Med anledning av den globala klimatstrejken den 19 mars så tänkte jag snacka om
om ulliga tröjor som sticks.
Rimligt.
Hälften av alla 13-18-åringar (enligt en Novus-undersökning gjord på uppdrag av Våra barns klimat) tror inte att vi kommer att lösa klimatkrisen.
Hälften saknar alltså en framtidstro. Det är inte bara djupt tragiskt, det är ett gigantiskt problem. En farlig utveckling.
Dagens kids växer upp med vetskapen om vad som är fel, och hur vi kan vända världen rätt. Och ser samtidigt samhället göra … precis tvärtom.
Shoppa loss, fly till solen på andra sidan jordklotet och brassa el för fullt hus, fast en tanke bara är två. Eller frossa fossilbil för nöjes skull. Eller för att en inte örker cykla tre kilometer till affären (vilket är den vanligaste körsträckan i tätort … som tar en kvart att cykla).
Känslan av att ingen bryr sig.
Lika skavigt som en tröja gjort av ull från ett jäkligt pissed får.
Vi måste kapa utsläppen. Nu.
Ju längre vi väntar desto större uppoffringar och brantare omställning måste vi göra. Att hålla på som vi gör – alltså tolka forskning till vad som passar rådande livsstil och småtrippa för att inte göra en flyg-fluga förnär – tar inte bara tid utan är ett slag i ansiktet på alla de barn och unga som oroar sig (med all rätt) för sin framtid. Varje bortviftande, varje struts-duckande och varje pekande åt annat håll (men Kina då!) är att inte ta deras oro på allvar. Förminska oron.
Reducera allvaret.
Ett slag i ansiktet.
För ett tag sedan ville en jämgammal bekant muntra upp mig och använde orden: “Men se på Greta och allt hon och den unga generationen gör – det finns hopp om framtiden”.
Men det är ju just det. Varför ska barn och unga städa upp och kämpa för en framtid som vi varit med och fuckat upp? Ska inte de hångla, leva, dansa och knappt veta vad oro är?
Är det inte hög tid att göra det experterna säger att vi ska göra? Alltså jag må inte sitta på något Nobel-pris i klyftighet, men det låter ganska vettigt va?
Istället för att försöka rättfärdiga sättet vi lever på? Istället för att försöka kila in våra alldeles för stora living la vida-loca-fötter (med enorma klimatavtryck) i en rimlig planet-safe sko? Så kanske vi ska få ev vända och se hur många hundra sockor vi har har fötterna för att se varför foten inte får plats?
Så vad säger forskningen och vad kan vi göra? Hur ska foten passa skon? Vad krävs av oss? Ska vi ge oss på en gissning? Och vad ska vi kräva av våra beslutsfattare? Av företag? Förutom att göra det enklare att göra rätt, svårare att göra fel?
- Kapa utsläppen radikalt. Gör det. Våga. Ingen minns en mjäkig beslutsfattare, men mod lönar sig när historieböckerna tar form. Var så säker. De kommer garanterat dokumentera vem som gjorde vad. Och vem som inte gjorde något. Om en inte vill (vågar) fäktas med valfriheten, så med medlen? Är det kanske hög tid att förbjuda fossil reklam, så vi inte lockas att trippa vidare på den här ohållbara stigen när vi vet att vi inte ska. För den är fossil – i dubbel bemärkelse. Vi är lätta byten för begär, så för tusan hjälp oss om det finns någon som helst vilja att nå uppsatta klimatmål.
- Minska flygresandet. Är det särskilt hygieniskt att pumpa in miljoner kronor i flygbolag och flygplatser när vi vet att detta transportsätt är enormt klimathaltande och branschen inte kommer att bära sig? Och nej, biobränsle är inte lösningen. Det ger ingen expressbiljett till fortsatt flygande bara genom att byta bränslet i tanken. Biobränsle är en så pass liten del av inblandningen i dagsläget, och även med högre inblandning blir effekten inte tillräcklig. Höghöjdseffekten kvarstår exempelvis. Och detta: Även om vi skulle byta ut allt flygbränsle till biobränsle till 2030 skulle flygets klimatpåverkan vara densamma som 2017 (när inget biobränsle fanns i tanken). Detta enligt KTH.
- Vi måste klimatsäkra transporter. Hoho, var är alla cykelbanor som knyter ihop tätort med stad, och stad med landsbygd? Prioritera framför biltrafik?
- Minska bilresandet. Hallå, var är alla kollektivtrafiks-prenumerationer för oss på landsbygden? Beställningsbar kollektivtrafik som tar olika rutter beroende på var behovet finns? Och var är alla öronmärkta delnings-parkeringsplatser i städerna (och de försvinnande få privatbilist-parkeringarna som kanske ska gå till de som är i absolut behov av bilen)? Restriktioner kring ägande av bil i storstäderna – som har världens bästa kollektivtrafik?
- Minska köttet. Hög tid att sluta importera billigt kött från Brasilien? Och skippa att puffa befolkningen in i köttiga normer? Ska det vara svårt att få tag i naturbeteskött från Sverige (som gynnar biologisk mångfald) och megalätt att kasta sig över en brasiliansk köttbit som bidragit till skövlingen av Amazonas? Ska det verkligen vara ett val, om valet är dåligt? Ska verkligen skolor och förskolor servera en kötträtt och en variant av kötträtten (köttbit och vegetariskt substitut som är format som en köttbit). Eller är det kanske så att vi ska vagga in nästa generations smaklökar i god, klimatsmart mat. Skippa etiketterna, men med ett löfte att all mat som serveras har ett lågt klimatavtryck?
- Konsumera färre grejer! Återbruksgallerior i citykärnorna – var ääääär ni? Hohoooo? När flyttar det cirkulära in på stadens paradgator, omgiven av kollektivtrafik och restauranger med lokalproducerad mat? Och när skeppas nykonsumtionen ut i industriområden. När ska nykonsumtionen bära sitt verkliga pris – och klimatavtryck? Den 99-kronorstopp som skulle få ett nytt pris baserat på skälig lön till den som producerat den och dessutom skulle bekosta det avtryck på miljö och klimat den förorsakat, skulle inte vara särskilt åtråvärd prismässigt. Tro mig.
- Skapa framtidsdrömmar och hopp! Istället för att såsa runt i gamla tankar om hur samhällets ska se ut – rad nya streck och riktningar. Ett återkommande argument för att fortsätta i gamla, ohållbara banor är jobben. Det där för dem vi ska behålla flygplatsen, det är för dem vi ska skövla skogen för att bygga upp nya shoppingcenter. Men i takt med att vi ska ställa om är ju detta jobb som kommer att försvinna. Inget företag kommer vilja stoltsera med flygresor om de hamnar på företagets totala klimatskuld.
Arbetsmarknaden förändras, och utvecklar sig ständigt. Det är därför vi har få hovslagare i dag, men desto fler content mangers. Om tio år har det garanterat manglats ut en rad nya yrken. Men varför inte storsatsa på de yrken vi VET att vi behöver i framtiden? Satsa miljonerna på framtiden? Låta människor med jobb som inte lirar med omställningen få möjlighet att skola om sig. För hoppet om framtiden. - Minska energiförbrukningen. Utan att ge gnista åt ett damsugaruppror, så kanske det är på tiiin att gå en vända runt våra energi-vanor? För om en inte känner att en vindkraftspark skulle passa på ens egen back yard, kanske en ska konsumera som att det var hotet? För annars hamnar den garanterat på någons annans bakgård. Ja, vi kommer behöva fler vindkraftverk, inget snack om saken. Men om vi minskar vår förbrukning så kanske vi inte behöver kryssa mellan dem som att vi var instängda i ett spagettipaket?
Men också inse vinningarna. Förutom mer pengar i plånboken och renare el till alla? Gå på restaurang, bjud hem vänner på middag och var samtidigt energieffektiv. Det krävs mindre energi att värma upp en ugn än femtio stycken … - Bikta börsen. Ska det över huvudtaget vara möjligt att välja pensionsfonder som investerar i fossil industri (klusterbomber och vapenexport) när vi vet att det försämrar förutsättningarna för allas framtid? Är det inte dags att städa upp i pengabörsen – om det så pensionspengar eller storbankerna. Se till att pengarna gör gott, och lirar med var vi ska?
- Bygga bättre, smartare och mindre.
Här tänkte jag börja jiddra om behovet av fler boständer än en, men till inte göra mig obekväm med folk. Så jag tar inte upp det. Men det här då: Om det nu finns ett värde för energiförbrukning i nybyggnation (U-värde), borde det kanske också finnas ett värde för klimatavtryck för nybyggnation? Ett riktmärke att hålla sin under? Kanske även få ett ungefärligt värde på hur mycket koldioxid huset kapslar in? Hur mycket utsläpp får materialen i en nybyggnation “kosta” per kvadrat? Och när kommer regler som tillåter små nybyggen? Tillgänglighet ÄR viktigt, inget snack om saken, men kanske kan vi gå på en promenad och prata om regeln om att en “måste” ha ett vardagsrum?
Loading Likes...
Hej! Tack för bra inlägg som vanligt! Jobbar som arkitekt och ritar mycket flerbostadshus och vill bara berätta att det finns ”poängsystem” för nybyggnationers klimatavtryck. Det finns tex märkningar som bream, sunds hus mm och tom svanenmärkta hus som innebär att man ska uppfylla krav för energi, material etc. Det är beställaren som bestämmer vilken märkning eller nivå som ska hållas och nästan alltid idag väljs en märkning för nybyggnation upplever jag. I Malmö där jag är verksam har kommunen precis tagit fram nya bestämmelser för mobilitetsåtgärder som ska kunna gynna tex cykeltrafik framför biltrafik och möjligheten att minska antal parkeringar vid nybyggen. Det finns också ett nätverk för arkitekter och byggare för att tillsammans bli bättre på att bygga mer klimatanpassas. Så visst finns det regelverk men det är snårigt och det kan göras mycket mer!
Ett stort problem jag ser här runt mig är tyvärr att de procenten av de unga som inte hör till de som nämns ovan istället inte känner någon oro alls och konsumerar mer än någonsin, bara väntar på att pandemiläget skall ändras så uteblivna flygresor kan tas igen och tycker att smink och mode är det enda som spelar någon roll..
Jag tänker att vi alla har en roll att spela för att det beteendet ska bli oattraktivt. Vi människor vill inte vara i minoritet, och ju fler som avfärdar det sättet att leva desto hållbarare normer!