Pergola-projekt, del 2

Välkommen till hassellunden!
Och: del två av pergola-projektet.

Den gamla pergolan tog jag ju ner, och skänkte vidare.
Den nya pergolan ville jag göra göra med material från tomten. Jag vill göra ALLT med material som är fullkomligt gratis.

På vår tomt står två stora hasselbuskar. Ett av världens finaste träd om du frågar mig – som dessutom ger nötter.

Från våra yviga hasselbuskar klippte jag ner några grenar på sisådär en tre meter.

Hassel är ett fantastiskt material. Förutom att den växer som ett parasoll så kan en använda det som störar elle rfläta korgar. Det är med andra ord böjbart!

Jag använde grensax och klippte till en spets i änden.

Och så använde jag min tyngd för att trycka ner änden i marken, där den gamla pergolan stått.
Här har jag satt två stycken bredvid varandra, och gav dem lite extra stöd av några pinnar jag hittade i skogen.
Sedan satte jag ner två stycken 1,5 meter från de förta och böjde dem mot varandra.

Flätade ihop trasslet!
Nu är det bara att fästa den gamla kaprifolen i allt detta också. Ser fram emot att se den slingra loss.
Vill ni se resultatet om någon vecka eller två?

Klart ni vill!

Loading Likes...

Låt hela Karlstad blomma!

Håll i solhatten!
Och lavendel, klöver, syrén och vallmo för den delen också.
För nu händer det grejer!Klimatklubben Karlstad (som jag startade tidigare i år), Naturskyddsföreningen Värmland och Värmlands fältbiologer drar igång årets mest väldoftande och iögonfallande kampanj – Låt hela Karlstad blomma!
Vacker, väldoftande och välgörande! 

 
Tanken är busenkel. 

Tillsammans bi-dra till biologisk mångfald genom att så blommor, plantera blommande träd och buskar (läs mat till viktiga pollinatörer), och samtidigt skapa Sveriges vackraste och vettigaste kommun våren och sommaren 2021. Och dela med oss av blomsterprakten via sociala medier under hashtaggen #låthelakarlstadblomma #låthelasverigeblomma

För så här ligger det till.
Vi människor är beroende av viktiga pollinatörer – inte minst för vår matförsörjning.
Men allt som oftast ser vi naturen som något vi ska erövra, försöka mota bort och styra och viftar bort dessa betydelsefulla trädgårdsmästare, och jobbar enträget bort de livsmiljöer där de trivs. Det råder akut brist på mat och boende för pollinatörer, men det fina i kråksången är att vi kan hjälpa till.

Dels genom att skippa bekämpningsmedel, handla ekologiskt och ta det lugnt med att anlägga gräsmattor, sten och trall. Men också genom att (och nu kommer vi till själva pistillen i blomsterprakten): odla blommor, buskar och träd som blir som bufféer för pollinatörer. På balkongen, innergården, kolonilotten, ängen eller i trädgården. Och för all del: på taket till livsmedelsbutiken, i krukor utanför arbetsplatsen eller i pallkragar på förskolan eller skolan.

Skippa att klippa gräsmattan, låta den gå upp i blom (eller låta delar av gräsmattan bli äng?) och inte vara så noga i trädgården. Att ligga i hängmattan i sommar och skippa att rensa ogräs har aldrig varit så välgörande.

Ser fram emot att följa bilder på odlingspepp, fröpåsar, otippade ställen att odla på, prunkande balkonger och blomsterstinna trädgårdar. Kommunala parker, rondeller eller varför inte stadskärnor? Och kanske att företag vågar utmana varandra?

I år kickstartar vi, men tanken är att detta SÅ KLART ska växa sig större.

Vi tycker givetvis att alla kommuner ska utmana oss! Kanske en #låthelauppsalablomma dyker opp? Eller en #låthelaskellefteåblomma kan ta fart under #låthelasverigeblomma ?
Det vore ju underbart!

LÄS MER: Låt hela Karlstad blomma! 

 

Loading Likes...

Odlingsplaner för den otåliga odlaren

I betalt samarbete med Årstiderna

Nu är den i full gång. Den efterlängtade odlingssäsongen.
Denna gång med egen året-runt-trädgård och en otålighet som heter duga.

Jag har laddat upp med pallkragar och krukor, och i veckan fick jag ett paket från Årstiderna med nyheter för 2021. Nämligen ett startkit för den egna ekologiska köksträdgården.

Jag fick en sättlåda med fyra sorters potatis och två sorters sättlök, ekologiska fröer med massor av spännande som kålbladningar, djungelgurka och popcornmajs!

Den portabla frölådan – med månadens fröer som ska sättas (det stora fröbiblioteket kan jag visa en annan gång) – är laddad till max!

Ja, ni ser ju. Knökat!

Och ekologisk potatis – det viktigaste i min trädgård pga storkonsument!

 

 

Jag har petat ner några potatisar, men går loss på stort i mitten av april när det förhoppningsvis är aaaaningen varmare.

Frön däremot. Där har jag gått loss.
Jag sätter frön i allt jag kommer över från återvinningen. Mjölkkartonger, äggkartonger och krukor gjorda av tidningspapper. Pappförpackningar klipper jag sönder och gör till odlingspinnar och använda brödpåsar blir små kuvöser till odlingarna.

Och så placerar jag krukorna på gamla plåtar, långpannor, i brödformar eller som här …

I en form som jag hittade i sommarstugan på tomten.

Jag har ju odlat så länge jag kan minnas.
I eget “lanne” i min mammas stora trädgård under min uppväxt, på en överplanterad balkong i första egna lägenheten i Stockholm och på innergården i Midsommarkransen.
Och så klart – på torpet på Gotland där vi anlade större och större trädgårdsland för varje år. Nog för att jag älskade att odla på Gotland, men odlingarna sköttes ju lite si sådär eftersom det kunde dröja veckor mellan besöken.

Men nu är det andra odlings-takter. Och en dröm som går i uppfyllelse.
En trädgård att rå om lite varje dag, året om. Ser fram emot att kånka skottkärror, täckodla med bös, dra ris, flytta stenar, tjuva tomater, kupa potatis och hiva på gödsel.  Mitt alldeles egna prunkade gym att kuta ut till.

 

 

Vid den här tiden på året brukar vi proppa fönstren fulla med små odlingar, och vi har varit aningen bortskämda med djupa nischer i förra lägenheten – redo att sluka mängder av krukor.
I väntan på halmbalshus, orangeri och växthus (som ingår i tomtplanerna) har vi hängt upp hemsnickrade odlingshyllor i våra små fönster i verkstan och även fyllt mina föräldrar hus med tråg, hehe. Både jag och John är otåliga odlare, för än så länge har vi ju ingen trädgård utan “bara” en tomt med smårabatter, hallonsnår, en liten bäck, massor av sten och fällda träd. Inte så mycket köksträdgård att tala om. Ännu.

Planen?
Min tanke är att bygga hus i ena änden av tomten och anlägga trädgården i andra änden. Så får de mötas på mitten i framtiden med hjälp av en prunkande perennrabatt.

Första steget blir att odla i pallkragar längst bort från husbygget och sedan pö om pö ta sig an trädgården. I takt med att vi får virke (på gång detta nu) bygger vi odlingslådor och odlar ännu mer. Pallkragarna går ju att flytta, så vi använder dem så portabelt trädgårdsland (hmmm, hade en kunnat anlägga dem på ett släp?). Till odlingslådorna kommer vi använda ratat virke från träden som fällts, alltså virke som inte kan användas till golvbrädor och stomme.
Allt tas till vara!

Loading Likes...

Förvånar mig själv.

Tänk ändå, att jag som tittade på slott i Värmland och drömde om en putsad skola från 1921 med stora fönster och mängder av möjligheter, skulle köpa en tomt med … en liten stuga på?

Ja, jag förvånar mig själv. Helt klart. Men har också insett att jag är ganska bra på att tänka om. Okej, skolan kommer jag som sagt aldrig släppa, men kanske bra på att hitta alternativ. Och framför all: bra på att drömma, hahaha.

Här kommer några bilder från tomten som vi köpt (fåt tillgång till den om två veckor (blev framflyttat en vecka)).
Nu ska vi förvisso inte bo i den lilla stugan, utan planen är att rumstera om på tomten och bygga ett nytt hus på platsen.
Stugan kommer finnas kvar, fast kanske inte just precis där. Något annat skulle kännas som en skymf mot den tidigare ägaren. En vill ju förvalta historien om platsen på ett rimligt sätt tänker jag.
Men som sagt, någonstans mellan lönnar och hassel (mina favoritträd) så ska vi ge oss på att bygga ett halmbalshus. Om vi får bygglov. Ett så klimatsmart hus det bara går.

Så här ser stugan ut. Den ligger uppe på ett berg och är byggt i mitten av 1900-talet.
Marken som stugan ligger på har en gång tillhört min släkt. Och den förra ägaren hyrde marken i många, många år av min morfar, men på 1980-talet så fick hon köpa loss marken.
Tror det var i samma veva som all mark (och även släktgården) föll ur händerna på släkten. Long story, men nu har vi alltså köpt denna tomt.
När min mamma var liten (hon är born and raised i ett hus några meter härifrån) så satt hon här och knäckte hasselnötter på en sten. Detta var hennes – och hennes syskons – bästa lekplats.

Där finns också ett växthus som inhyser en gigantisk vinranka. Förhoppningen är så klart att förverkliga vår dröm om växthuset av begagnade fönster. Vi tog med alla gamla insamlade fönster i flytten, så vi har 32 stycken gamla fönster om jag inte minns fel, två dörrar och en ritning.

På tomten en hel massa småhus, och även ett lusthus. Om det inte blir punschveranda på det nybyggda huset, så kanske jag bygger om detta till ett inglasat lusthus. Eller sätter klematis kring varenda stolpe och låter det kapslas in i grönska. Vad tycker ni?

Loading Likes...

Bli planeterian i höst? Haka på Gröna utmaningen!

I samarbete med Årstiderna

Nu lämnar jag Gotland, torpet, trädgården och mina odlingar, och börjar resan tillbaka mot Stockholm och Midsommarkransen. Har samlat på mig en massa ekologiska grönsaker i mina loppisfyndade korgar, och har proppat elbilen full med smarr. Kommer inte räcka långt, därför kommer hösten räddas med  Årstidernas lantlåda. Full med ekologisk frukt och grönsaker, i säsong!

Planen är att försöka äta så hållbart och planetariskt som möjligt. Obesprutad, ekologisk mat som inte naggar på den biologiska mångfalden, nöter ner samhällen av livsviktiga pollintörer eller utarmar jordar. På min tallrik vill jag ha fräsch mat – i ny bemärkelse (för vi skulle nog må bra av att omvärdera vad fräsch mat är, right? Skapa nya, hållbarare normer kring mat och fundera på vad som borde vara norm).

Jag försöker ju som bekant äta i säsong, och undviker att köpa frukt och grönt som har transporterats långt. Det började som en spännande (och ganska svår) utmaning, men numera är det en vana. Det var lättare än jag trodde. Jaja, transporterna är ingen biggie i klimatsammanhang, men jag gillar att gräva där jag står, längta, sakna, uppskatta.  Och nu är det vanlig-beteende här hemma.
Gräver en i Midsommarkransen, där jag bor till vardags, då kommer en tyvärr inte särskilt långt (även om vi har några ganska så imponerande odlingar på vår prunkande innergård). Generellt tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiskt mat i stan. Det mesta är importerat från andra sidan jorden, trots att samma grödor är i säsong i Skandinavien.

På Gotland är det lite enklare, för här bor (bodde!) jag nära ekologiska odlingar, inte minst mina egna som i år är mer än blygsamma. I stan däremot tycker jag att det är svårt att få tag i ekologiska grönsaker som inte åkt över halva jordklotet.
Eftersom jag äter i säsong är det time to maxa färska grönsaker just nu, men som sagt svårt när en bor i stan, utan större odlingar, eller tillgång till bil. Det bor ju inte supermånga bönder i trakten om en säger …

Till min hjälp har jag Årstidernas Lantlåda som är magisk nu på sommaren. När jag landar i Midsommarkransen igen, redo för hösten, kommer jag få allt från ekologisk potatis, färska ärtor och libbsticka till salladslök som Årstiderna odlat själv i ouppvärmda växthus.

Jag är ju varken vegetarian eller vegan, däremot äter jag nästan uteslutande vegetariskt och veganskt. Försöker äta i säsong, skippar flygimporterad mat och ämnar nolla matsvinnet. Målet är att äta så planetariskt som möjligt. Låta tallriken rimma med klimatmålen!
Jag är helt enkelt en … planetarian!
Jag är inte något proffs, men en bit på väg.
I höst vill jag steppa upp gamet, starta nya vanor, haffa nya rutiner, utmana mig själv och putsa känslan av att vara en planetarian!
Ett smart sätt att göra det på är att haka på Gröna Utmaningen – ett initiativ av Årstiderna där du successivt blir introducerad till att leva mer planetariskt!  I tre veckor får du prova ekologiska rätter från flexitariskt till helt växtbaserat. Nyfiken?
Läs mer om Gröna Utmaningen här! Sista dagen att anmäla sig till utmaningen är den 13/8.
Spännande va?

 

 

 

Loading Likes...

Anlägg en blomsteräng & gynna biologiskt mångfald

– I samarbete med Granngården

Vi äger (eller pja, ägde för nu är ju hela schabraket sålt) en stor tomt, varav en del är lummig trädgård med fruktträd, pallkragar och perennrabatt, en annan del används som hage av grannen och en tredje del är … oanvänd.
Sedan vi köpte torpet så har vi pö om pö tagit över ytterligare lite av denna oanvända plätt. John har planterat ett gäng fruktträd, vi har anlagt trädgårdsland och varje år tar jag mig an projekt blomsteräng. En liten plätt i taget.
I samarbete med Granngården berättar jag hur!

En blomsteräng full av vallmo, prästkragar och rödklöver är ju inte bara fasligt vackert att se på, den är också en viktig spelbricka för att hjälpa och ta hand om vår natur och den biologiska mångfalden (alltså att det finns ett mångfald av arter, eftersom allt hänger ihop i ekosystem). Och rent krasst: Oss själva och vår matförsörjning (aldrig tidigare har det varit mer klädsamt att vara egoistisk).

För så här ligger det till.
I vår natur surrar det omkring små trädgårdsmästare, pollinatörer som bin, humlor och fjärilar.
De har ett enormt viktigt jobb eftersom de pollinerar växter och fruktträd (de suger i sig nektar och äter pollen som mat, och samtidigt flyttas pollen från ståndare till pistill and the magic happens), och hjälper till att ge rikligare skördar. Vi har dessa små surrande varelser att tacka för en tredjedel av vår mat. Om flera olika biarter pollinerar odlingar så blir det bättre frukt och fler frön hos exempelvis kaffe, äpple, tomater, jordgubbar och körsbär. Vi behöver många olika arter med andra ord.
Vi är beroende av pollinatörer, men behandlar dem sisådär.
Genom att anlägga kompakta städer, stenlagda trädgårdar, välklippta gräsmattor, använda bekämpningsmedel och normalisera försvinnande grönområden så gör vi precis tvärtom än vad vi borde. Vi gör det ogynnsamma för de små trädgårdsmästarna att bo och äta. Lägg till det storskaliga jordbruket och ohållbart skogsbruk, så får de viktiga pollinatörerna allt svårare att hitta mat och boende.

Så hur gör en för att hjälpa våra viktiga trädgårdsmästare?

1. Skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörerna genom att så smarriga blommor, anlägga en äng och sätta upp bihotell.
2. Handla ekologiskt. Alltså obesprutat. Inte besprutat. Finns det bara besprutad sallad? Skippa den och efterfråga samtidigt mer ekologiskt hos din handlare. Varför? Ja, förutom att det är pretty bad för pollinatörer? Ekobonden bidrar inte bara med att erbjuda ekologiska produkter, utan i en ekologisk odling varieras växtföljden vilket gynnar pollintörerna ytligare. Det kan finnas i runda slängar 50% fler arter än hos en ekogård. Och detta gynnar du alltså genom att handla ekologiskt.
3. Skippa bekämpningsmedel eller ogräsmedel i trädgården. De viktiga pollinatörerna får i sig gifterna och tar med sig dem till bikupor och bon, och så förgiftas hundratals, kanske tusentals viktiga bin och humlor, på kuppen. Funderar du på att använda bekämpningsmedel? Gör det inte.

Appråpå den punkten med att göra det gynnsamt för pollinatörer? Du kan göra egna bihotell, med hjälp av bambustavar, grenar och jox. Principen är enkel: skapa håligheter där bina kan bo! Den här enkla lösningen gjorde John och barnen häromdagen.
De borrade helt enkelt hål i tjocka, gamla grenar, och satte dem i en ram (tillverkad av spillvirke) tillsammans med bambustavar.
Lätt som en plätt!

Förra året byggde jag ett bihotell av en gammal kakburk och babustavar. Det går att bygga av det mest så att säga.

Men det finns så klart enkla bihotell och insektshotell att köpa också, om en inte vill (har möjlighet att) bygga. Som det här från Granngården som sitter mitt i klematis-heaven! Om inte annat är det världens bästa gå-bort-present tillsammans med en påse fröer.

Varför äng?
Pollinatörer käkar nektar och pollen. Men tyvärr finns inte så mycket av den varan i vårt moderna samhälle. Matbrist är ett stort problem för våra pollinatörer. Det finns knappt 1% kvar av de ängsmaker som fanns för 100 år sedan, och en  blomstrande äng är som en buffé får vilda bin och humlor. I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin, och en tredjedel av våra vilda biarter hotade i Sverige. Det behövs mat! Och mat finns bland annat på blomstrande (vackra!) ängar.

Hur anlägger en blomsteräng då?
Jo, det ska jag berätta nu.

– Välj fröer. Se till att sätta olika sorters blommor, som blommar från tidig vår till höst, för att ge mat under hela säsongen. Inte bara en sort med andra ord. Ps. Ska du anlägga en häck? Varför inte välja både syrén, hägg och fläder i häcken, istället för bara en blommande sort).
– Planera. Bästa tiden för att anlägga en blomsteräng är vår och tidig sommar, men också höst (augusti-oktober). Jag fördrar höst måste jag säga! Det är då jag fått bäst resultat!
Mager jord. Skippa gödsel, ängen vill ha mager jord. Slår du ängen, lyft bort det du slagit (gödning!) så blir jorden mager.
– Luckra upp där du ska sätta frön, exempelvis med hjälp av en kratta. Eller för all del, ta bort det som växer så att du har en jordig yta där fröna kan slå rot.
Slå! När blommorna blommat klart, slå ängen med lie (gratis träning och väldigt meditativt när du fått in snitsen) och låt blommorna ligga i ett par dagar så de hinner fröa av sig. Samla ihop böset, skaka av och lägg på komposten, eller använd som täckmaterial. Viktigt som sagt att lyfta bort böset, eftersom det annars tillför näring till jorden.  Vi har en lie som vi köpt på Granngården för en massa år sedan, som med fördel slipas med slipsten. Används flitigt, inte minst för att slå ängen för att använda böset för täckodling. Slå tidigt på morgonen!
– Polera tålamodet. Att anlägga en blomsteräng tar tid och ängen förändras från år till år.

Vilka blommor trivs just där du bor? Är det vallmo, förgätmigej och blåeld, som här på Gotland, eller någon annan sort? Plocka gärna frön från vilda, sorter och sätt på din blomsteräng. Ett enkelt sätt är så klart köpa blomsterfrön i påse också.

Frön finns också i storpack, som den här blomsterblandingen som innehåller frön till nyttoväxter. Dels den här, som just heter Blomsterblandning – pollen och nektar.

Och en även den här, som heter Blomsterblandning – äng.
Rejält med fröer i en och samma förpackning, istället för smådutt. Prima om en inte vill samla fröer själv.

Vad mer kan en göra för att gynna våra viktiga pollinatörer och säkra att det finns många arter i vår natur? Förutom bihotell och blomsteräng?

Gynna biologiskt mångfald – snabba tips!

– Ska du sätta nya träd? Sätt ett träd som bjuder in till fest! Vi har en vacker lind på baksidan av vårt torp som just nu surrar för fullt. Det är magiskt! Andra träd som blommar är sälj, lönn, rönn och nyponbuskar.

– Gräsmatte-lover. Vill du ha gräsmatta? Ställ motorgräsklipparen (inte minst för att den släpper ut koldioxid) och gräsmattan gå upp i blom! Låt vitklövern och all förgätmigej (eller vad som nu kommer upp) blomma! En välklippt gräsmatta utan mat till de mest behövande är passé. Ett alternativ om du vill ha en gräsplätt för fotboll eller gräsmatte-mys? Ha en liten del gräsmatta (klippt med handjagare (hej gratisträning!)), och låt resten vilda till sig.

– Låt ogräset växa. Detta var väl en skön mening att läsa va? Men allvarligt talat. Vi lägger enormt mycket tid på att fajtas med ogräs, som att vi har gått in i en strid mot naturen. Men really, ska vi inte kila in oss lite mer klädsamt i naturen, istället för att styra, ställa och ta över. Nog för att det finns en vinst att ta bort ogräs i odlingarna per hand eller med ogräsjärn (skippa bekämpningsmedel) för att få annat att växa sig starka, men ogräset har också en viktigt uppgift. Det är mat för polliantörerna. Tistlar och maskrosor exempelvis. Låt stå där det inte konkurrera med ätbara grödor.

– Go vintage! Inhemska gammel-växter är att föredra, som perenner och rosor, som funnits i trädgårdar under lång tid. De innehåller rikligt med pollen (=mat) till skillnad från de blommor som föräldlas fram till en ny, häftig nyans. Och jämte blomsterängen, varför inte anlägga en vacker perennrabatt? En storfavorit för mig och pollinatörerna är den yviga nepetan, även kallad kattmynta, som lockar till sig surr. Ja, poppis även för katten. Blommar i flera omgångar gör den också om en klipper ner den efter blomning.

– Glöm inte kryddorna. Det är inte svårt att gynna biologiskt mångfald, för det är både vackert och … gott. Lika smarriga som färska kryddor är i säsongen middagar, lika efterlängtade är de för pollinatörer. Gå loss på gräslök, timjan och mynta exempelvis. Även Mejram och Salvia är gött (för alla).

Påverka din kommun. Naturskyddsföreningen listar vilka kommuner som jobbar för att främja livet för hotade bin. Står inte din kommun med? Sätt press på dem!

Och sist men inte minst:
Läs denna viktiga, bra:iga bok: “Naturligtvis! Biologiskt mångfald i din trädgård”.

 

Detta var den sista delen i ett samarbete med Granngården.
Tidigare har du kunnat se inläggen: Spara vatten: DIY, tips och trix! och Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

Tack Granngården för att jag får snacka viktiga ämnen – vatten, resurser och biologiskt mångfald – tillsammans med er!

Loading Likes...

Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

– I samarbete med Granngården

I min trädgård odlas det till höger och vänster, i trädgårdsland och i pallkrage. Och pja, jag har vääääldigt många pallkragar.
Jag gillar hur pallkragarna ramar in trädgården och organiserar i allt det vilda, men sedan ska jag ju inte sticka under stol med att det både är lättrensat (hej bekväm höjd) och dessutom lättodlat. Det som inte trivs i trädgårdslandet trivs garanterat i pallkrage.
Sockerärtor trivs inte nämnvärt i trädgårdslandet ännu (behövs nog ett par vändor jordförbättring), men sockerärtorna trivs desto bättre pallkrage.

Några av mina pallkragar är begagnade, men de flesta är inköpta via Granngården (och har ett par år på nacken), eftersom Granngården har pallkragar av svenskt, obehandlat trä. Jag försöker att hålla mitt trädgårdsland så frtti från gifter det bara går. Ekologisk, KRAV-märkt jord, ekologiska fröer och så trä utan en massa kollijox i. Inget tryckimpregnerat trä i mina odlingar, inga bekämpningsmedel eller tveksamt bös i min trädgård. Det trä som finns i trädgården är målad med linolja, alternativt obehandlat (och jag tycker faktiskt att de är finast när de får åldras och gråna av sig själva).

Vad odlar jag då?
En pallkrage är full av kryddor, medan jag roterar de andra pallkragarna. Jag odlar allt från smultron, sallad, tomater till kikärtor och grönkål. Mitt bästa pallkrage-tips är busktomater. De är stadiga och ger enorma mängder småtomater.
För att ge dem lite stöd har jag byggt en sådan här konstruktion, inspirerad av Bee Urban i Stockholm:

Här är tomaterna ganska små, men i takt med att de växer binder jag upp dem. Med hjälp av samma konstruktion odlar jag också  slanggurka och då – fanfar – sockerärtor!

Det enda som behövs är två pallkragar på hög, bambustavar, snöre och …

Stängselkrampor eller krokar. Allt material finns på Granngården. Eftersom jag har en never-ending bod hade jag allt material hemma, och kunde bygga upp i ett nafs. Den som spar hen har.

Vad kan en odla pallkrage?
Allt! Har en som jag ett ganska nyanlagt trädgårdsland, som tar tid jordförbättra, är det ett bra komplement för att få prunk i trädgården. Pallkragarna är koncentrerade till ytan och det går lätt att få till en bra odlingsjord och att täckodla.

Vad är täckodling?
Detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om, men jag här på torpet täckodlar vi så mycket vi bara kan och hinner. Och när vi flyttar till landet permanent – vilket (förhoppningsvis) är höstens plan – så ser jag fram emot att ha mer tid att täckodla.
Täckodla är precis som det låter: att odla genom att täcka odlingarna. Vi har en äng som vi slår med lie, och med gräset från ängen täcker vi så mycket ytor av våra odlingar som det bara går. Tjocka lager gräs (funkar så klart med annat organiskt material också) läggs mellan plantorna för att förhindrar att ogräs växer, samtidigt som täcket av organiskt material håller fukten kvar i jorden och ge grödorna näring.

Att tänka på!
– Växla grödor! Variera vilka grödor du odlar. Jag har endast en pallkrage som har återkommande typ av växter och det är den med färska kryddor, eftersom flera av dem övervintrar. Även smultron kan ju stå och götta sig av sig själva.
– Vattna! Pallkragar gör det enkelt att vattna koncentrerat, men kan också torka ut. Så ha koll, eller använd droppslang kopplad till regntunna (som jag visade i detta inlägg: Spara vatten: DIY, tips och trix!).
– Gödsla – oh, the magic of guldvatten! Glöm inte att gödsla dina odlingar. Här används guldvatten flitigt.

Anlägg en pallkrage – hur gör en?
Gräv fram wellpapp och tidningar ur återvinningen, ta vara på grenar, löv och annat bös i trädgården, och gör dig redo för att anlägga en pallkrage! Pja, en kan ju så klart köpa en pallkrage och mängder av påsar jord för att anlägga sin pallkrage, men det finns både billigare och mer resurseffektiva sätt att kirra en pallkrage. Nämligen att använda det en har!

Här har jag laddat upp med:
– två pallkragar i obehandlat trä från Granngården
– wellpapp (den här stora kartongbiten fick jag av Granngården i Visby, tack!)
– grenar, torkade löv och annat organsikt material som jag hittat i trädgården
– KRAV-märkt jord från Granngården

Börja med att montera i hop pallkragen och ställ den där du vill ha den.

Fick prima hjälp i monteringen kan jag säga.

Ta bort eventuell tejp på kartongen (tejp har inte i naturen att göra som bekant) och passa in i pallkragen.

Tadaaa! Se till att kanterna går upp i pallkragen så ogräset inte letar sig in. Släng på några morgontidningar på pappen när du är i farten. Det ger en bra grund. Nu är det dags att fylla pallkragen.

Fyll på med organsikt material! Moffla på bara!

Sedan är det dags för KRAV-märkt jord. En kan så klart fylla på med KRAV-märkt jord i HELA pallkragen, men det kräver väldigt många påsar jord. Så tricket är att tjoffa på med organiskt material i botten. Små, torkade pinnar, löv, gräsklipp eller lite kompost. Och därefter, när en fått upp lite höjd, då kryddar jag med KRAV-märkt jord. Varje år jordförbättrar jag med gödsel, och däremellan vattnar jag med gödslat vatten.

När jorden är på plats pillar jag ner frön. Just här har jag satt mitt bästa: sallad! Något en kan så hela sommaren lång och inte kan ha för mycket av.

Sedan är det bara att vänta, och njuta!

Vad odlar du helst i pallkrage?

Detta var den andra delen i ett samarbete med Granngården.
Förra veckan publicerade jag ett inlägg om den viktiga resursen vatten: Spara vatten: DIY, tips och trix!

I nästa vecka publiceras ännu  inlägg om odling! Missa inte!

Ps. Vet ni, det finns arbetskläder, men jag fördrar att få saker gjorda när jag får feeling om det så betyder att det görs innan stranden i årets begagnatfyndade, vita sommarsjok.

Loading Likes...

Torpet på Gotland blev inkörsporten till tyngre droger

När vi kom till torpet för sisådär två veckor sedan såg det ut så här. Hela trädgårdslandet och alla pallkragar var överväxta med vallmo. Så vackert! Och så här har de fått stå tills de blommat ut. Jag har dragit upp ogräs och vallmoplantor i takt med att de vissnat, och sått lite pö om pö. Och snart har jag tagit över trädgårdslandet.
Jag vet, jag vet, vi ska flytta härifrån, men jag vill maxa odlingarna en sista gång. För vem vet när jag får odla i min egen trädgård igen? Förhoppningsvis snart, men framtiden är ju högst oviss.
Det känns ändå fint på något vis att odla här en sista gång, och lämna en prunkande välkomstpresent till nästa ägare som tar över i augusti.

Det var ju just det här – livet på landet, få svettas i trädgården (istället för på gym), gräva, rensa ogräs, odla egen mat och kunna ta vara på det som finns i trädgården – som var spiken i kistan för stadslivet. Nog för att vi har den mest underbara innergården, där det odlas för fullt. Men jag har ju insett att min inre lantis vill ut. Behöver ängarna och lugnet. Det är så här jag är uppväxt, och det är så jag vill att mina barn ska växa upp.

Torpet på Gotland blev inkörsporten till tyngre droger så att säga, hehehe. Vi insåg att vi ville leva det här livet året om. Få mer balans. Istället för att rå-rensa, hets-odla och knappt kunna ta hand om allt som trädgården gav innan vi skulle bege oss hemåt, så vill vi njuta varje dag istället. Kunna göra ett projekt i februari istället för att längta flera månader om året för att maxnjuta några få veckor.
Hitta mer balans.
Men en kan väl åka till Gotland februari också kanske någon tänker. Och det är klart en kan det, men dels är det ju detta med färjan som inte är så tipptopp (än så länge). Så jag vill använda den så lite det bara går. Och om ett år börjar Majken i skolan och då blir det skolplikt för hela slanten. Detta fria liv, som jag och John har kunnat forma genom att vi kunnat jobba varsomhelst, där vi kunnat vara flera veckor på torpet i september, oktober och april och maj, det är liksom över. Från och med nästa år är det lov och långhelger som gäller. Lov när alla andra åker, trycket är högt och priserna höga. Rent krasst skulle vi kunna utnyttja torpet mindre än vad vi gör i dag, men betala … mer.

Så för att få mer att detta livet så har vi bestämt oss för att ha ETT boende på landet. Sedan kan en hitta på spännande äventyr på loven istället.
Det känns i min hjärna mer balanserat, och passar mig som person lite bättre.

Lite mindre av det här, hahaha! Ett totalt överväxt trädgårdsland.
Hur tänker ni kring det här med balansen?
Har ni hittat en magisk formel som passar just dig? Vi är ju alla olika, så olika liv passar ju olika människor. Men skulle vara kul att höra. Så, berätta gärna!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny