Städa hållbart med bikarbonat, citron, ättika och sockerbitar!

Hur påverkar våra rengöringsprodukter klimat och miljö? Finns det allergiframkallande, hornomstörande, reproduktionshämmande och cancerogena ämnen som skitar ner våra hem i samma stund som rengör dem?

I senaste avsnittet av Plan B-podden snackar jag och Maria om städ, disk, tvätt och jakten på rent. I detta avsnitt får jag – i sann Plan B-anda – en utmaning. Nämligen att damma av några välbeprövade husmorsknep, testa dem och blogga om resultatet. So here we go!

Mitt bästa husmorstips since forever är ju att spraya duken med vatten istället för att stryka den! Det lärde jag mig av UnderbaraClara för hundra bloggår sedan.

Och nu ska jag kasta mig ut bland bikarbonat (som jag ju använder som deo), citron, ättika och annat skafferi-smart. Till min hjälp har jag den purfärska boken Städa hållbart med Ekotipset som är fullmatat med tips och trix för ett organiserat, städat och smart hem.

Olja in trä med kokosolja
Träslevar är ju ett måste i köket. Våra har varit torra som tusan i åratal, men nu har de fått lite omvårdnad med hjälp av ekologisk kokosolja som jag hade i skafferiet.

Ta bort limmet från glas
Härom dagen kokade jag rabarbersaft med kidsen, och hittade några flaskor som jag ville återbruka. Men etiketterna satt som berget. Då drog John till minnes att det fanns ett trix! Och jajamänsan! Matolja, bikarbonat och disksvamp är grejen!

Rengör grytor med sockerbitar
Yep! Det där smutsen under grytor och stekpannor har fått sig en omgång med hjälp av … sockerbitar. Inte snabbsockerbitar, utan riktigt bitsocker.
Vi kan väl säga att synen var efterlängtad.

Jag hann inte skrubba klart, men ska visa er resultatet inom kort. Lovar!

Next up (husmorstips som jag ska testa ur boken Städa hållbart med Ekotipset)
– Rengöra lusthuset med Ekotipsets mirakelmedel! Jag ska måla lusthuset så småningom, men tills dess blir det en rengöring.
– Rädda torra tuschpennor (sätta dem i lite ättiksprit 12%). Eh. Visste inte ens att en kunde rädda tuschpennor!
– Ta bort klistermärken med matolja, smörkniv, bikarbonat, diskmedel och disksvamp. Våningsängen i barnens rum ska målas med äggoljetempera i sommar. Men den är full av klistermärken!
– Rengör ugnsluckan! Jag lovar alltid mig själv att rengöra ugnsluckan med jämna mellanrum för att slippa göra total-rengöringen. Nu ska jag testa Ekotipsets ugnsrengöring: bikarbonatpasta, hällskrapa, mirakelmedel och sockerbitar.

Vilket är ditt bästa rengörande, smarta husmorstips?

Psst. Vill du kräma ut fler tips? Kika in hos Soxy som rengjort skärbrädor med citron och salt!

Loading Likes...

Q&A: Gotlandstorp, bo på 45 kvadrat och husplaner!

Q: Mer om husplanerna! Har du gjort moodboard? Färg och materialval rent estetiskt. Hur drömmer ni om ert framtida hus? Hur känns det att ta farväl av gotlandstorpet? Kändes det rätt att sälja?
A: Halloj! Om vi börjar med torpet på Gotland så är det hundra procent tudelat. Jag kan få hugg i magen när jag tänker på torpet, de vackra solnedgångarna, den rosa bussen och den levande landsbygden. Alla människor. Pirret i magen (men också oron) inför att spendera en hel sommar där, göttet när grannen på sin klingande gotländska sa “makalöst” och hugget i go-magen när en ser de vackra, vitdammande vägarna. Ahh. Om det inte blivit Värmland så hade det blivit Gotland – alla gånger.
Samtidigt känns det enormt fint att vara i Värmland. Det är exotiskt, prunkande, som en djungel, och nya som gamla värdefulla kretsar. Jag tänker att alla känslorna får samexistera, och Gotland finns ju kvar. Genom att sälja kan jag ju upptäcka mer av Sverige, men också av Gotland. Och även kunna  semestera på det bästa sätt jag vet: tillsammans med vänner. Hyra något stort hus, hälsa på och verkligen umgås.
Jag älskar Gotland, men det låg lite geografiskt knasigt för oss och det var en drös med vänner som aldrig kunde komma och hälsa på. Dels för att vissa kompisar har jobb med ganska tajt framförhållning, vilket blev svårt när båtplatserna tog slut i ett nafs, men också för att det kunde vara fullkomligt svindyrt att åka under högsäsong. Och jag vill ju att alla ska ha möjlighet att hälsa på. Till Värmland är det lättare att färdas om en säger, och rälsen gör att det går i ett kick.

Moodboard till huset gjorde jag för ett par månaden sedan.  Här kan du läsa och kika på bilder. Och jag har en massa drömmar kopplat till huset. Att få se alla årstiderna, söka värme i höstrusket, spela sällskapsspel på punschverandan och alltid ha en öppen, välkomnande dörr. Till oss ska alla alltid vara välkomna. Som en annan Zorn. Och att bygga ett hus med gamla tekniker, med hjälp av lokala material och expertis. Vi har ju inte ens börjat bygga än, men shit Maj-Britt så många fantastiska, goa, glada och inspirerande människor jag träffat.
Kram emma

Q: Jag är nyfiken på omställningen till 45 kvadrat! Funkar det bra? Hur tar hela familjen det? Hur har ni löst smart förvaring? Vad funkar över förväntan och vad längtar ni mest efter i nya huset?
A: Överraskande skulle jag sammanfatta det med. Det fungerar HUR bra som helst! Det är mysigt som tusan, trots att vi har noll förvaring och det är tok-stökigt mest hela tiden. Det känns högtidligt och fint att få bo i den gamla verkstaden där en som barn har spikat, borrat och hittat på sattyg. Lärdomen är väl att det inte behöver vara så himla … fixat. Här är jag mer förlåtande, medan jag i stan ville ha rediga lösningar. Tids nog ska vi bygga en garderob i sovrummet, men det får bli sen. Just nu är det fullt fokus på att få ner frön i jorden, bygga hönshus och lukta på liljekonvaljer. Det gäller ju att prioritera va!
Kram emma

 

Q: Jag vill också veta mer om boendet! Hur går era tankar kring inredning, reparationer och praktiska lösningar när det bara är tänkt att vara ett tillfälligt boende? Lägger ni tid på att försöka skapa ett hem där eller sparar ni energin till det nya? Vad är viktigast med ert nuvarande boende?
Så många frågor…!
A: I början låg fokus på att få i ordning hyfsat, och vi har lite småfix som vi skulle vilja göra så småningom. En garderob i sovrummet exempelvis. Det behöver vi. Just nu delar vi sovrum med en bergvärmepump och en frys, hahaha. Men planen är att flytta frysen (även om det är väldigt behändigt när kollar SVTplay  i sängen och är sugen på glass),  och bygga en garderob av pärlspont. Och så vill jag måla barnens våningsäng och bygga ett litet förvaringsskåp av ett gammalt fönster i köket/hallen (en går alltså rakt in från trädgården in i köket). Viktigast i vårt nuvarande hem? Ja, men det är kanske att det är mysigt, och myset är ju lätt att få till på 45 kvadrat om en säger. Och, jo, en sak till: Att barnen har varit med och skapat hemmet. De har valt färg i köket, målat väggar, lagt lergolv och varit delaktiga. Det är liksom VÅRT hem.
Kram emma

 

Q: Instämmer med Linas kommentar! Vill gärna höra mer om boendet, dels lösningarna för att bo mindre, dels allmänt hur ni inrett (om det inte känns för privat att visa).
A: Alltså vilken otroligt ödmjuk och fin kommentar <3 Jag tänkte visa er runt här pö om pö. Förr visade jag mycket av barnens rum, men jag tänker att de ska få ha sitt stök i fred. Och sitt privatliv. Men en kik tar vi tycker jag, sedan får de vara i fred <3
Lösningarna då? Jag vet inte om vi har så bra lösningar? Vi har ju tjoffat ihop två boenden till ett, sålt av massor, magasinerat typ rubbet från lägenheten och bor med möblerna som vi hade på torpet och ett ihopplock från uthusen. Ändå tur att det var ett litet torp om en säger, men mycket förvaras just nu. Dels i ett garage, i uthus och i min mosters uthus. Och så en bastu som vi använder som förråd. Det är många nödlösningar, men det funkar.
Planen är att inte köpa något nytt till det här boendet utan återbruka, återbruka, återbruka. Och det har gått finemang! Allt fåra köksstommar, våningsäng, krokar till hyllor är pre-älskade. Nu när en har gett sig in på stigen vill en ju inte avbryta trippen genom att köpa nytt tänker jag. Och samma sak ska det vara med nya boendet. Det är därför vi har sparat så mycket.
Kram emma

Q: Det nya huset; ska ni hamra och spika själva eller anlitar ni folk till det?
A: Både och! Vi kommer att anlita fantastiska människor till vårt bygge. Dels som kommer att hjälpa oss med grunden (hej stenar!), men också som har erfarenhet av att bygga och är taggade på projektet. Ganska tidigt hittade vi Jocke som är timmerman och driver Enkelstugan, har klimat-och byggnadsvårds-hjärtat på rätt plats. Pang-person som kommer hjälpa oss och lotsa oss genom detta projekt.
Kram emma

Q: Sen ser jag gärna ett inlägg om “landet-stilen” som du nämnt i ett tidigare inlägg. Tycker det är spännande hur ens stil, som jag ofta innan tänkt är helt beroende av ens personlighet, faktiskt kan ändras beroende på vart man bor och vilka behov man har. Jag växte upp på landet och hade ofta klänning eller kjol eftersom bästa vännen bodde bara huset bort eller så tog jag bussen. (Hade kanske klätt mig mer praktiskt om jag engagerade mig mer i familjens husskötsel och trädgård i och för sig…) Men nu när jag bor i en stad och cyklar/går överallt har jag märkt att jag hellre klär mig i mjuka byxor eller träningskläder som är sköna att röra sig i. (Är inget fan av att cykla i klänning tyvärr.)
A: Ja, landet-stilen måste få ta mer plats känner jag. För den skiljer sig ganska mycket från hur jag klädde mig i stan. Jag ägde ju knappt ett par strumpor, eftersom jag endast gick i stumpbyxor. Eller alltså, jag gick inte ENDAST i strumpbyxor. Det hade emellertid varit en syn. Plagg jag sällan använder nu för tiden: pennkjol, brougeskor och kappa.
Plagg jag bor i: Bralla, boots och stor, stickad tröja.
Plagg jag KOMMER att bo i: Shorts och stövlar. Samt lös-å-ledig-klänning. En klänning som en också han använda som nattlinne. Ni hör ju – jag vill helst gå i samma kläder dag som natt.
Kram emma

Q: Ja jag vill läsa mera om landet-stilen! Flyttade själv förra året från innerstad till utkant av stad vid skogen. Vill fortfarande känna mig småchic men samtidigt mera praktisk och smidig, hur gör man?
A: Varvar? Måste ändå säga att jag älskar det rejäla! Och sedan är det en fröjd att kliva ur jordiga brallor, duscha, lukta tvål och klä sig i klänning när en piper in till stan. Jag gillar mixen!
Kram emma

Q: OH! Får man beställa ett separat inlägg om pergola, tack på förhand?! Vi ska (antagligen) kirra en pergola i sommar och då vill man ju S Å K L A R T ha inspo till en hållbar och stilig variant. Om du har tid såklart, ingen stress. KRAM
A: JA! Snart ska jag visa det färdiga resultatet – gjord av hassel!
Kram emma

Q: Känns så ytligt, men hur ser din stil ut i vår? Älskar din stil och skulle gärna se mer styling?
A: Min stil i vår kommer att vara 100% pre-älskad. Träskor, uppvikt bralla och en stor kofta över det.
Kram

Loading Likes...

Ett litet växthusprojekt ba!

Detta gulliga, lilla växthus i plast står just nu på vår tomt. Men inte länge till.

I eftermiddag lyfts det upp på ett släp och åker på tour genom bygden för att därefter landa vid skolan och förskolan här i byn.
Där ska barnen få odla!

Känns så himla fint! Vettigt och viktigt.
I framtiden hoppas jag att odling och växthus blir lika vanligt i skolmiljö som basket, gympa och slöjd.

Loading Likes...

Städ, disk, tvätt och ett “rent” nöje

i samarbete med Five Oceans

Vi tvättar som aldrig förr, har städade hem utan tillstymmelse till stök (var är härjet? Livet?) och vill gärna att smutsen ska frätas bort.  Snabbt, tydligt och effektivt. För annars blir det väl inte riktigt rent?
Vi ska helst byta kläder varje dag, tvätta i nästintill kokhett vatten och dofta som en sommaräng. Men sommarängen, den skiter vi pretty much i. Sommarängen gör sig bäst som doft. IRL blir det lite väl mycket … natur. Småkryp och annat bös.

Vi är frånkopplade naturen, och tankar om miljö och klimat skingras snabbt i jakten på rent.
I vår steriliserade värld är en nyproducerad T-shirt renare än en begagnad, trots att den nya har producerats under tveksamma förhållanden, kanske orsakat cancer hos en bomullsodlare och är full av osköna kemikalier. Den begagnade varianten anses vara ofräsch. Trots att dess klimatavtryck och kemikaliebassäng för länge sedan är tömd och urvriden.
Vi frossar loss i en ny, fräsch trend, med plagg i polyester och akryl – tillverkade av de skitigaste materialen ever. Fossil olja.

Vad är egentligen rent?

I ett sprillans nytt, glasklart avsnitt Plan B-podden – Bubblor, baciller & bättre val – sopar jag och Maria rent poddmanegen och doppar moppen i både cocktaileffekt, frätande gifter som gör våra hem spotless, väldoftande sköljmedel och cancerogena doftljus med doft av “bomull”.

Vi snackar med Sheri Eklund hos Sveriges konsumenter, som jobbar med projektet Nordqual, får tips om vilka ämnen vi ska undvika. Hint, hint: isothiazolinone (exempelvis methylisothiazolinone och benzisothiazolinone) som är allergiframkallande konserveringsmedel och skadliga för miljön, och även borsyra och andra bor-ämnen som är reproduktionstoxiska (men dagens lag kräver inte att de står på förpackningen (!?)).

Och så vädrar ut drömmar om tvättlinor, rejäl:het, kluriga innovationer och Carolas “Fångad av en stormvind”.

Jag konstaterar att jag har hittat the best tvättservice ever, skulle kunna castas som en mördare i en Beck-film och passar föga in i renlighets-normen. Och så slår jag ett slag för generationsboende, som vi gemensamt måste hitta ett vettigare namn för (fyll kommentarsfältet!).

Varje år producerar klädindustrin över 42 miljoner ton syntetfibrer. De allra flesta, cirka 80 procent, används för att tillverka klädesplagg av polyester.
Plagg som släpper ut tusentals mikroplaster varenda gång vi tvättar dem.

Mikroplast är smått omöjlig att få bort ur naturen – och kan innehålla skadliga ämnen som flamskyddsmedel och mjukgörare.
Och så den lilla detaljen: Vi vet inte hur detta påverkar oss.
Jag är livrädd för allt kemikalie-os som pyser ut från rengöringsmedel, möbler och leksaker och samlas i dammråttor. Vi lägger sådan big time krokben för oss själva när vi sprinklar världen i cancerogena ämnen och reproduktionsstörande kemikalier som fuckar upp våra möjligheter att kunna leva och få barn.
Allt i en svabbig jakt efter den polerade ytan.

Och vet ni. Jag är så trött på den.
Det överdrivet fläckfria, släta, rena, propra.

Jag vill putsa fram mer styr, smartare lösningar och en renare värld. Dammsuga bort de risiga produkterna från hyllorna. Istället bana väg för naturligare varianter som lirar vett. Det går alldeles utmärkt att tvätta med tvättnötter, städa med bikarbonat och sköta om ett citronträd för att kunna skörda prima rengöringsmedel.
Men det finns också produkter för de som vill komplettera skafferiet med diskmedel, tvål, tvättmedel och rengöring vid behov.

Detta avsnitt görs i samarbete med ett purfärskt, svenskt varumärke som heter Five Oceans som gör vardagen till ett renare (och mer resurseffektivare) nöje.

Five Oceans lanserar en radda veganska produkter som är biologiskt nedbrytbara, producerade i Dalarna och är förpackade i flaskor eller burkar med lågt klimatavtryck (100% återvunna flaskor). Produkterna åker inte kors å tvärs över världen, utan detta unga varumärke tittar på sin påverkan på både klimat, vatten och miljö i varje steg, jobbar med sina utmaningar och försöker hitta lösningar.
Five Oceans gör tvättmedel av lokalt odlad havre och tensid av socker och ger det onödiga sköljmedlet ett konkurrent i Fabric Freshener (rimligare än att tvätta och skölja hela plagget för att skapa fräschör, right?)

Som lyssnare av Plan B-podden får du just nu 20 %  rabatt på hela sortimentet genom att ange koden planb i deras webbshop (koden gäller fram till sista juni 2021). Dessutom ger Five Oceans tillbaka genom att skänka 5% av all omsättning – alltså inte bara vinsten utan omsättningen – till Naturskyddsföreningens arbete för hav och vatten.

Om jag fick någon utmaning i dagens avsnitt?
Det kan ni ger er på!

Favoriten? Fabric Freshener som sparar många tvättar, vårdar och skyddar fibrerna! Här vädras plaggen istället, och får även ibland en pust av Rain on Sandalwood.

Loading Likes...

Vi har fått bygglov!

 

Tänk att den här skissen, med knepiga proportioner och små relevanta detaljer (viktigt att rita in regntunnan!), skulle bli starten på ett byggprojekt.
Som nu faktiskt drar igång!

Vi har nämligen fått bygglov!
Nu inväntar vi tekniskt samråd och att vi får klartecken att börja skapa vår plats på jorden. Eller uppe på berget.
För vi ska bygga på ett berg. Med sten, halmbalar, lera, enkupigt tegel, gamla fönster och dörrar.
Halmen växer upp just i detta nu i Värmland, leran ska vi leta reda efter och sommaren kommer att gå åt till att söka reda på allt material.

Vi ska bygga ett halmbalshus  – där vi vill undvika klimathaltande material som betong, stål och plast så långt det går. Vi ska återbruka så mycket vi bara kan – fönster, pardörrar, taktegel, grundstenar, innerdörrar, garderober, hyllor – ja – rubbet!  Måla i linolja och äggoljetempera, och pja bygga ett badrum i lera. Solceller på taket, ett smart avlopp och så smarta lösningar för ett hållbart liv.

Detta blir helt klart en spännande sommar – wiii!

Här är den första skissen över huset där hus och orangeri sitter ihop. Det slutgiltiga resultatet blev annorlunda, men inte SÅ annorlunda.

Loading Likes...

#5 begagnade favoriter

 

God kväll på er! Här kommer ett stycke begagnat ruskväders-outfit!
Diadem från Tradera, rosa parkas med rösa detaljer från Myrorna i Karlstad och manchesterbyxor från Tardera. En 100% pre-älskad mix för regndagar.

Den här parkasen tänker jag bära tillsammans med shorts och stövlar i sommar. Om jag får lite tid över så skulle jag vilja sy ett par shorts i något begagnat tyg. Hej dröm! Hög midja, lite lätt vida och knäppning i sidan. Bästa sorten!

Manchetsrebrallorna läggs undan inför hösten, och jag ska stöka fram alla sommarkläder – om jag hittar dem!?

Loading Likes...

Ett lusthus in the making!

Längst bort på tomten, så långt från husdrömmar en kan komma, står ett litet lusthus och fångar kvällssolens sista strålar.

Just precis där har jag grejat, grävt, rensat ogräs, kånkat jord och slitit de senaste veckorna.

Precis utanför lusthuset låg det plattor med mossa på – i mängder! En dag fick jag feeling och lyfta bort alla stenplattor. Det var tungt som attan att kånka alla plattor kan jag lova.

De här och ett gäng till la jag upp på den lokala dela-byt-låna-gruppen och vips så kom en person och hämtade upp.

Där stenplattorna hade legat låg det enorma mängder sand, som jag grävde upp och fyllde igen hålor under hasselbusken. Jag grävde upp en gång och gjorde odlingsbäddar på båda sidor.

 

Det är långt ifrån klart, men en bit på väg. I rabatterna har jag satt ner pioner, fingerborgsblommor, kattmynta, blåklocka, iris och salvia. Och längs med lusthuset har jag satt kaprifol, humle och klematis som ska klättra upp längs med lusthuset.

Och just ja, detta! Jag har provmålat olika gröna nyanser.

Vilka gillar du bäst?

Halvtidskoll! Återkommer med statusrapport inom kort.

Loading Likes...

Drömkåk, pärlspont och byggnadsvård

Nämen det ÄR ju spännande att kika på hus, även om en ska bygga ett eget. Och nu finns ett stort hus till salu i Vårgårda – till priset av en etta i Stockholm.

Det står i beskrivningen att det är ett enfamiljshus på 15 rum, men varför inte starta ett generationsboende här? Kan VARMT rekommendera det! Eller ett kollektiv! Flerfamiljshus? Som en egen liten by.

Bilder: via Fastighetsbyrån Vårgårda/Herrljunga

Så många vackra fönster!
Det kliar i perennrabattsfingrar och byggnadsvård-nerven. Tänk att inte bara bo här, utan faktiskt att ta hand om detta vackra hus med öm hand. Greja.

Och kolla köket!

Pärlspont och gamla serveringsskåp. Dregel.

Precis ett sånt där badkar skulle jag vilja ha i vårt hus och så gamla radiatorer.

Vet ni hur mycket jag drömmer om en jordkällare?
MYCKET!

Och så alla rummen med välvda fönster.

Plast för alla, plus gäster …

Och så gemensamhetsrum dit en kan gå när en känner att den sociala katten måste få sitt. Tänk fest här!

Se hela annonsen här!

Loading Likes...

Skogs-Tinder, streckkod på trä och subventionerad naturturism!

I samarbete med LRF

Det finns en enorm stolthet över den svenska skogen. Och alla vill åt den. Vara i den. Bruka den. Skydda den. Njuta den.
Herregud, om jag var lika åtråvärd som skogen skulle jag behöva sluta mitt day job, och spendera dagarna åt att hantera alla som vill ha mig.

Skogen anses nämligen vara L Ö S N I N G E N. Framtiden!
För skogen är fiffig.
Skogen binder koldioxid när den växer (mest när de är ungdomar en si så där 40-50 år) och kolet är bundet i massan så länge det inte bränns upp (koldioxiden släpps ut exempelvis när träd eldas som ved och engångskopp eller biobränsle förbränns). Skog växer så klart upp igen efter avverkning, även om det tar tid så in i vassen.  Förutom att skogen pumpar ut material, så ger skogen arbetstillfällen, vevar landsbygd, är hem åt mängder av arter och också skådeplatsen för trendig naturturism.
Skogen alltså.Låter ju toppen. Men hur ser det egentligen verkligheten ut? Vad används skogen till? Vad bör den användas till? Och kan vi bara byta ut fossila material mot material från skogen – tjongpang – och så är allt frid, fröjd, guld och gröna skogar?
Och hur var det nu med klimatkrisen?I går snackade jag och min klimatkollega Maria Soxbo om skogen i framtiden under ännu en digital klimatlunch (den första klimatlunchen om hur skogen i dag kan du se här). De här två samtalet anordnades i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, i syfte att skapa samtal om skogen.
Vi hade – som synes – en hel del frågor tack vare er läsare/följare/lyssnare.
Och vi ville ha svar.
Så vi bjöd in en kunnig panel:Sofia Backeus, skogsbruks- och klimatexpert på LRF som doktorerat i skogens roll för klimatet
Paul Christensson, skogsägare och ordförande i LRF Skogsägarna
Louise Karlberg, chef för skog och jordbruk på Naturskyddsföreningen
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds Universitet och klimatrådgivare vid SMHI

 

Vad är problemet?
Modebranschen ser skogen som en del av lösningen när världen ska ställa om från fossila material. Tencel är grejen.
Flygbranschen slöjar framtidens resor i drömmar om biobränsle – från skogen.

Inredningsbranschen vill använda skogen när klimathaltande material som stål och plast ska bytas ut. Och när plastförpackningar gjorda av olja försvinner finns skogens och pappret där som lösningen. Byggbranschen vill minska på klimatskurkar som betong och stål och bygga hus i trä.

Lägg till att skogen fungerar som kolsänka (äter koldioxid, nom nom), så det kanske också är en god idé att låta den stå kvar? Skogen är het. Det ska skogsbadas, vandras, tälta och så drömmer vi kanske om ett dopp vid en stilla tjärn intill en skog. Den växande naturturismen bygger på att naturen … finns kvar.

Vad ska skogen användas till?
Gah. Hur ska det gå ihop? Vem har rätt till skogen?

Tiden och framtiden
Vi befinner oss i en klimatkris som vi behöver lösa pretty much illa kvickt – och gärna ( i mitt tycke) med goda marginaler. Nog för att jag är en sådan som lämnar jobb på deadline-minuten, den här deadlinen vill jag inte lösa i sista minut. Snarare med gott om utrymme för feltänk, trassel, tidigareläggning av deadline och allsköns kollijox.

Vi behöver snabbt sänka utsläpp av koldioxid och samtidigt hitta lösningar på hur vi kan suga upp koldioxid som vi redan släppt ut. Vi behöver lätta på trycket.
Där har skogen en viktig roll. Runt om i världen startas trädplanteringsprojekt (1 000 miljarder träd!) vars syfte är att suga koldioxid och öka den biologiska mångfalden.
Men att plantera träd för att lösa klimatkrisen genom ”koldioxiddammsugare” hade ju varit fränt, men det är ju inte hela lösningen så att säga.
Lägg till att vi lagt oss till med extravaganta vanor som gör det hela minst sagt komplicerat. Allt för sällan snackar vi om att vi behöver ändra beteende. Desto mer snackas det om att nya material ska ersätta gamla. Fast fashion företaget vill fortsätta kränga lika många kollektioner – men i annat material, och inredningsföretaget likaså. Resebranschen står i startgroparna att veva igång efter pandemin – och snackar om grönare bränsle i tanken. De fossila bränslena fasas ut, skogen slussas in.
Löser vi måhända ett problem, men skapar ett annat? Vevar vi vilt för att slippa nagga det göttiga livet långt över resursernas gränser?

Räcker det med att byta till en ny, grön kostym när vi sölat ner oss? Eller ska vi fundera på varför vi sölat ner oss?

Det tar som bekant tid för träd att växa. En skog som avverkas i dag läcker ut koldioxid 15-20 år framöver. Och det var ju det där med tiden va.

 

Vad ska skogen användas till?
Träd är som bekant runda, breda längst ner och tunna högst opp. Av trädets stam görs virke. Virket har koldioxid inkapslat, och det är också det som ger bäst betalt för skogsägaren. Bäst på alla fronter alltså. Men det är bara 50% av stammen som kan användas, eftersom pja, den är rund. Toppar, grenar och bakar (det runda) blir andra material som papper, flis och biobränsle.

Arbetstillfällen, levande landsbygd & skogs-tinder
En fråga som dök upp i samtalschatten var om inte resterna av trädet, alltså toppar, grenar och bakar kan användas till annat än biobränsle och kortlivade produkter som takeaway-muggar? Alltså till att göra spånskivor – som kapslar in koldioxiden – exempelvis.
Och enligt LRF:s Sofia Backeus så går det, och det har testats med resultatet att det fanns många sågverk i Sverige som gjorde just spånskivor. Men tyvärr fanns inte efterfrågan, så i dag finns bara ett sågverk i Sverige som gör just spånskivor.
Här hade en ju önskat lite styr kan jag tycka. Istället för att subventionera flygen, så att svenskar får betalt för att resa från Sverige och bränna upp den svenska skogen, för att semestra på andra sidan jordklotet, så kanske en ska tänka mer lokalt? Subventionera naturturismen (där skogsägarna kan få betalt för nyttjandet av skogen), svenska långlivade produkter gjorda av rester från skogen och se till att svenskarna gynnar det mest lokalproducerade? Alltså få fler att använda exempelvis spånskivor, skapa efterfrågan och gynna den svenska arbetsmarknaden på landsbygden.
För så här ligger det till: 80 % blir till kortlivade produkter: pappersmassa och bioenergi som bränns upp. Poff.

Det pratas ofta om skog, arbetstillfällen och levande landsbygd. Men finns förutsättningarna? Hur många svenska möbelföretag använder svenskt trä exempelvis? Knappt några. Vilka förlag trycker sina böcker av svenska skogen i Sverige? Önskar att jag kunde svara alla. Det finns inte heller någon aktör som gör tencel i Sverige i dag.  Så vad händer? Avverkas den svenska skogen och exporteras till andra länder, medan utländsk skog importeras och säljs som svensk design?

Det är hög tid att efterfråga svenskt trä. Spånskivor! Ifrågasätt företagen. Och trend-turista i skogar där skogsägaren kan få del av kakan. Borde inte den typen av semestrande subventioneras istället? Undrar just om det finns en matchmaking-sajt för skogsägaren och turistnäring? Där skogsägaren kan sälja in sin skog för naturturismen? Som en sorts skogs-tinder.

Lösningen? Naturvärden och skogs-STIM med streckkoder? 

Som alla parter skrev under på så krävs både styr och nya tankar kring skog och skogsbruk. Skogsägaren Paul Christensson jackade in i förra klimatlunchen där det snackades om en vårdnadstvist om skogen, och knapra incitament för skogsägaren att vårda och bruka skogen för att skapa naturvärden.
Och nu kommer knepet: Ju högre naturvärden i skogen, desto större risk att skogsägaren förlorar sin skog.
“Om vi ändå ska ta fasta på den senaste EU propån om biologisk biologisk mångfald så föreslår EU att vi ska skydda 30%, och bruka 70%. I dag har vi ett dilemma. Att skapar man stora naturvärden så sitter man med Svarte Petter på hand”, som Louise Karlberg, chef för skog och jordbruk på Naturskyddsföreningen, beskrev det. 

Under förra lunchen ställdes frågan om det fanns jämställda ekonomiska incitament att bruka som att skydda skogen. Och det finns det inte. Det borde ju finnas kan en tycka.
“Vi måste få till ett skydd som alla markägare kan skriva under på. Det är en utmaning. Vi tänker att vi måste gå över till ett mer naturnära skogsbruk, som är mer klimatanpassas, där vi kan lagra kol, så att den brukade skogen inte läcker kol, sa Louise Karlberg

Som sagt kan en ju tänka sig mer styr kring vad skogen ska användas till. Fler långlivade produkter, men också att den skog som redan tagits ner återbruka gång på gång. I min värld – där allt är möjligt (så gött, så gött!) – så vill jag se ett sorts skogs-STIM. Trä med streckkoder där skogsägaren får betalt för sin skog varje gång den används på nytt. Istället för att betalt en gång när skogen avverkas så får skogsägaren betalt varje gång trävaran säljs på nytt. Som en sorts royalty.
100% knepigt, jag vet. Men gillar tanken på att skogsägaren kan ha många olika inkomstkällor. Dels genom naturturism och att skydda skogen (som de biologisk mångfalds-skötare de ÄR!), men också genom att bruka den vördnadsfullt och hållbart och återanvända den. Flera gånger om.

Sedan kan vi inte prata nog om vårt beteende. Det snackas ofta om att öka produktionen och att fortsätta i samma hjulspår. Det måste vi sluta med. Vad skulle hända om vi plockade bort alla begär och bara använde skogen till absoluta behov – där det inte går att ersätta med något annat. Hur mycket av skogen skulle behövas?
Är det toalettpapper och någon förpackning? Tak över huvudet?

Jag älskar skogen, och tycker att det ska finnas goda möjligheter för skogsägaren att ta hand om sin skog på bästa sätt och att det hårda och viktiga arbetet med den biologiska mångfalden ska kunna ge lön för mödan. På ett hållbart sätt, som är alla till gagn.

Vad tycker du?
Vilka lösningar vill du se?

Loading Likes...

Ett drömhus kommer lastat!

Har ni sett detta vackra, gamla drömhus? Punchveranda! Spröjsade fönster! Kolla knutbrädorna! Detaljerna! Och det kan bli ditt. Köp en tomt ba – var som helst.

Ovanåkers kommun säljer det här huset – för flytt. Huset är välbevarat och har  kulturhistoriska värden, och istället för att rivas så återbrukas det genom att säljas till någon som vill flytta det.

– Det är inte priset som är det viktiga, vi vill gärna sälja huset till någon som kan flytta det till en annan plats och renovera det. Om vi inte kan sälja huset måste vi tyvärr riva det och det vill vi undvika med tanke på byggnadens kulturella värden, säger planarkitekt Hanna Gäfvert.

Kanske är det detta hus du alltid har drömt om? Hade vi precis fått bygglov på ett halmbalshus hade jag lagt rabarber på detta på direkten.
Det har pretty much allt jag drömmer om.

Här kan du läsa mer och kontakt Ovanåkers kommun. 

Även om en så klart önskar att sådana här pärlor får stå kvar, så tycker jag att det borde finnas en lag som reglerar rivningar. Alltså att det alltid ska finnas möjlighet för medborgare att köpa hela eller delar av hus innan de rivs. Det finns ju alltid något att rädda!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny