungerade prima i trädgårdslandet på Gotland, så jag testar här också.
Och snart ska alla mina plantor av rosenskära ner lite här och var. Vid löken exempelvis. Dillfrön ska sås lite varstans, och den vackra, ätbara gurkörten ska få sällskap av något flott. Frågan är vad? Jag hade satt squash där eftersom gurkörten trivs tillsammans med squash, men det var tok för lite sol just där så nu har jag flyttat plantorna (jag måste visa en före- och efterbild på pallkragarna för grönskan är massiv).
Men vad ska jag sätta där i stället måntro? Kanske sockerärtor?
Och så lite slingerkrasse i sista stund?
Just nu är jag inne i pilla-ner-frön-i-sista-stund-läge. Jag har ju en hel del fröer i lådan för verktyg om en säger.
En hel pallkrage full av vallmo med ätbara fröer finns också i trädgården – för jag är barnsligt förtjust i vallmobröd! När hösten kommer ska bakas! Och så ska vi äta nybakat bröd när vi tar paus från husbygget.
I en annan pallkrage står tre systrar. Majs, bönor och pumpa/squash.
Trädgårdsdrömmar
Vi har storslagna drömmar på att odla i slänten nedanför hus och gårdsplanen (och skapa en sorts serpentinodling där bäcken slingrar sig förbi odlingarna) och anlägga en rejält köksträdgård med pergola, växtstöd, grönsaker, rotfrukter och gångar.
Vilka sorter trivs ihop?
Vad jag läst mig till finns det inga rätt och fel, men vissa sorter gynnar varandra och fungerar bättre ihop än andra.
Här listar jag några fina kompisar!
dill x kål
Dill är prima intill kålodlingen eftersom dillen drar till sig insekter som äter kålfjärilslarver.
gurkört x jordgubbar
Gurkörten drar till sig pollinerar och håller skadeinsekter borta. Ni hör ju – prima jordgubbarna är att vänta!
kål x ringblommor x salvia
Doftande örter och ringblommor sägs hålla kålfjärilens larver på avstånd.
solros x potatis
Inte bara fasligt vackert utan kärvänligt också! Denna kombination kör jag i år.
tomat x ringblommor Vi ska sätta ner alla tomatplantor i en pallkrage inom kort, och sprinkla lite ringblommor runt. Det blir fagert det!
Tillsammans bi-dra till biologisk mångfald genom att så blommor, plantera blommande träd och buskar (läs mat till viktiga pollinatörer), och samtidigt skapa Sveriges vackraste och vettigaste kommun våren och sommaren 2021. Och dela med oss av blomsterprakten via sociala medier under hashtaggen #låthelakarlstadblomma#låthelasverigeblomma
För så här ligger det till.
Vi människor är beroende av viktiga pollinatörer – inte minst för vår matförsörjning.
Men allt som oftast ser vi naturen som något vi ska erövra, försöka mota bort och styra och viftar bort dessa betydelsefulla trädgårdsmästare, och jobbar enträget bort de livsmiljöer där de trivs. Det råder akut brist på mat och boende för pollinatörer, men det fina i kråksången är att vi kan hjälpa till.
Dels genom att skippa bekämpningsmedel, handla ekologiskt och ta det lugnt med att anlägga gräsmattor, sten och trall. Men också genom att (och nu kommer vi till själva pistillen i blomsterprakten): odla blommor, buskar och träd som blir som bufféer för pollinatörer. På balkongen, innergården, kolonilotten, ängen eller i trädgården. Och för all del: på taket till livsmedelsbutiken, i krukor utanför arbetsplatsen eller i pallkragar på förskolan eller skolan.
Skippa att klippa gräsmattan, låta den gå upp i blom (eller låta delar av gräsmattan bli äng?) och inte vara så noga i trädgården. Att ligga i hängmattan i sommar och skippa att rensa ogräs har aldrig varit så välgörande.
Ser fram emot att följa bilder på odlingspepp, fröpåsar, otippade ställen att odla på, prunkande balkonger och blomsterstinna trädgårdar. Kommunala parker, rondeller eller varför inte stadskärnor? Och kanske att företag vågar utmana varandra?
I år kickstartar vi, men tanken är att detta SÅ KLART ska växa sig större.
Vi tycker givetvis att alla kommuner ska utmana oss! Kanske en #låthelauppsalablomma dyker opp? Eller en #låthelaskellefteåblomma kan ta fart under #låthelasverigeblomma ?
Det vore ju underbart!
Vi äger (eller pja, ägde för nu är ju hela schabraket sålt) en stor tomt, varav en del är lummig trädgård med fruktträd, pallkragar och perennrabatt, en annan del används som hage av grannen och en tredje del är … oanvänd.
Sedan vi köpte torpet så har vi pö om pö tagit över ytterligare lite av denna oanvända plätt. John har planterat ett gäng fruktträd, vi har anlagt trädgårdsland och varje år tar jag mig an projekt blomsteräng. En liten plätt i taget.
I samarbete med Granngården berättar jag hur!
En blomsteräng full av vallmo, prästkragar och rödklöver är ju inte bara fasligt vackert att se på, den är också en viktig spelbricka för att hjälpa och ta hand om vår natur och den biologiska mångfalden (alltså att det finns ett mångfald av arter, eftersom allt hänger ihop i ekosystem). Och rent krasst: Oss själva och vår matförsörjning (aldrig tidigare har det varit mer klädsamt att vara egoistisk).
För så här ligger det till.
I vår natur surrar det omkring små trädgårdsmästare, pollinatörer som bin, humlor och fjärilar.
De har ett enormt viktigt jobb eftersom de pollinerar växter och fruktträd (de suger i sig nektar och äter pollen som mat, och samtidigt flyttas pollen från ståndare till pistill and the magic happens), och hjälper till att ge rikligare skördar. Vi har dessa små surrande varelser att tacka för en tredjedel av vår mat. Om flera olika biarter pollinerar odlingar så blir det bättre frukt och fler frön hos exempelvis kaffe, äpple, tomater, jordgubbar och körsbär. Vi behöver många olika arter med andra ord.
Vi är beroende av pollinatörer, men behandlar dem sisådär.
Genom att anlägga kompakta städer, stenlagda trädgårdar, välklippta gräsmattor, använda bekämpningsmedel och normalisera försvinnande grönområden så gör vi precis tvärtom än vad vi borde. Vi gör det ogynnsamma för de små trädgårdsmästarna att bo och äta. Lägg till det storskaliga jordbruket och ohållbart skogsbruk, så får de viktiga pollinatörerna allt svårare att hitta mat och boende.
Så hur gör en för att hjälpa våra viktiga trädgårdsmästare?
1. Skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörerna genom att så smarriga blommor, anlägga en äng och sätta upp bihotell. 2. Handla ekologiskt. Alltså obesprutat. Inte besprutat. Finns det bara besprutad sallad? Skippa den och efterfråga samtidigt mer ekologiskt hos din handlare. Varför? Ja, förutom att det är prettybad för pollinatörer? Ekobonden bidrar inte bara med att erbjuda ekologiska produkter, utan i en ekologisk odling varieras växtföljden vilket gynnar pollintörerna ytligare. Det kan finnas i runda slängar 50% fler arter än hos en ekogård. Och detta gynnar du alltså genom att handla ekologiskt. 3. Skippa bekämpningsmedel eller ogräsmedel i trädgården. De viktiga pollinatörerna får i sig gifterna och tar med sig dem till bikupor och bon, och så förgiftas hundratals, kanske tusentals viktiga bin och humlor, på kuppen. Funderar du på att använda bekämpningsmedel? Gör det inte.
Appråpå den punkten med att göra det gynnsamt för pollinatörer? Du kan göra egna bihotell, med hjälp av bambustavar, grenar och jox. Principen är enkel: skapa håligheter där bina kan bo! Den här enkla lösningen gjorde John och barnen häromdagen.
De borrade helt enkelt hål i tjocka, gamla grenar, och satte dem i en ram (tillverkad av spillvirke) tillsammans med bambustavar.
Lätt som en plätt!
Förra året byggde jag ett bihotell av en gammal kakburk och babustavar. Det går att bygga av det mest så att säga.
Men det finns så klart enkla bihotell och insektshotell att köpa också, om en inte vill (har möjlighet att) bygga. Som det här från Granngården som sitter mitt i klematis-heaven! Om inte annat är det världens bästa gå-bort-present tillsammans med en påse fröer.
Varför äng?
Pollinatörer käkar nektar och pollen. Men tyvärr finns inte så mycket av den varan i vårt moderna samhälle. Matbrist är ett stort problem för våra pollinatörer. Det finns knappt 1% kvar av de ängsmaker som fanns för 100 år sedan, och en blomstrande äng är som en buffé får vilda bin och humlor. I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin, och en tredjedel av våra vilda biarter hotade i Sverige. Det behövs mat! Och mat finns bland annat på blomstrande (vackra!) ängar.
Hur anlägger en blomsteräng då?
Jo, det ska jag berätta nu.
– Välj fröer. Se till att sätta olika sorters blommor, som blommar från tidig vår till höst, för att ge mat under hela säsongen. Inte bara en sort med andra ord. Ps. Ska du anlägga en häck? Varför inte välja både syrén, hägg och fläder i häcken, istället för bara en blommande sort). – Planera. Bästa tiden för att anlägga en blomsteräng är vår och tidig sommar, men också höst (augusti-oktober). Jag fördrar höst måste jag säga! Det är då jag fått bäst resultat!
– Mager jord. Skippa gödsel, ängen vill ha mager jord. Slår du ängen, lyft bort det du slagit (gödning!) så blir jorden mager. – Luckra upp där du ska sätta frön, exempelvis med hjälp av en kratta. Eller för all del, ta bort det som växer så att du har en jordig yta där fröna kan slå rot.
– Slå! När blommorna blommat klart, slå ängen med lie (gratis träning och väldigt meditativt när du fått in snitsen) och låt blommorna ligga i ett par dagar så de hinner fröa av sig. Samla ihop böset, skaka av och lägg på komposten, eller använd som täckmaterial. Viktigt som sagt att lyfta bort böset, eftersom det annars tillför näring till jorden. Vi har en lie som vi köpt på Granngården för en massa år sedan, som med fördel slipas med slipsten. Används flitigt, inte minst för att slå ängen för att använda böset för täckodling. Slå tidigt på morgonen! – Polera tålamodet. Att anlägga en blomsteräng tar tid och ängen förändras från år till år.
– Vilka blommor trivs just där du bor? Är det vallmo, förgätmigej och blåeld, som här på Gotland, eller någon annan sort? Plocka gärna frön från vilda, sorter och sätt på din blomsteräng. Ett enkelt sätt är så klart köpa blomsterfrön i påse också.
Frön finns också i storpack, som den här blomsterblandingen som innehåller frön till nyttoväxter. Dels den här, som just heter Blomsterblandning – pollen och nektar.
Och en även den här, som heter Blomsterblandning – äng.
Rejält med fröer i en och samma förpackning, istället för smådutt. Prima om en inte vill samla fröer själv.
Vad mer kan en göra för att gynna våra viktiga pollinatörer och säkra att det finns många arter i vår natur? Förutom bihotell och blomsteräng?
Gynna biologiskt mångfald – snabba tips!
– Ska du sätta nya träd? Sätt ett träd som bjuder in till fest! Vi har en vacker lind på baksidan av vårt torp som just nu surrar för fullt. Det är magiskt! Andra träd som blommar är sälj, lönn, rönn och nyponbuskar.
– Gräsmatte-lover. Vill du ha gräsmatta? Ställ motorgräsklipparen (inte minst för att den släpper ut koldioxid) och gräsmattan gå upp i blom! Låt vitklövern och all förgätmigej (eller vad som nu kommer upp) blomma! En välklippt gräsmatta utan mat till de mest behövande är passé. Ett alternativ om du vill ha en gräsplätt för fotboll eller gräsmatte-mys? Ha en liten del gräsmatta (klippt med handjagare (hej gratisträning!)), och låt resten vilda till sig.
– Låt ogräset växa. Detta var väl en skön mening att läsa va? Men allvarligt talat. Vi lägger enormt mycket tid på att fajtas med ogräs, som att vi har gått in i en strid mot naturen. Men really, ska vi inte kila in oss lite mer klädsamt i naturen, istället för att styra, ställa och ta över. Nog för att det finns en vinst att ta bort ogräs i odlingarna per hand eller med ogräsjärn (skippa bekämpningsmedel) för att få annat att växa sig starka, men ogräset har också en viktigt uppgift. Det är mat för polliantörerna. Tistlar och maskrosor exempelvis. Låt stå där det inte konkurrera med ätbara grödor.
– Go vintage! Inhemska gammel-växter är att föredra, som perenner och rosor, som funnits i trädgårdar under lång tid. De innehåller rikligt med pollen (=mat) till skillnad från de blommor som föräldlas fram till en ny, häftig nyans. Och jämte blomsterängen, varför inte anlägga en vacker perennrabatt? En storfavorit för mig och pollinatörerna är den yviga nepetan, även kallad kattmynta, som lockar till sig surr. Ja, poppis även för katten. Blommar i flera omgångar gör den också om en klipper ner den efter blomning.
– Glöm inte kryddorna. Det är inte svårt att gynna biologiskt mångfald, för det är både vackert och … gott. Lika smarriga som färska kryddor är i säsongen middagar, lika efterlängtade är de för pollinatörer. Gå loss på gräslök, timjan och mynta exempelvis. Även Mejram och Salvia är gött (för alla).
Jag gillar ju listor. Så här kommer en lista med 8 viktiga, omskakande, härliga och tunga saker en tisdag.
Årets hållbara profil!
Hurra för min fenomenalt skickliga Klimatklubben-kollega Johanna som har blivit utsedd till Erikshjälpens Sveriges Second Hand Profil 2019! Helt rätt! Johanna, som driver Slowfashion.nu, är en fena på hållbart mode, material och vilka företag som klarar nålsögat.
På torsdag klockan 17:30 tar hon emot sitt pris på The Lobby i Stockholm, och föreläser en kortis. Om du älskar mode lika mycket som jag tycker jag VERKLIGEN att du ska kick förbi, för Johanna är ju ett ess på hållbart mode. Jag ska försöka gå, men vågar inte lova något eftersom jag fortfarande är så matt efter influensan (eller vad det nu var jag hade).
Viktigt uppdrag
Jag har fått ett spännande, roligt och tungt uppdrag som jag ska ta mig an i veckan. Jag ska plåta kampanjebilder för en grej som känns både vacker och viktig. Än så länge hemligt, men längtar så tills jag får berätta för er <3
Hej Riksdagen!
I dag är det dags för fjärde besöket i Riksdagen med Klimatklubbens initiativtagare. Vi har tidigare träffat Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och är det alltså dags för att snacka klimat med Socialdemokraterna.
Earth hour
På lördag mellan 20:30-21:30 är det Earth hour. Ett ypperligt tillfälle att träna på att släcka, och samtidigt make a statement. Läs mer om Earth hour här!
#brinnförjosefin
Få har väl ingått vad som just nu sker på i dyningarna efter dokumentären om sångerskan Josefin Nilsson på SVT. Jag, liksom många andra, blev så drabbad av historien om den totala livsglöden och självklarheten som en man och hans våld släkte. Vars kropp gav upp till slut, efter sviterna av en mans våld. En man som fortfarande hyllas som geni, har fast jobb på Dramaten och vars liv inte påverkats nämnvärt. Tills nu.
Jag låg feberhet i sängen i lördags, såg dokumentären och blev så förbannad att jag tror febern höjdes med ett svep. Fasen vad jag önskade kraft att palla mig till lördagens manifestation #brinnförjosefin utanför Elverket i Stockholm, för det visar vad samlad kraft (inte minst genom sociala medier) kan göra. Nu har Dramaten pausat föreställningen som den kända skådespelaren (som väl alla vet vem det är?), och jag hoppas innerligt att den tystnadskultur som råder bara … pulveriseras. Och jag tycker att skådespelaren Alexander Karim går i bräschen genom att offentligt tacka nej till roller där han förväntas spela med folk som inte kan bete sig.
Tack @cissiwallin för att du drog ihop #brinnförjosefin
Nedsläckt land
Om du inte redan sett “Nedsläkt land” på SVT så tycker jag att du ska göra det. Sjukt intressant, även om själva serien har sina glapp. Här har public service tagit sin uppgift på största allvar, att faktiskt förmedla kunskap. Alla minns väl den där foldern som en fick hem. “Om krisen eller kriget kommer“. Om jag har den kvar? Nej. Jag förlitar mig fullt på att allt ska fungera, och lever i ett land där jag aldrig behövt oroa mig för någon kris eller krig. Jag är privilegierad. Samtidigt skulle lantisen i mig aldrig förlita sig på något. Lantisen som upplevde strömavbrott ett par gånger per år. Hemma i Värmland var vi kittade med pannlampor, AGA-spis, jordkällare, extra bilbatterier, trangiakök och extra bränsle om så behövdes, för elen kunde försvinna i ett par dagar. Här i stan har jag knappt koll på om jag äger en ficklampa. Men att faktiskt vara förberedd är ju bara … smart.
Dödens storm
Klimatförändringarna, de som vi bidrar till genom att släppa ut växthusgaser, kommer ge nyckfullare och mer extrema väderförhållanden. Cyklonen Idai som drog in över Mocambique i förra veckan har kallats “södra halvklotets dödligaste storm”, och kopplats till just klimatförändringarna. Mocambique är ett av världens fattigaste länder, där hälften av befolkningen saknar tillgång till rent vatten. Hälften.
– Vi ser en ökning av regnrelaterade tropiska cykloner som är kopplade till klimatförändringarna och en globala uppvärmningen. Följderna blir ännu värre av att havsnivån ökat och många lågt liggande kuststäder drabbas, som i fallet med Beira, säger Anne-Claire Fontan vid det tropiska cyklonprogrammet på Världsmeteorologiska organisationen (WMO) till SVD.
Så många människor har dött, och kommer att dö. Inte just precis här nödvändigtvis, men så många andra platser. Vi har inte tid att dö, vi är fullt upptagna med att fundera på om flygskam är rätt väg att gå, förfasas över skolplikt och funderingar kring hur vår BNP kommer att drabbas.
God kväll!
För ett tag sedan – efter att jag så malligt visat att jag sorterat mina fröer efter månader jag ska sätta dem – fick jag en önskan om ett inlägg. Nämligen vad jag ska odla på torpet – och när!
Jag har ju redan grottat i sommarens projekt på torpet och mina trädgårdsplaner, men nu kommer listor – månad för månad.
Men vad ska ner i jorden? I år blir temat säkra grönsaker och massa göttiga blommor till bin och humlor.
Februari (förkultivering) Wiii, snart ska jag ställa fram ett extra bord framför sovrumsfönstret och ladda upp med odlingar. För här ska förkultiveras!
jätteverbena (kan fungera som perenn i Sverige)– yviga, vilda och underbara till perennrabatten solhatt (perenn)– min nya favoritperenn (som jag fått tips av er läsare) busktomat – dessa förkultiverar jag inomhus och låter sedan stå ute hela sommaren. Hur tåliga som helst! lavendel – älskar lavendel eftersom det doftar så härligt och dessutom går att baka på. Trivs dessutom prima i Gotlands torra klimat. berglin – (perenn) vackert himmelsblå blomma till perennrabatten. Blommar juni-augusti. studentnejlika – (perenn) klarröd nejlika som blommar på högsommaren. blågull – (perenn) blålila, buskig blomma som ska få blomma loss i perennrabatten. petunia – (ettårig) jag vet inte var jag fått alla petuniafröer, men i år ska jag sätta ner dem! Är egentligen Inter superfan av petunia, men jag är beredd att ändra åsikt.
Mars (förkultivering)
Varje månad har sin förkultivering!
aster – (ettårig) älskar aster – i alla färger! Underbar sensommarblomma som sätter färg på rabatterna långt in på säsongen. solros – (ettårig) ståtliga solrosor! Det bara måste jag ha! I år är planen att hinna ta hand om solrosfröna också. Hinns det inte blir det ju prima fågelmat. rödmalva – (perenn) det finns redan en hel del malva vid torpet, men i år ska torparträdgården blomstra till tusen. Kom hit alla humlor och bin!
April (direktsådd på torpet) Det här blir en hektisk månad. Vi planerar att åka till torpet i slutet av april för att stoppa ner så mycket i jorden som det bara går.
morot – barnens favoritsnack sockerärt – finns det något bättre än att ta en tur i trädgården och småsmaka sockerärtor? plocksallat – lättodlat och perfekt till sommarens strandsallader huvudsallat – samma liga som ovan. spenat – järnrikt och lättodlat. bladpersilja – ett måste till sommarens middagar. ruccula – smarr! dill – hög, vacker krondill till sensommaren, yes please! grönkål – prima långt in på säsongen. lök – ska testa att odla egen lök för första gången. palsternacka – min favoritmat är ju rotfrukter i ugn, så den söta palsternackan vill jag ju så klart odla själv. sommarsquash – roligast att odla för jädrar för squash det växer! Perfekt för sommarens grill, men även smart att riva ner i allt från vegobiffar till vegetarisk färs eller lasagne. potatis – det bästa med eget trädgårdsland. Egen potatis hela sommaren lång. solros – några solrosor förkultiverar jag, några dirketsår jag. ringblomma – (ettårig) ätlig blomma som lyser upp med sin klara, orangesprakande färg. jätteeternell – (ettårig) Underbara i rabatten med alla sina färger och går dessutom utmärkt att torka. Jätteeternell påminner om min mormor som alltid hade eterneller hängandes uppochner i källaren. luktärt – (ettårig) vi har en luktärt vid torpartrappen, men vill ha fler för de är ju bara så vackra.
Maj Två veckor ska spenderas på torpet, och då ska det odlas kan jag lova!
rödbetor – jag har ju en fabless för rotfrukter, och i år är planen att lyckas med egna rödbetor. Har bara fått upp några få fina förut, men ska bli en fena på ogräsrens i år.
vintersallat – sallad för höstskörd!
slanggurka – (förkultivering) i början av maj (kanske tidigare) sätter vi slanggurka! Finns inget som är så gott som egenodlad gurka! karpaterklocka – (perenn) den här funkar att förkultiveras, men jag tänkte så den på friland på torpet. vackert blå klockor som kommer igen varje år (förhoppningsvis).
Det var årets plan! Har jag missat något fantastiskt frö? Tipsa mig, ni har ju alltid så bra tips!
Kram på er!
Innan vi kuskade till Gotland så hann vi med ett besök i Vinterviken. Alltså lika nere som jag var i 90-talsfilmen med samma namn (och David Tainton!) är jag i den där viken som kilar in sig så flott vid Aspudden och Gröndal. Nämligen Vinterviken.
I en dal tornar ett prunk utan dess lite upp. Kolonilotter, höga träd och blommor precis överallt.
Genom hela dalen leder små gångar mellan kolonilotterna, och intill finns Vintervikens trädgårdscafé – KRAV-märkt café och restaurang där en kan sippa bubbel, äta god mat och låta kidsen springa runt.
Så det gjorde vi. Eller ja, vi sippade inte bubbel, men vi åt god mat! Barnen fick pannkakor och vi gick loss på alla möjliga alternativ.
Ståjade och härjade i värmen tillsammans med min mamma som var på besök.
Invigde ny vintageklänning och hade Jokern i knät.
Efter lunchen traskade vi genom hela kolonilotts-fadderuttan.
Sedan var det en i sällskapet som hoppade av och började vända tillbaka.
Skulle bara lukta lite på blommorna.
Och garanterat hitta på något bus. Det är lite så hon jobbar den här soon-to-be-2-åringen. Som en liten pansarvagn möljer hon fram, vår lilla Bodil. Inte rädd för något och ålar sig fram genom allt från stor-barn-klungor till blåklintsrabatter.
Fick till slut med oss denna luring hem och förberedde oss på gårdsfest, men det blir ett annat inlägg, annars får ni skrolla tills midsommar. Kram och god natt!
Denna regniga aprilonsdag har jag rivit fram stege, tapetklister och gnuggat fram extra starka mönsterpassningsögon. I dag har jag nämligen börjat operation tapetsera hallen i vår nya lägenhet.
Wiiihooo!
Jag har sonderat varenda litet tapetserat hörn av internet, fnulat, ratat och fnulat igen. Och ratat. Eftersom jag älskade tapeten i vår förra hall har det varit svårt att hitta en värdig ersättare. Men så damp det ner ett mejl från Boråstapeter för ett par veckor sedan. De frågade om jag hade sett deras kollektion Anno? Och där, bland ett gäng ljuvliga tapeter var den. TAPETEN.
Om vår förra lägenhet var ett ihopplock av älskade tapeter och färger, så vill jag verkligen ta vara på den nya lägenhetens gamla charm. Vårt gamla Midsommarkransen-hus är från 1910-talet och min tanke är att kika mot just denna tidsperiod när det gäller färgsättning och tapeter. Och där kom Anno-kollektionen som ett tapetprov på posten – ordagrant.
Jag är ju lätt svag för vissnade blommor, sirlig växtlighet och rosa. Allt det fanns i den Art Nouveau-prunkande Siri i grönt och rosa.
Igår kom min underbara granne Karin förbi, hade hemmakontor, hjälpte mig att spackla (HUR SNÄLLT!?) och ta bort lysknappar. Så nu kommer det bli så flott!
Nu ska tapeten upp, häng med på förändringen vettja (uppdateringar kommer inom kort)!
Hej och god (jättesen) kväll!
Skulle ju ha bloggat långt mycket tidigare, men har plåtat juljobb (BJÄLLERKLANG!) med Emily i studion. När jag röjt granris, haft barr ända in i långkalsongen och lagt ner den sista lilla spjärnade julstjärnan ringde förskolan och berättade att Bodil hade 39 graders feber. Igen.
Kidsen är så taggade på vabruari att de inte kan hejda sig. Så imorgon blir det halvdagsvabb och sedan ska jag kirra jobb.
Nåväl. Nu tänkte jag att visa vad jag hade för mig igår. I arla morgonstund kånkade jag upp stolar och bös en trappa – upp på vinden.
Där finns nämligen en helt FANTASTISK vädringsvind som jag har fått tillåtelse av föreningen att använda för en plåtning. Vinden har ett nött, gammalt golv, hundra krokar för att hänga upp tvättlinor i och ett fönster som sprider ett helt underbart ljus. Perfekt för plåtning med andra ord. Hoppas så innerligt att de här gamla utrymmena får vara kvar och tas om hand med försiktighet, för de är ju så vackra där de står. Som att tiden har stått still.
Här ligger gamla tidningar kvar och det är så där vindskallt att det ryker under näsborrarna när en är däruppe.
Vid lunch anslöt Emily. Medan jag dukade upp, klättrade på stolar, hängde upp lampslingor, kånkade och stökade runt plåtade Emily. Och ja, ni kanske kan ana temat?
Kräftskiva!
Mitt jobb alltså. Älskar det! Jag får fira jul i augusti och äta kräftor i januari (för jojomänsan, min kompis Nina kom över på kräftskiva på kvällen efter plåtningen).
Lekparksparkasen på!
Kamrorna smattrade på. Emily plåtade jobbet (hon har även några bilder på sin blogg som jag tycker ni ska kika in) och jag plåtade de här bilderna. När eftermiddagen kom var vi klara. Sedan väntade timmar av kånk, stök och städ igen. En liten strimma kräftskiva omhuldad av en jädra massa kånk helt enkelt. Lite så alla mina jobbdagar ser ut när jag tänker efter …
Den alldeles förträffligt fina sommar-semestern 2014 började efter midsommar med en tur ner till Skåne. Där plockade jag blommor tillsammans med Mallan, var på världens finaste kärleksfest och skålade för bästa Mick och Emelie. Efter bröllop, dans och fest puttrade jag och John i väg till Österlen tillsammans med Lisa och Per. Vårt första stopp blev Talldungens gårdshotell.
Under några pirrande första semesterdagar kuskade vi runt bland fantastiska trädgårdar, ståtliga ängar, pizzadoftande restauranger och läskande äppelmusterier.
Och så åkte vi så klart till en kilometerlång strand. Kändes precis som Danmark.
Innan vi for tillbaka till Stockholm hann vi besöka lite slott, se ett tjog mäktiga alléer och äta plockmat på Hörte brygga.
Efter ett snabbstopp i Stockholm gick karavanen till Gotland för en veckas latmaskeri av rang. Jag och några vänner hade hyrt ett gammalt, gotländskt stenhus där vi bodde. På dagarna latade vi oss, åkte på loppis och badade i havet.
Svalkade mig i det som jag trodde bara var en tillfällig värme (tji fick jag) och låg i skuggan under parasoll.
Åt hallon en masse, suktade efter crêpes och åkte på utflykter. Efter Gotland (med en kort mellanlandning i Stockholm) kuskade jag hem till Värmland.
I Hot-land var det så sinnessjukt varmt att det enda jag pallade att göra var att ligga här, i en hängmatta under äppelträden.
Svängde förbi Stockholm i ett par dagar för att göra ett jobb tillsammans med Emily Dahl. Men i Stockholm gick det bara inte att vara. Det var för varmt. Jag och John tittade på SMHI-appen, såg att det var fem grader svalare i Värmland, så vi satte oss på tåget dit istället. Värmeemigranter. Några dagar senare gick semestertåget vidare till Tjörn för en veckas 100% obligatorisk närvaro. Där bodde vi i vanlig ordning på Karlstads egen koloni (före detta barnkoloni) Sunna. Tog svala dopp i havet, åt rökta räkor och läste deckare.
