– I samarbete med Imse & Vimse –
Genom den retuscherade linsen matas vi med barnrumpelena pannor, rosig uppsyn och en fräschör som endast kan adresseras av nysprungen nyponros i morgondagg.
Men eftersom ganska få av oss är ute och vältrar oss just i morgondagg, så vi får helt enkelt köpa oss till looken.
För vi vill åt just det där.
Så vi proppar våra badrumsskåp fulla med med syror, aktiva ämnen, extrakt, ansiktssheets och engångsartiklar – som levererar känslan av ett sterilt akutsjukhus. Det är inte liv som ska räddas, utan tiden som ska stoppas och de bästa versionerna av oss själva poleras fram.
När vinden viner utanför fönstret, havsnivåerna höjs, världens alla problem når oss upp till den rödmosiga nästippen och allt känns hopplöst – då flyr vi till skönhetens förlovande land. Sjunker ner i selfcare, tänder ljus intill badkaret, smörjer in kroppen i väldoftande kokos och ber Google att stänga av allt förbannat brus och rop på hjälp från världens alla hörn. Där inne i selfcare-rummet, eh, jag menar badrummet, äsch, du vet det där rummet som tidigare benämndes som dass, där kan vi koppla av. Och den enda som gör oss sällskap är vår egen spegelbild. Det är bara vi i hela världen. Jag och mig själv.
Och som vi njuter.
“Värt att notera är att frasen ”self-care” var som vanligast som sökterm på Google mellan 13 och 19 november 2016, veckan efter att Donald Trump blev president. I stället för politiskt motstånd – en badbomb” skriver den fenomenala Caroline Hainer i den väldelade “Företagen säljer grej till tjej med skuldkänslor”.
Och kanske är det så. Det är enklare att lägga en ansiktssheet och selfcare:a loss i 2020-talets skönhetssvar på 2000-talets walk in closet: badrummet.
Vi fyller upp ett varmt bad, omsluter kroppen av vatten och glömmer alla bekymmer. Planerar in nästa botox-behandling för att sudda ut alla tecken på oro inför framtiden.
Där – inne i en väldoftande bubbla – kan vi fullständigt hänge oss och pumpa in både timmar och pengar. I jakten på snabba resultat.
Och det är ju förståeligt.
Klimatkrisen är svårgreppbar, medan en ansiktssheet ger resultat efter 7 minuter.
Så vi shoppar. Vi svenskar shoppar hudvård för ungefär 5,7 miljarder kronor. Det motsvarar halva Sveriges totala klimat- och miljöbudget. Och det är bara hudvård.
Och this just in: Få konsumerar så mycket hudvård som vi svenskar – om vi jämför med andra europeiska länder.
I ett pudrigt, väldoftande avsnitt av Plan B-podden – som vi döpt till Beauty, body & badrumsskåp – djupdyker jag och Maria Soxbo rakt ner i hudkrämen så att säga. Vi snackar hygien (hur ofta duschar vi egentligen?), avslöjar beauty-shortcuts, avhandlar botox, fillers, 21-stegsrutiner och jakten ett rynkfritt liv.
Hur fucked up är egentligen våra skönhetsnormer? Jag intervjuar beautybloggaren Annahita Yazdi som fick nog av skönhetsbranschens ruljans och hoppade av ett liv kantat med många statusmarkörer. Missa inte!
Vi kikar också in i proppfulla badrumsskåp, bland burkar, pipetter och dubbla förpackningar, och sätter förstoringsglaset på innehållsförteckningen.
Trots att det kliniska, tekniska och labratorieframställda är på allas läppar, så smörjer vi in oss med produkter som innehåller skit rent utav. Miljögifter.
Evighetskemikalien PFAS – som kallats “vår tids DDT” – finns i allt från ansiktskrämer, ansiktsmasker, eyeliners, foundations, high lighters, hårolja, läppennor, mascaror, primers, puder, serum, ögonpennor och ögonskuggor .
Vissa av dem är cancerframhallande, hormonstörande och kan också minska våra chanser att få barn. Men hey, vi blir snygga!
Och detta kan vara bra att ha med sig: de allra flesta PFAS-ämnen är fortfarande helt otestade. Vi vet helt enkelt inte hur de påverkar oss.
Ps. Skriv på Natursskyddsföreningens namninsamling “Stoppa PFAS!” 100% rimlig grej.
Men hur ser egentligen framtidens badrumsskåp ut? Står där tre flaskor, två burkar och en hårdtvål? Vilka skönhetsideal kommer att regera? Hur kommer vi att förhålla oss till skönhetsprodukter? Kommer rynkor och gestikulerande vara utrotningshotade? Kommer ordet “min” falla i glömska när världen cementeras i samma häpna uttryck. Kommer vi alla sudda bort all oro från pannan och sedan strutsa ner våra fejs i (välgörande) sand – dit inga bekymmer når oss?
Lyssna på Beauty, body & badrumsskåp– där ger jag min syn på framtiden!
Detta avsnitt gör vi i samarbete med gotländska (FANTASTISKA) Imse & Vimse som löser ett viktigt problem och bidrar till ett vettigare badrumsskåp. De ersätter en engångsprodukt med en flergångsprodukt. Jag snackar så klart menskydd.
Totalt förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd i Sverige varje år. Pretty much indeed. Och detta är ju en siffra som vi tillsammans kan jobba ner genom att börja använda tygbindor och menskopp.
Imse & Vimse ger nu alla PlanB-poddslyssnare 20% rabatt på ett helt köp med koden planb20 på Imsevimse.se. Koden gäller året ut, alltså till sista december 2021, och gäller ej i kombination med andra erbjudanden eller på redan nedsatta priser.
Själv har jag använt menskopp och tygbindor i ett par år nu, och förstår inte varför jag inte började med detta tidigare!
Förutom att jag sparar enorma resurser, så har jag alltid mensskydd hemma (inga panikköp när stormen mens drar in – otippad som alltid trots att en varit närmare 25 år i mensbranschen!). Dessutom blir plånboken glad, det känns smart, som att en gör något vettigt av situationen så att säga.
Imse & Vimse har en hel radda produkter som ersätter klimathaltande engångs – som pads, tvättlappar, näsdukar, tygblöjor, amningsinlägg, tygbindor och menskopp.
Om jag råkade bygga ett badrumsskåpet inför detta poddavsnitt? Ja. Om jag plåtar det i köket pga har ett dass mindre än en muslort? Yep!
Men mer om det en annan gång.
Lyssna nu på avsnittet, och berätta sedan:
Hur tror du att framtidens syn på skönhet kommer att se ut? Hur tror du att vi kommer att konsumera? Och vad tror du kommer vara norm om sisådär en 20 år?
Loading Likes...
Ja!! Den här jävla self-care grejen med att smeta in sig själv med krämer för typ tusen miljarder. Hur är det self-care? Är inte self-care att vila, gå ut i skogen, lära sig något nytt som bara är helt lustfyllt, klappa en katt på magen, engagera sig för något man tror på, ha ett härligt samtal med en god vän.
Och hur kommer det sig att vi behöver så mycket self-care, när våra liv på många sätt är lättare än de någonsin varit? Och varför kan folk utan att blinka lägga en tusing på en ansiktskräm, men skulle inte drömma om att skänka lika mycket pengar till någon välgörenhetsorganisation?
Plus en liten parantes- men jag kan fatta att man vill se yngre/fräschare ut pga patriarkatet (har själv gjort lite botox i min argrynka). Men då kan man stå för det tycker jag, vi behöver inte paketera det som self-care- det handlar ju om att man vill bli “snyggare”.
Så många intressanta tankar!
Bra inlägg! 🙂
Instämmer i kommentaren ovan! När man tänker efter inser man hur påverkad man är av kulturen, att ”self care” som kvinna innebär att smörja med krämer och göra diverse behandlingar. Är ju en hel marknad som säger det till en, folk som tjänar pengar på att kvinnor lägger dyra pengar på behandlingar och sånt. Säger inte att jag själv aldrig gör det men när jag går till botten med mig själv är self care för mig att typ vistas i naturen och träna, sen äta nåt gott och godis och kolla på en bra film. Finns få saker som jag mår så bra av som det. Alternativt när jag får pyssla med nåt kreativt och hamnar i flow. Men sen är jag genuint ointresserad av krämer och smink, bläddrar alltid förbi sådana sidor i tidningar. Tycker det är lite absurt när folk lägger som Amanda skriver massa pengar på hårfärgning, krämer etc och sen inte tycker sig ha råd med hobbies eller saker med djupare innebörd. Samtidigt är vi ju kvinnor utsatta för massa påtryckningar kring det yttre som det kan vara svårt att värja sig ifrån. Försöker själv jobba på den biten, tänka mig själv mera som en man. Kanske låter knäppt men ni kanske fattar (?). Typ vad hade jag gjort med mina pengar och tid då. Obs att jag vet att män också har ideal som kan vara jobbiga. Funderar nu över hur det kommer bli när jag blir gråhårig, har mörkbrunt hår och det kommer synas tydligt. Vill gärna stå emot trycket att färga håret, min man tycker det det är coolt och arty att låta det vara grått och skulle peppa mig. Frågan är dock om jag kommer våga om alla mina kompisar färgar håret och man ser plötsligt tjugo år äldre ut än dem (?!).
Jag tycker nästan att det är en snyggare övergång hos mörkhåriga än hos ljushåriga. Själv har jag aldrig färgat håret och kommer inte att göra det heller, är 36 nu och har en hel del gråa hårstrån, men de är jämnt utspridda och syns inte supertydligt i mitt korta och ganska ljusa hår. Men jag ser nästan fram emot att det blir mer grått.
Och det där med att du kommer att se äldre ut med grått hår: jag tycker precis tvärtom! Folk som fortsätter att färga håret när ansiktet blir mer och mer rynkigt, speciellt om håret färgas mörkt eller till och med svart, får ju en så stark kontrast mellan hår och ansikte att de bara ser ännu äldre ut! Om man nu bryr sig om det. Men jag är oavsett anledning gärna med och uppmuntrar medsystrar att låta håret bli grått 🙂
Amanda här som skrev kommentaren ovan 🙂 Just det här med att stå där jämte sina kompisar och se tjugo år äldre ut, det är något jag också tänker på (och absolut en sak som driver mig när det gäller saker jag gör med mitt utseende). Just det här att vara fräsch och välbevarad etc. gud vad det lyfts fram som något som är viktigt- att visa att man tar hand om sig själv. Jag lyssnade på en amerikansk podd där de diskuterade att en av de värsta förolämpningarna man kan säga om en kvinna gällande utseende (specifikt till en lite äldre kvinna) är att “she has really let herself go” och att let yourself go ju egentligen är något positivt- att slappna av, låta sig själv få vara som man är. Den tanken försöker jag ha med mig- det är inte farligt att “let myself go” och bara vara som jag är.
Lite gråhårspepp också- det finns en massa bra konton på Instagram med gråhåriga kvinnor i alla åldrar! Följer själv ett gäng såna nu när jag håller på och växa ut min naturliga hårfärg (som än så länge inte har så många grå strån, men de kommer ju bli fler). Överlag att följa folk som är äldre än mig har varit bra tycker jag, ger en liksom ett annat perspektiv än att hålla på och titta på snygga släta 25-åringar.
Håller med Amanda i många av funderingarna ovan. Vill också lyfta att det verkar som att vi har fått ett så konstigt förhållningssätt till pengar. Det verkar vara svårt för oss att göra rimliga kopplingar mellan pengar, värde och vad olika saker kostar att producera. Å ena sidan vill vi inte betala ens några kronor extra för ekologiskt alternativ och tycker det är rimligt att kunna köpa en t-shirt för mindre pengar än vad en latte kostar. Å andra sidan verkar vi tycka att det är rimligt att lägga flera tusen kronor per år på att smörja in oss med olika krämer, och tycka att det dessutom är en rolig hobby (för hur många halvfulla dyra burkar står inte där i badrumsskåpet som tappade glansen och lyxen så fort något nyare och påstått bättre kom ut). Vi lägger så mycket pengar trots mycket liten bevisad effekt och inbillar oss att vi tar hand om oss själva. Det här är ju pengar vi hade kunnat lägga på att istället generellt handla det vi behöver från företag som erbjuder rimliga arbetsvillkor för sina anställda, eller så hade vi kunnat gå ner i tid och inte stressa så förbannat, slippa göra panikköp för att vi inte hann lösa diverse personliga kriser på annat sätt. Och allt för att det är så himla viktigt att se bra ut. Rimligt?
Ja! Skönhet är väl en lyx få förunnat, men allt mindre bit av penga-kakan går ju till exempelvis mat. Gäller förstår inte alla, men många.
Emelie – känner igen det du beskriver om mörkbrunt hår som blir grått. Vid snart 45 är jag flammigt och tydligt gråhårig. Jag valde bort färg av miljö- och kostnadsskäl och måste säga att jag fått så mycket komplimanger för mitt naturligt gråa hår.
När det gäller skönhetsprodukter har jag sedan länge anammat ett minimalistiskt tänk. Kokosolja som både sminkrengöring och kroppsolja till exempel, samt få och ekologiska sminkprodukter. Det känns så skönt att ha hoppat av den karusellen – det går även om man som jag jobbar på kontor med en del representation.