Vad jobbar du med i framtiden? Och finns ditt jobb kvar?

I betalt samarbete med Vision

Jobba, jobba, jobba!
Vi jobbar som aldrig förr – trots att vi faktiskt fördubblat effektiviteten sedan 1970-talet. Trots det så livspusslar vi, jobbar över, vobbar, smyg-mejlar och klättrar på karriärstegen. Upptåt, framåt. Ett liv i farten ska en ha, annars är det som att en saknar ambitioner.

Politikerna skanderar att vi måste skapa arbetstillfällen och innan vi ens hunnit knyta de välpolerade brougen så cuttas skogar ner för att anlägga lagerlokaler och shoppinglador på bilavstånd. Gruvor öppnas och kommunen krattar manegens så fint, så fint, för att industrierna ska lockas just dit. Men är det framtidens arbetstillfällen? Kommer vi konsumera lika mycket i framtiden som vi gör i dag? Eller såsas det runt i business as usual?

Vi gör allt för jobben. Allt!
Vi till och med reser för jobbens skull.
För slutar vi resa att till Maldiverna, Gran Canaria, Phuket och de grekiska öarna så försvinner jobben inom turism. Så vi reser. För jobbens skull.
Eller? Är det lite för vår egen skull kanske?

Hej framtidens (smartare och mer bi-dragande) jobb!

I ett nyrekryterat avsnitt av Plan B-podden pejlar jag och min klimatsnackande kollega Maria in på ämnet jobb!

Vilka yrken kommer vi ha i framtiden? Vad spelar arbetstiden för roll för omställningen? Och vad skulle du välja: Högre lön eller kortare arbetstid?
Och vad ska en göra om det där jobbskavet uppstår. Du vet, känslan av att ens jobb kanske inte riiiiiktigt bidrar till att sänka utsläppen? Eh, jag kan relatera om någon! Och vad ska en göra då? Fly till ett hållbart jobb eller fäktas för rappare omställning?
Vill en fly, pja, då finns faktiskt ett omställningsstudiestöd om en vill vidareutbilda sig – för att skaffa sig framtidens kompetens. Bra grej!

Kanske är det dags att fråga sig vad yrket bidrar till? Och höja statusen på de yrken som gör skillnad. Nytta! För ett år sedan listade Klimatklubben 101 framtidsjobb, och nyligen släpptes en rapport från SKR, arbetsgivarorganisationen i kommuner och regioner, som visade att 4 av 5 som kommer ut i arbetslivet behöver ta anställning inom välfärdssektorn. älften av alla chefer som jobbar i kommuner och regioner ser rekrytering som den enskilt största utmaningen, visar en ny undersökning, samtidigt som anställda inom samhällsviktiga yrken i skola, sjukvård och socialtjänst skriker efter fler kollegor.
Och det om något är ju att jobba för att göra skillnad.

Bidra till omställningen – bli klimatombud

Som vi har längtat efter att göra det här avsnittet! Få snacka jobb, framtid, omställning och nya statusyrken. Det här avsnittet av Plan B-podden görs i samarbete med fackförbundet Vision som lanserar en ny facklig roll. Klimatombud.
Alltså detta är så BRA!
Denna nya roll gör det möjligt för dig som jobbar inom exempelvis kommun, region, kyrkan eller bolag kopplade till välfärd att jobba med klimat och omställning fackligt – på arbetstid. Göra skillnad.
Vision har som mål att verka för 1 000 klimatinitiativ innan årets slut.

Är du med Vision – ett fackförbund som tar klimatkrisen på allvar – ja, men grattis! Ett framtidens fackförbund! Och nu kan alltså DU bli klimatombud, vara med och sänka utsläppen och göra skillnad – på jobbet. Kontakta Vision eller snacka med din lokala avdelning- eller klubbstyrelse. Heja dig!

Tillhör du inte Vision? Tipsa ditt fackförbund att den fackliga rollen klimatombud och efterfråga samma roll. Vi hoppas att alla fackförbund copy this one with pride!

Sänkt arbetstid för att lösa klimatkrisen?
Hur var det nu med arbetstiden? Varför snackas det om att vi ska jobba mindre? Pja, förutom att kanske undvika tråkigheter som stress och utmattning? Men finns det klimatmässiga vinningar? Maria ringde upp Christer Sanne – samhällsforskare och författare till flera böcker som tar upp arbetstidsfrågan och hållbar utveckling.

Är det inte ett pangavsnitt så säg?
Dessutom snackar jag och Maria om vad tusan vi jobbar med. Vilket som är det märkligaste jobb vi haft och vad jag skulle vilja jobba med om jag inte gjorde det jag gör i dag!

 

Loading Likes...

Önska avsnitt av Plan B-podden!

Maj är som maj är mest, hektisk. Men tydligen har det blivit sommar utanför fönstret, syrenerna blommar och imorgon är det banne mig juni.

Jag ska berätta om mina sommarplaner i ett kommande inlägg (luktar det bygg månne?).

Men innan det ska somras och hållas på så ska jag och Maria langa ut ännu ett avsnitt av Plan B-podden och också spela in en radda bonusavsnitt av Plan B-podden! Yep, under sommaren kommer vi att släppa några kortare bonusavsnitt där ni som lyssnar får bestämma ämne! Så önska på! 
Bara att kludda ner i kommentarsfältet eller mejla mig på sundh.emma(a)gmail.com.

Efter önskemål kommer vi också göra ett tredje fråga-svar-avsnitt. Alltså du ställer en fråga om klimat, omställning, framtid (whatever) – vi svarar i podden. Så har du någon fråga som du går å grunnar på så hiva in den i kommentarsfältet. Vill du vara MED i Plan B-podden med din fråga så skicka ett röstmemo till planbpodden(a)gmail.com. Vi älskar röstmemon!

För dig som inte lyssnat på Plan B-podden så gör det bums!
Det är podden som vänder och vrider på vår klimatkorkade samtid, lyfter utmaningarna och snackar lösningar! Vinningen med att ställa om (förutom det uppenbara: en vettigare framtid för miljoner människor). Genom åren har vi avhandlat allt från mode, pengar, tillväxt, matsvinn, bilar, cyklar, ja, det börjar bli en del.

Önske- och frågelådan är härmed öppen!

Loading Likes...

Ett lass halm kommer lastat + workshop i halmhusbygge!

Det börjar närma sig – megalegot som vi ska bygga med halmbalar efter midsommar. Det som också går under benämningen bygga halmbalshus.

John hämtade ett gäng halmbalar på Trossnäs gård (som vi köper halmen av), och så snart vi har tid ska vi börja bygga övervåningen. Nedervåningen sparar vi till halmbalsworkshop som vi anordnar efter midsommar.

Och efter önskemål går det nu också att vara med enstaka dagar under workshopen. Antingen under själva halmbalsbygget eller under lerkliningen.
Här kan du läsa mer och anmäla dig!

Det ska bli SÅ KUL!
Jag har ju själv varit med på en workshop när ett annat halmbalshus byggdes (förra sommaren) och det är fruktansvärt lärorikt och roligt. Och kul sätt att träffa likasinnade!
Så kom bara kom!

Loading Likes...

Hur ska en klä barnen – hållbart?

Kolla vad som kom på posten häromdagen!

Boken “Klä barnen – växa, ärva, fixa, laga“!
En bok om hur en ska vårda, laga och tänka när det gäller barnens kläder.
Kan en köpa begagnade skor? Vad gör en med en tröja med fläckar som inte går bort? Hur tar en hand om skorna? Men också guider till hur en fixar den trasiga dragkedjan, lagar jeans, överdragsbrallor och stickade tröjor. Här snackas allt från material, certifieringar, kemikalier och könskodade plagg.

Detta är den perfekta boken för alla föräldrar! Blir så taggad på att anordna en lagnings-AW med föräldrar i bygden och laga loss i HÖGEN av trasigt.

Eller varför inte färga fläckiga plagg?

Det bästa med boken är att de uppmanar att laga så att det syns!
PLIS, kan vi inte göra det? Ändra normen så att det nya är att visa att en använder kläderna, ärver och lagar?

Gillar tanken på att en lagning inte behöver vara perfekt, för om en hyfsad lagningen gör att du använder plagget ytterligare ett par gånger så har vi vunnit mycket.

Bakom boken står mina kompisar Johanna Leymann (som jag skrivit ett gäng böcker tillsammans med) och Jennie Dahlén (som jag jobbar med i Klimatklubben!).

Detta är duon som tidigare skrivit boken “Slow fashion – din guide till smart och hållbart mode” som av många beskrivits som en modebibel. En bok som förändrat synen på modet totalt. Så läs den ogg!

Loading Likes...

Sundh har fyndat jeans – för 45 spänn!

 

Nämen ska vi börja denna tisdag med en begagnad röv? Låt oss!
Jag har nämligen fyndat jeans för 45 spänn och det vill jag så klart berätta för er.

Ett par prima (knappt använda?) Levis jeans med droppade ben som jag köpte på Röda Korset i Forshaga (som ligger i Forshagas kanske finaste hus?).

Hade tänkt att ha dem som bygg-jeans, men vettekattsingen alltså. Vill – i vanlig ordning – bära dem JÄMT! Men lite lerfläckar och färgstänk kanske kan ingå vad vet jag?

Loading Likes...

Kolla vad jag gjort!

Nu ska vi se vad som står på hyllan i köket.
Här står nämligen något speciellt – en skål och en kopp som jag gjort alldeles själv!
Nämen jag är så stolt!
Det är den där tummade, vita skålen (där det står en liten kanna) och den vita koppen bredvid.

I våras kuskade jag i väg till Skafferiet på Almars gård för att gå en keramikkurs. Jag älskar ju lera – bygger ju med skiten varje dag. Och att få testa och lära sig att skapa med lera alltså – vilken grej.
Nu har jag hämtat hem mina verk och känns så flott att ha egenskapat på hyllan här!

Loading Likes...

Evig tillväxt och sänkta utsläpp = är det förenligt?

betalt samarbete med Ekobanken

 

Nytt avsnitt av Plan B-podden: BNP, tillväxt och att leva i en munk

Det här är rabarber från min mammas trädgård.
Nyplockade efter sommarregnet. Här ska det bli rabarbersaft minsann! Genom att göra rabarbersaft av det som växer runtomkring mig så använder jag resurserna som finns istället för att låta dem ruttna bort. Rimligt ändå.

Men tänk om alla gjorde som jag? Producerade sin egen mat istället för att köpa dem? Eller huaimig – slutade konsumera. Började använda det en hade i garderoben i all oändlighet? Sydde the perfect sommarklänning av ett pre-älskat tyg?  Jobbade ideellt för att hjälpa andra. Spenderade semestern i Värmland, paddlade lånad kanot och slöade vid strandkanten istället för att flyga till semesterparadis. President of resureseffetivitet  skulle ju jubla och utsläppen skulle sänkas. Men. Vad skulle hända med ekonomin då? Och hallå – tillväxten?

Det är ju valår och det snackas en hel del om tillväxt.
Om det inte snackas om ren å skär tillväxt så snackas det om grön tillväxt. Ekonomin ska växa, vi ska bli rikare, lyckligare. Även kommunen jag bor i ska växa, växa, växa. Byggas ut. Industrier ska lockas, jobb ska skapas.
Men varför ska allt växa? Vad är tillväxt egentligen? Och gör tillväxten att vi mår bättre? Blir lyckligare? Är tillväxt något att eftersträva? Eller finns det andra värden att lyfta upp?
Och går det att stävja en klimatkris, sänka utsläppen, konsumera färre prylar och samtidigt sprinkla drömmarna om evig tillväxt? Kan vi för evigt öka om resurserna är begränsade?
Varför ses den sockriga munken som lösningen? Var har ens munkar med tillväxt och ekonomi att göra?

Om detta snackar jag och Maria loss om i ett nytt avsnitt av Plan B-podden!
Ett avsnitt som har fått namnet BNP, tillväxt och att leva i en munk, där vi vänder och vrider på vår samtid, snackar lösningar och dessutom reder ut det här med tillväxt med Mikael Malmaeus som är nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Hans forskning rör bland annat frågor om den gröna omställningen och om hur det ekonomiska systemet kan anpassas till planetens gränser. Oklädsamt stolt över att denna mitt-i-prick-pang-person ville vara med i podden!

Och nu kanske jag svär i ekonomi-kyrkan. Men behöver vi bli rikare? Eller behöver vi kanske bara fördela rikedomarna bättre? Ta hand om resurserna?
Ä rides rimligt att Elon Musk köper Twitter för en summa som överstiger USAs entire klimatbudget?

 

Sug på denna: 26 personer äger mer än hälften av jordens fattigaste befolkning tillsammans.
Samtidigt är vi ohemuligt dåliga på att ta hand om resurserna. Vi slänger en tredjedel av all mat som produceras, 95% av alla äpplen ruttnar bort i svenska villaträdgårdar (samtidigt som vi glatt köper äpplen från Chile och Nya Zeeland. Vi svenskar köper i snitt ett nytt plagg i veckan på ett ungefär (som vi använder sju gånger innan vi gör oss av med det).

Detta avsnitt gör vi i samarbete med Ekobanken, en svensk, transparent medlemsbank (ägs av medlemmarna – inte någon rik knös) som vill att pengarna ska göra skillnad och bidra till en vettigare värld. Till skillnad från många andra banker finansierar Ekobanken inte i exempelvis vapen, gruvor, olja, gas och icke-förybar energi. Ekobanken toppar Fair Finance Guides rankningar och är den enda bank som öppet redovisar vilka företag de lånar ut pengar till. Jag bytte bank för ett par år sedan till just Ekobanken, för jag vill att mina pengar ska göra något vettigt. Sedan gillar jag Ekobankens inriktning för att skapa en mer hållbar framtid (no-brainer) och att de vill bidra till omställningen genom att erbjuda omställningslån!
Maria Flock Åhlander, Ekobankens VD, snackar mer om detta i avsnittet!

 

Och låt oss avsluta med orden:
Vi lockas att spendera pengar som vi inte har, på som vi inte behöver, för att göra intryck som inte är bestående  på folk vi inte bryr oss om.
– Tim Jackson

Loading Likes...

Inga bin. Ingen mat.

I dag – den 22 maj – är det biologiska mångfaldens dag vilket KRAV uppmärksammar genom att ge ut en kokbok tillsammans med en rad kockar och matkreatörer. Bland annat Erik Videgård, Niki Sjölund, Tove Nilsson och Tea Malmegård.

Men den här kokboken är inte som andra.

Den innehåller nämligen inga ingredienser. Och ger en hint om hur framtiden ser ut om vi inte gör något åt de kritiska situationen för vår viktiga pollinatörer.

Kokboken heter “Inga bin. Ingen mat” och lyfter det akuta läget för viktiga pollinatörer som bin, humlor och andra insekter. Och pja, för vår egen matproduktion.
De där viktiga trädgårdsmästarna vi är beroende av, men behandlar som skit genom att bygga bort naturområden, handla besprutad mat, anlägga stora gräsmattor (och trimma dem noggrant).

Vi människor tänker ofta att vi ska kontrollera naturen och bestämma, men faktum är att vi är i händerna på naturen.
För en tredjedel av allt som vi äter i dag måste pollineras. En tredjedel.

Om vi inte skapar bättre förutsättningar för pollinatörer – genom att låta naturen vara natur, skippa bekämpningsmedel och skapa vettiga levnadsförhållanden – blir det rejält fattiga kokböcker i framtiden – utan några ingredienser.

Vad vi äter idag påverkar vad vi kan äta i morgon.

Vad kan du göra?
– Ekologiskt! Handla ekologiskt så ofta du kan
– Fråga! Efterfråga mer ekologiskt in din matbutik
– Odla bi-dragande blommor! Det råder brist på mat för pollinatörerna och bi-dragande blommor blir som en buffé av mat. Här finns en lista på bi-dragande blommor. 
– Spara grönytan och låt stadens grönområden gå i blom. Pressa på och påminn politiker om att grönytor behövs – av många olika anledningar.
– Lata dig! Skapa vettiga levnadsförhållanden i din trädgård, på min balkong eller på kolonilotten genom att lata dig. Pollinatörer behövs natur och naturen är inte välordnad. Släng dig i hängmattan, skippa att klippa gräset och rensa ogräs.

Loading Likes...

Kvällsjobb på bygget!

Vad jag gör om kvällarna i vackra maj? Avnjuter AW i solnedgången?  Nja. Luktar på blommorna. Mja.

Snarare det här! Om jag inte jobbar kväll framför datorn så lerklinar orangeriets utsida. Det är så tillfredställande och det blir SÅ fint!

Jag håller på med grovputsen på den övre delen av orangeriet. Den nedre delen har ett grymt gäng gjort under de senaste helgernas workshops.

Egentligen ska det på ett lager till ovanpå grovputsen, men vi börjar ställa in oss på att lämna det så här. jag tycker att det är fint att det är struktur. Det ser gammalt ut liksom!

Och det är verkligen magiskt att stå här om kvällarna. Höra fågelkvittret och fylla lungorna av häggdoft! Dessutom får jag sällskap av katten!

Han stryker runt på tomten, letar möss och spejar i skogsbrynet.
Och när det är dags att knata hemåt för kvällen så springer han efter. Fint som tusan!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny