Framtidens badrumsskåp – hur ser det ut?

– I samarbete med Imse & Vimse

Genom den retuscherade linsen matas vi med barnrumpelena pannor, rosig uppsyn och en fräschör som endast kan adresseras av nysprungen nyponros i morgondagg.
Men eftersom ganska få av oss är ute och vältrar oss just i morgondagg, så vi får helt enkelt köpa oss till looken.
För vi vill åt just det där.
Så vi proppar våra badrumsskåp fulla med med syror, aktiva ämnen, extrakt, ansiktssheets och engångsartiklar – som levererar känslan av ett sterilt akutsjukhus. Det är inte liv som ska räddas, utan tiden som ska stoppas och de bästa versionerna av oss själva poleras fram.

När vinden viner utanför fönstret, havsnivåerna höjs, världens alla problem når oss upp till den rödmosiga nästippen och allt känns hopplöst – då flyr vi till skönhetens förlovande land. Sjunker ner i selfcare, tänder ljus intill badkaret, smörjer in kroppen i väldoftande kokos och ber Google att stänga av allt förbannat brus och rop på hjälp från världens alla hörn. Där inne i selfcare-rummet, eh, jag menar badrummet, äsch, du vet det där rummet som tidigare benämndes som dass, där kan vi koppla av. Och den enda som gör oss sällskap är vår egen spegelbild. Det är bara vi i hela världen. Jag och mig själv.

Och som vi njuter.
“Värt att notera är att frasen ”self-care” var som vanligast som sökterm på Google mellan 13 och 19 november 2016, veckan efter att Donald Trump blev president. I stället för politiskt motstånd – en badbomb” skriver den fenomenala Caroline Hainer i den väldelade “Företagen säljer grej till tjej med skuldkänslor”.
Och kanske är det så. Det är enklare att lägga en ansiktssheet och selfcare:a loss i 2020-talets skönhetssvar på 2000-talets walk in closet: badrummet.
Vi fyller upp ett varmt bad, omsluter kroppen av vatten och glömmer alla bekymmer. Planerar in nästa botox-behandling för att sudda ut alla tecken på oro inför framtiden.
Där – inne i en väldoftande bubbla – kan vi fullständigt hänge oss och pumpa in både timmar och pengar. I jakten på snabba resultat.
Och det är ju förståeligt.
Klimatkrisen är svårgreppbar, medan en ansiktssheet ger resultat efter 7 minuter.

Så vi shoppar. Vi svenskar shoppar hudvård för ungefär 5,7 miljarder kronor. Det motsvarar halva Sveriges totala klimat- och miljöbudget. Och det är bara hudvård.
Och this just in: Få konsumerar så mycket hudvård som vi svenskar – om vi jämför med andra europeiska länder. 

I ett pudrigt, väldoftande avsnitt av Plan B-podden – som vi döpt till Beauty, body & badrumsskåp –  djupdyker jag och Maria Soxbo rakt ner i hudkrämen så att säga. Vi snackar hygien (hur ofta duschar vi egentligen?), avslöjar beauty-shortcuts, avhandlar botox, fillers, 21-stegsrutiner och jakten ett rynkfritt liv.
Hur fucked up är egentligen våra skönhetsnormer? Jag intervjuar beautybloggaren Annahita Yazdi som fick nog av skönhetsbranschens ruljans och hoppade av ett liv kantat med många statusmarkörer. Missa inte!

Vi kikar också in i proppfulla badrumsskåp, bland burkar, pipetter och dubbla förpackningar, och sätter förstoringsglaset på innehållsförteckningen.

Trots att det kliniska, tekniska och labratorieframställda är på allas läppar, så smörjer vi in oss med produkter som innehåller skit rent utav. Miljögifter.
Evighetskemikalien PFAS – som kallats “vår tids DDT” – finns i allt från ansiktskrämer, ansiktsmasker, eyeliners, foundations, high lighters,  hårolja, läppennor, mascaror, primers, puder, serum, ögonpennor och ögonskuggor .
Vissa av dem är cancerframhallande, hormonstörande och kan också minska våra chanser att få barn. Men hey, vi blir snygga!
Och detta kan vara bra att ha med sig: de allra flesta PFAS-ämnen är fortfarande helt otestade. Vi vet helt enkelt inte hur de påverkar oss.
Ps. Skriv på Natursskyddsföreningens namninsamling “Stoppa PFAS!” 100% rimlig grej.

Men hur ser egentligen framtidens badrumsskåp ut? Står där tre flaskor, två burkar och en hårdtvål? Vilka skönhetsideal kommer att regera? Hur kommer vi att förhålla oss till skönhetsprodukter? Kommer rynkor och gestikulerande vara utrotningshotade?  Kommer ordet “min” falla i glömska när världen cementeras i samma häpna uttryck. Kommer vi alla sudda bort all oro från pannan och sedan strutsa ner våra fejs i (välgörande) sand – dit inga bekymmer når oss?
Lyssna på Beauty, body & badrumsskåp– där ger jag min syn på framtiden!

Detta avsnitt gör vi i samarbete med gotländska (FANTASTISKA) Imse & Vimse som löser ett viktigt problem och bidrar till ett vettigare badrumsskåp. De ersätter en engångsprodukt med en flergångsprodukt. Jag snackar så klart menskydd.
Totalt förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd i Sverige varje år. Pretty much indeed. Och detta är ju en siffra som vi tillsammans kan jobba ner genom att börja använda tygbindor och menskopp. 

Imse & Vimse ger nu alla PlanB-poddslyssnare 20% rabatt på ett helt köp med koden planb20 på Imsevimse.se. Koden gäller året ut, alltså till sista december 2021, och gäller ej i kombination med andra erbjudanden eller på redan nedsatta priser.

Själv har jag använt menskopp och tygbindor i ett par år nu, och förstår inte varför jag inte började med detta tidigare!
Förutom att jag sparar enorma resurser, så har jag alltid mensskydd hemma (inga panikköp när stormen mens drar in – otippad som alltid trots att en varit närmare 25 år i mensbranschen!). Dessutom blir plånboken glad, det känns smart, som att en gör något vettigt av situationen så att säga.

Imse & Vimse har en hel radda produkter som ersätter klimathaltande engångs – som pads, tvättlappar, näsdukar, tygblöjor, amningsinlägg, tygbindor och menskopp.

Om jag råkade bygga ett badrumsskåpet inför detta poddavsnitt? Ja. Om jag plåtar det i köket pga har ett dass mindre än en muslort? Yep!
Men mer om det en annan gång.

Lyssna nu på avsnittet, och berätta sedan:
Hur tror du att framtidens syn på skönhet kommer att se ut? Hur tror du att vi kommer att konsumera? Och vad tror du kommer vara norm om sisådär en 20 år?

Loading Likes...

Andra hand i första hand och mitt livs första SM-guld?

I betalt samarbete med Myrorna

Myrorna får in 20 ton möbler, prylar och kläder. Om dagen.
OM DAGEN. Obs, en aktör!
Det råder inte direkt någon brist på saker om en säger.

Vi svenskar är fenomenala på att skänka saker till välgörenhet, men ganska så urkassa på att köpa begagnat när behov uppstår. Än så länge. Sämst i Europa faktiskt.
Kanske känner vi oss så pass fenomenala när vi skänker vidare att vi unnar oss ett nytt plagg? En ny pryl?
Jag har själv varit där i känslan och vänt. Kånkat kassar till secondhand med triljoner grejer – både good and bad – och känt mig så fantastisk (och lätt!) efteråt att jag tagit en svängom på stan för att börja på nytt i garderoben.

Att skänka till secondhand är genialt, särskilt om en skänker rena, hela plagg som har ett andrahandsvärde, men den riktiga klimatgärningen gör en ju när en handlar secondhand istället för nytt. Det går trots allt 397 jackor på en enda ny om en ser på klimatavtryck, enligt Återbruksbarometern 2019.

I ett nytt avsnitt av Plan B-podden snackar jag och min armkrokerska Maria Soxbo om just secondhand när vi kommer till ämnet “Bättre begagnat”.

Hur vassa är vi svenskar egentligen på att handla begagnat (om en jämför med andra länder?), hur står det till med våra begär efter nya trender, synen på begagnat och vad kan en egentligen skänka vidare – och inte? Vilka myter finns det kopplat till just begagnat? Och viktigast: Hur ser framtiden ut om vi får bestämma? Hur ser det göttiga Plan B-livet ut? Hur ser framtidens städer ut – de som rimmar med klimatmålen?Vi reder vi ut, spanar och spår framtid, och det gör vi i stolt samarbete med Myrorna.

I detta avsnitt snackar vi också med Åsa Blomberg som är marknadschef på Myrorna,  och även den inspirerande secondhandfantasten, stylisten och modevetaren Monika Kichau som delar med sig av sina bästa tips för att bli en vass secondhandshoppare.
Dessutom får jag en utmaning av Maria som ni garanterat kommer att gilla!


Jag är inte snabbast i kommun, inte starkast.
Men, ett SM-guld aspirerar jag ändå till.
Att bära secondhand.

Andra hand i första hand är min devis since sju äpplen hög, och nu har jag gett mig på någon form av slutprov i beggat: Bygga ett halmbalshus med hjälp av återbruk. Jag tänkte se var gränsen går, var jag måste köpa nytt.

Att bära begagnat började lite ofrivilligt för min del, men för den delen inte ovälkommet. Tvärtom. Ärva kläder från storkusinerna var något flott. Vi var en lång radda i skaran och jag sista anhalten (yngst i släkten!). Men jag bar stolt allt från hemmasydda set, till magtröjor som jag matchade med seconhandshoppade gubbyxor som 12-åring. Och ett ärvt Kookaï-skärp som min kusin Kristin köpt i Stockholm.  Ujuj, vad ball jag kände mig. Som en jägare vars safarijacka hängde tung av medaljer och troféer, fast utan de triljonerna tveksamheterna.
Den känslan har jag göttat mig i sedan dess.

Det var också där, i secondhandbutikernas provrum, som jag började älska min kropp. Där jag insåg att den fungerade fint, den passade bara inte in i en ytterst smal skala av S, M och L. I en värld av pre-älskat fick känna känslan av att passa in i måttsydda byxor, klänningar och tröjor som någon skänkt vidare. Brallor som hade en storlek i benen, en i midjan och ytterligare en över höfterna.

Vissa plagg återkommer ständigt genom åren. Som skepparkavajen på bilden som jag haft i årtionden. Den åker fram titt som tätt, fast i nya kombinationer.
Förut tillsammans med randig tröja och blå brallor i någon parisisk 60-talssvängom redo för vår, numera i min marsstormande landet-look. Här bär jag skepparkavajen tillsammans med basker, rosa manchesterbrallor, rutig halsduk, oversizead ulltröja från herravdelningen på Myrorna Karlstad. Allt begagnat.
Och min absoluta favorit-look just nu.

Ofta möts en av kommentaren om att det känns ohygieniskt att bära någon annans gamla grejer. Då får vi väl hoppas att den personen aldrig har sovit på hotell, i lakan som hundratals andra sovit i innan. Och säkert gjort en hel del annat också.

Det finns någon knepig uppfattning om att nytt är fräscht. Plagg, som inte sällan är fullmatade med kemikalier och bär spår av någons taskiga lön och dåliga arbetsförhållanden. Vad är det som är fräscht med det?
Särskilt om en kan jämföra det med secondhand, och fantastiska Myrorna som inte bara tar hand om det företagen inte tar hand om (deras produkter när de blivit ratade), utan skapar arbetstillfällen och ger saker ett värde igen.

Kanske är det dags att gå en vända kring det pre-älskade? Fundera på vad som har ett värde? Ska vi inte komma överens om att ett försvinnande litet klimatavtryck är det högsta värdet?

 

Loading Likes...

Anlägg en blomsteräng & gynna biologiskt mångfald

– I samarbete med Granngården

Vi äger (eller pja, ägde för nu är ju hela schabraket sålt) en stor tomt, varav en del är lummig trädgård med fruktträd, pallkragar och perennrabatt, en annan del används som hage av grannen och en tredje del är … oanvänd.
Sedan vi köpte torpet så har vi pö om pö tagit över ytterligare lite av denna oanvända plätt. John har planterat ett gäng fruktträd, vi har anlagt trädgårdsland och varje år tar jag mig an projekt blomsteräng. En liten plätt i taget.
I samarbete med Granngården berättar jag hur!

En blomsteräng full av vallmo, prästkragar och rödklöver är ju inte bara fasligt vackert att se på, den är också en viktig spelbricka för att hjälpa och ta hand om vår natur och den biologiska mångfalden (alltså att det finns ett mångfald av arter, eftersom allt hänger ihop i ekosystem). Och rent krasst: Oss själva och vår matförsörjning (aldrig tidigare har det varit mer klädsamt att vara egoistisk).

För så här ligger det till.
I vår natur surrar det omkring små trädgårdsmästare, pollinatörer som bin, humlor och fjärilar.
De har ett enormt viktigt jobb eftersom de pollinerar växter och fruktträd (de suger i sig nektar och äter pollen som mat, och samtidigt flyttas pollen från ståndare till pistill and the magic happens), och hjälper till att ge rikligare skördar. Vi har dessa små surrande varelser att tacka för en tredjedel av vår mat. Om flera olika biarter pollinerar odlingar så blir det bättre frukt och fler frön hos exempelvis kaffe, äpple, tomater, jordgubbar och körsbär. Vi behöver många olika arter med andra ord.
Vi är beroende av pollinatörer, men behandlar dem sisådär.
Genom att anlägga kompakta städer, stenlagda trädgårdar, välklippta gräsmattor, använda bekämpningsmedel och normalisera försvinnande grönområden så gör vi precis tvärtom än vad vi borde. Vi gör det ogynnsamma för de små trädgårdsmästarna att bo och äta. Lägg till det storskaliga jordbruket och ohållbart skogsbruk, så får de viktiga pollinatörerna allt svårare att hitta mat och boende.

Så hur gör en för att hjälpa våra viktiga trädgårdsmästare?

1. Skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörerna genom att så smarriga blommor, anlägga en äng och sätta upp bihotell.
2. Handla ekologiskt. Alltså obesprutat. Inte besprutat. Finns det bara besprutad sallad? Skippa den och efterfråga samtidigt mer ekologiskt hos din handlare. Varför? Ja, förutom att det är pretty bad för pollinatörer? Ekobonden bidrar inte bara med att erbjuda ekologiska produkter, utan i en ekologisk odling varieras växtföljden vilket gynnar pollintörerna ytligare. Det kan finnas i runda slängar 50% fler arter än hos en ekogård. Och detta gynnar du alltså genom att handla ekologiskt.
3. Skippa bekämpningsmedel eller ogräsmedel i trädgården. De viktiga pollinatörerna får i sig gifterna och tar med sig dem till bikupor och bon, och så förgiftas hundratals, kanske tusentals viktiga bin och humlor, på kuppen. Funderar du på att använda bekämpningsmedel? Gör det inte.

Appråpå den punkten med att göra det gynnsamt för pollinatörer? Du kan göra egna bihotell, med hjälp av bambustavar, grenar och jox. Principen är enkel: skapa håligheter där bina kan bo! Den här enkla lösningen gjorde John och barnen häromdagen.
De borrade helt enkelt hål i tjocka, gamla grenar, och satte dem i en ram (tillverkad av spillvirke) tillsammans med bambustavar.
Lätt som en plätt!

Förra året byggde jag ett bihotell av en gammal kakburk och babustavar. Det går att bygga av det mest så att säga.

Men det finns så klart enkla bihotell och insektshotell att köpa också, om en inte vill (har möjlighet att) bygga. Som det här från Granngården som sitter mitt i klematis-heaven! Om inte annat är det världens bästa gå-bort-present tillsammans med en påse fröer.

Varför äng?
Pollinatörer käkar nektar och pollen. Men tyvärr finns inte så mycket av den varan i vårt moderna samhälle. Matbrist är ett stort problem för våra pollinatörer. Det finns knappt 1% kvar av de ängsmaker som fanns för 100 år sedan, och en  blomstrande äng är som en buffé får vilda bin och humlor. I Sverige finns det ungefär 270 olika arter av bin, och en tredjedel av våra vilda biarter hotade i Sverige. Det behövs mat! Och mat finns bland annat på blomstrande (vackra!) ängar.

Hur anlägger en blomsteräng då?
Jo, det ska jag berätta nu.

– Välj fröer. Se till att sätta olika sorters blommor, som blommar från tidig vår till höst, för att ge mat under hela säsongen. Inte bara en sort med andra ord. Ps. Ska du anlägga en häck? Varför inte välja både syrén, hägg och fläder i häcken, istället för bara en blommande sort).
– Planera. Bästa tiden för att anlägga en blomsteräng är vår och tidig sommar, men också höst (augusti-oktober). Jag fördrar höst måste jag säga! Det är då jag fått bäst resultat!
Mager jord. Skippa gödsel, ängen vill ha mager jord. Slår du ängen, lyft bort det du slagit (gödning!) så blir jorden mager.
– Luckra upp där du ska sätta frön, exempelvis med hjälp av en kratta. Eller för all del, ta bort det som växer så att du har en jordig yta där fröna kan slå rot.
Slå! När blommorna blommat klart, slå ängen med lie (gratis träning och väldigt meditativt när du fått in snitsen) och låt blommorna ligga i ett par dagar så de hinner fröa av sig. Samla ihop böset, skaka av och lägg på komposten, eller använd som täckmaterial. Viktigt som sagt att lyfta bort böset, eftersom det annars tillför näring till jorden.  Vi har en lie som vi köpt på Granngården för en massa år sedan, som med fördel slipas med slipsten. Används flitigt, inte minst för att slå ängen för att använda böset för täckodling. Slå tidigt på morgonen!
– Polera tålamodet. Att anlägga en blomsteräng tar tid och ängen förändras från år till år.

Vilka blommor trivs just där du bor? Är det vallmo, förgätmigej och blåeld, som här på Gotland, eller någon annan sort? Plocka gärna frön från vilda, sorter och sätt på din blomsteräng. Ett enkelt sätt är så klart köpa blomsterfrön i påse också.

Frön finns också i storpack, som den här blomsterblandingen som innehåller frön till nyttoväxter. Dels den här, som just heter Blomsterblandning – pollen och nektar.

Och en även den här, som heter Blomsterblandning – äng.
Rejält med fröer i en och samma förpackning, istället för smådutt. Prima om en inte vill samla fröer själv.

Vad mer kan en göra för att gynna våra viktiga pollinatörer och säkra att det finns många arter i vår natur? Förutom bihotell och blomsteräng?

Gynna biologiskt mångfald – snabba tips!

– Ska du sätta nya träd? Sätt ett träd som bjuder in till fest! Vi har en vacker lind på baksidan av vårt torp som just nu surrar för fullt. Det är magiskt! Andra träd som blommar är sälj, lönn, rönn och nyponbuskar.

– Gräsmatte-lover. Vill du ha gräsmatta? Ställ motorgräsklipparen (inte minst för att den släpper ut koldioxid) och gräsmattan gå upp i blom! Låt vitklövern och all förgätmigej (eller vad som nu kommer upp) blomma! En välklippt gräsmatta utan mat till de mest behövande är passé. Ett alternativ om du vill ha en gräsplätt för fotboll eller gräsmatte-mys? Ha en liten del gräsmatta (klippt med handjagare (hej gratisträning!)), och låt resten vilda till sig.

– Låt ogräset växa. Detta var väl en skön mening att läsa va? Men allvarligt talat. Vi lägger enormt mycket tid på att fajtas med ogräs, som att vi har gått in i en strid mot naturen. Men really, ska vi inte kila in oss lite mer klädsamt i naturen, istället för att styra, ställa och ta över. Nog för att det finns en vinst att ta bort ogräs i odlingarna per hand eller med ogräsjärn (skippa bekämpningsmedel) för att få annat att växa sig starka, men ogräset har också en viktigt uppgift. Det är mat för polliantörerna. Tistlar och maskrosor exempelvis. Låt stå där det inte konkurrera med ätbara grödor.

– Go vintage! Inhemska gammel-växter är att föredra, som perenner och rosor, som funnits i trädgårdar under lång tid. De innehåller rikligt med pollen (=mat) till skillnad från de blommor som föräldlas fram till en ny, häftig nyans. Och jämte blomsterängen, varför inte anlägga en vacker perennrabatt? En storfavorit för mig och pollinatörerna är den yviga nepetan, även kallad kattmynta, som lockar till sig surr. Ja, poppis även för katten. Blommar i flera omgångar gör den också om en klipper ner den efter blomning.

– Glöm inte kryddorna. Det är inte svårt att gynna biologiskt mångfald, för det är både vackert och … gott. Lika smarriga som färska kryddor är i säsongen middagar, lika efterlängtade är de för pollinatörer. Gå loss på gräslök, timjan och mynta exempelvis. Även Mejram och Salvia är gött (för alla).

Påverka din kommun. Naturskyddsföreningen listar vilka kommuner som jobbar för att främja livet för hotade bin. Står inte din kommun med? Sätt press på dem!

Och sist men inte minst:
Läs denna viktiga, bra:iga bok: “Naturligtvis! Biologiskt mångfald i din trädgård”.

 

Detta var den sista delen i ett samarbete med Granngården.
Tidigare har du kunnat se inläggen: Spara vatten: DIY, tips och trix! och Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

Tack Granngården för att jag får snacka viktiga ämnen – vatten, resurser och biologiskt mångfald – tillsammans med er!

Loading Likes...

Odla effektivt (och giftfritt) i pallkrage

– I samarbete med Granngården

I min trädgård odlas det till höger och vänster, i trädgårdsland och i pallkrage. Och pja, jag har vääääldigt många pallkragar.
Jag gillar hur pallkragarna ramar in trädgården och organiserar i allt det vilda, men sedan ska jag ju inte sticka under stol med att det både är lättrensat (hej bekväm höjd) och dessutom lättodlat. Det som inte trivs i trädgårdslandet trivs garanterat i pallkrage.
Sockerärtor trivs inte nämnvärt i trädgårdslandet ännu (behövs nog ett par vändor jordförbättring), men sockerärtorna trivs desto bättre pallkrage.

Några av mina pallkragar är begagnade, men de flesta är inköpta via Granngården (och har ett par år på nacken), eftersom Granngården har pallkragar av svenskt, obehandlat trä. Jag försöker att hålla mitt trädgårdsland så frtti från gifter det bara går. Ekologisk, KRAV-märkt jord, ekologiska fröer och så trä utan en massa kollijox i. Inget tryckimpregnerat trä i mina odlingar, inga bekämpningsmedel eller tveksamt bös i min trädgård. Det trä som finns i trädgården är målad med linolja, alternativt obehandlat (och jag tycker faktiskt att de är finast när de får åldras och gråna av sig själva).

Vad odlar jag då?
En pallkrage är full av kryddor, medan jag roterar de andra pallkragarna. Jag odlar allt från smultron, sallad, tomater till kikärtor och grönkål. Mitt bästa pallkrage-tips är busktomater. De är stadiga och ger enorma mängder småtomater.
För att ge dem lite stöd har jag byggt en sådan här konstruktion, inspirerad av Bee Urban i Stockholm:

Här är tomaterna ganska små, men i takt med att de växer binder jag upp dem. Med hjälp av samma konstruktion odlar jag också  slanggurka och då – fanfar – sockerärtor!

Det enda som behövs är två pallkragar på hög, bambustavar, snöre och …

Stängselkrampor eller krokar. Allt material finns på Granngården. Eftersom jag har en never-ending bod hade jag allt material hemma, och kunde bygga upp i ett nafs. Den som spar hen har.

Vad kan en odla pallkrage?
Allt! Har en som jag ett ganska nyanlagt trädgårdsland, som tar tid jordförbättra, är det ett bra komplement för att få prunk i trädgården. Pallkragarna är koncentrerade till ytan och det går lätt att få till en bra odlingsjord och att täckodla.

Vad är täckodling?
Detta skulle jag kunna skriva ett helt inlägg om, men jag här på torpet täckodlar vi så mycket vi bara kan och hinner. Och när vi flyttar till landet permanent – vilket (förhoppningsvis) är höstens plan – så ser jag fram emot att ha mer tid att täckodla.
Täckodla är precis som det låter: att odla genom att täcka odlingarna. Vi har en äng som vi slår med lie, och med gräset från ängen täcker vi så mycket ytor av våra odlingar som det bara går. Tjocka lager gräs (funkar så klart med annat organiskt material också) läggs mellan plantorna för att förhindrar att ogräs växer, samtidigt som täcket av organiskt material håller fukten kvar i jorden och ge grödorna näring.

Att tänka på!
– Växla grödor! Variera vilka grödor du odlar. Jag har endast en pallkrage som har återkommande typ av växter och det är den med färska kryddor, eftersom flera av dem övervintrar. Även smultron kan ju stå och götta sig av sig själva.
– Vattna! Pallkragar gör det enkelt att vattna koncentrerat, men kan också torka ut. Så ha koll, eller använd droppslang kopplad till regntunna (som jag visade i detta inlägg: Spara vatten: DIY, tips och trix!).
– Gödsla – oh, the magic of guldvatten! Glöm inte att gödsla dina odlingar. Här används guldvatten flitigt.

Anlägg en pallkrage – hur gör en?
Gräv fram wellpapp och tidningar ur återvinningen, ta vara på grenar, löv och annat bös i trädgården, och gör dig redo för att anlägga en pallkrage! Pja, en kan ju så klart köpa en pallkrage och mängder av påsar jord för att anlägga sin pallkrage, men det finns både billigare och mer resurseffektiva sätt att kirra en pallkrage. Nämligen att använda det en har!

Här har jag laddat upp med:
– två pallkragar i obehandlat trä från Granngården
– wellpapp (den här stora kartongbiten fick jag av Granngården i Visby, tack!)
– grenar, torkade löv och annat organsikt material som jag hittat i trädgården
– KRAV-märkt jord från Granngården

Börja med att montera i hop pallkragen och ställ den där du vill ha den.

Fick prima hjälp i monteringen kan jag säga.

Ta bort eventuell tejp på kartongen (tejp har inte i naturen att göra som bekant) och passa in i pallkragen.

Tadaaa! Se till att kanterna går upp i pallkragen så ogräset inte letar sig in. Släng på några morgontidningar på pappen när du är i farten. Det ger en bra grund. Nu är det dags att fylla pallkragen.

Fyll på med organsikt material! Moffla på bara!

Sedan är det dags för KRAV-märkt jord. En kan så klart fylla på med KRAV-märkt jord i HELA pallkragen, men det kräver väldigt många påsar jord. Så tricket är att tjoffa på med organiskt material i botten. Små, torkade pinnar, löv, gräsklipp eller lite kompost. Och därefter, när en fått upp lite höjd, då kryddar jag med KRAV-märkt jord. Varje år jordförbättrar jag med gödsel, och däremellan vattnar jag med gödslat vatten.

När jorden är på plats pillar jag ner frön. Just här har jag satt mitt bästa: sallad! Något en kan så hela sommaren lång och inte kan ha för mycket av.

Sedan är det bara att vänta, och njuta!

Vad odlar du helst i pallkrage?

Detta var den andra delen i ett samarbete med Granngården.
Förra veckan publicerade jag ett inlägg om den viktiga resursen vatten: Spara vatten: DIY, tips och trix!

I nästa vecka publiceras ännu  inlägg om odling! Missa inte!

Ps. Vet ni, det finns arbetskläder, men jag fördrar att få saker gjorda när jag får feeling om det så betyder att det görs innan stranden i årets begagnatfyndade, vita sommarsjok.

Loading Likes...

Era bästa svinnitativ!

– i samarbete med @toogoodtogo.se –

För någon vecka sedan efterfrågade jag era bästa svinnitativ – geniala tips och trix för att motverka du matsvinn. Ett samarbete med nya tjänsten Too good to Go som jobbar för att minska matsvinn.
Fick in så himla många bra, så jag har sammanställt ett inlägg med alla tips och testat loss både bananbröd – gjord på räddade bananer från Ica Roma – och min egen specialitet: svinnpizza! En rejäl rensning i kylskåpet i går resulterade i potatispizza (med färdigkokt potatis som blivit rest för ett par dagars sedan, en halv fetaost, en halv lök och så ostskalkar). Och så en pizza med stekt ägg på!
Allt blir gott på pizza!

Har du fler smarta svinnitativ – kommentera gärna!
Tack för alla bidrag!

Ledsna grönsaker i frysen
Jag sparar grönsakssnuttar och ledsna grönsaker i frysen, för att sedan koka grönsaksbuljong på dem. I övrigt fungerar det bra för oss att storhandla och alltid ha en veckomatsedel där en dag alltid är restdag. På så vis behöver sällan något kastas och spontanköp uteblir.
Marianne

Ät upp
Ät dig inte mätt innan barnen ätit upp, så deras rester går ner också. Alternativt: portionera små portioner till de små. 
Fatou

Frysta bär
Jag har slutat köpa sylt! Jag vet inte hur många burkar sylt som börjat mögla i kylen för att jag någon gång är sugen på pannkakor och sen glömmer burken (även om jag köpt den minsta). Nu kör vi frysta bär som får koka ihop med lite socker medan pannkakorna steks. Skulle det bli över äts bärblandningen upp i filen inom några dagar.
Mirjam

Märk upp!
Frys in och märk(!) upp annars glöms det lätt bort och slängs för att man inte vet vad vissa lådor eller påsar innehåller.
Anna

Panggott på middagen
Älskar att använda rester!! Igår krossade jag en stenhård brödbit och körde in i ugnen på hög värme tillsammans med en riktigt sorglig och svettig kant finost som inte åts upp längre, olivolja, havssalt och rosmarin. PANGgott att hälla på tallriken och dryga ut dagens lite för lilla restmiddag av pasta och tomatsås (från gårdagen) med!
Klara


Ordning i kylen
Lättaste tipset: frys in, annars salladbowl, omelett, stekt ris (eller stekt mathavre/vete/annat svenskt gryn), ugnsrostade grönsaker, pastasås eller bara en tallrik med lite olika tester som man äter var för sig. Hålla ordning i kylen så saker inte göms.

Tapas!
Vi försöker äta allt som tillagas – rester blir oftast lunch dagen efter eller ”tapas-middag”/restfest hur man nu vill uttrycka sig. Men det som jag inte har en bra lösning för är barnens tallrikar! Aptiten varierar stort dag för dag och man siktar såklart på att man måste äta upp allt man tar åt sig (men det är ganska svårt för en 4-åring att bedöma mängd eller hur?). Ett magiskt tips för att hitta balans för att undvika matsvinn men samtidigt inte skapa ättvång och matproblem sökes!
Maria

Gör det till en sport
Att ta hand om all mat är en sport. Se hur mycket mat du kan rädda!
Johan

Frys in slattar i fryskuber
Mitt tips är att laga upp maten istället för att spara små slattar eftersom det är större chans att det äts då. Behöver du inte hela moroten när du ska ugnsrosta grönsaker just idag? Rosta upp den ändå för det är större chans att den äts då, kanske i nått annat dagen efter, än om man stoppar tillbaka den där lilla biten i kylen bara för att glömma tills den är oätlig och trist. Och även använda frysen i vardagen, inte som en begravningsplats dit saker förpassas för evigheter tills frysskadorna är ett faktum. Frys parmesanskalkar för att slänga i soppor, grytor och buljonger – så gott! Detsamma med slattar av vin, perfekt att ha som fryskuber. Örter, bröd.. jag kan fortsätta!
sofia_wood

Rosta!
Mitt enklaste tips är att rosta brödet. 🍞 Känns brödet lite torrt och tråkigt efter en, två dagar? Fram med brödrosten och rosta en skiva så får den nytt liv och känns genast nybakad. Och om brödet väl blivit hårt. Gör krutonger!
dnilva

Frysta bananer
Frysa in bananer som börjar bli övermogna. Bara skala och skiva. Perfekt i smoothies!
carinroeraade

Slattmiddagar med smakbryggor
Alla rester och slattar sparas här hemma och blir oftast ganska goda måltider tillslut. Om inte annat så går de ner i matiga sallader. Så bra att alltid ha en rest havreris/quinoa/belugalinser samt en liten slatt pasta som smakbrygga till ungarna. De äter på bra av sånt som är nyttigt/kryddigt/gottförvuxna om de bara får en liten sån där grej de gillar, en slatt kall pasta eller några tomater. Så mitt bästa tipsa är att våga mixa och hitta på rätter av olika slattar.
astrid.gabriella

Bananbröd och svinnpizza
Frysa in kaffet som inte dricks, göra iskaffe! Vi är allergiska mot komjölk. När kylen är full av Chevrebitar och kanter av veganost, då blir det pizza. Så ja att se över vad som gömmer sig i kylen och laga till det som håller på att bli gammalt. Bruna bananer blir plättar eller bananbröd osv.
strandikagranat

Stekt gröt till mellis
Har massa tips, som kock på en förskola finns det en hel del att ta till vara på. Stekt gröt är till exempel ett av barnens favoritmellis. ♻️
retrobyran

Frys in pasta & ris

Pasta, ris mm som blir över fryser jag in, det har mamma lärt mig. Bara att ta fram för att komplettera en matlåda eller snabbmiddag till undomarna på språng mot träningen. Allt bröd skivas och fryses in. Tar fram lagom många skivor och tinar på bänken på några minuter.
kaffetanten71

Räddaren i nöden & pestomix 
Frysen är räddaren i nöden: kaffeslattar blir iskaffe, bruna bananer skivas för att använda i smoothie, öppnat paket med grädde som håller på att gå ut? In i frysen! Behövs bara en halv lök, hacka hela och frys in resten 😊 Fryser även in morotsblast, hackad ”broccolistam”, grönkålsstjälk, persilja, gräslök – allt möjligt som kan mixas för att göra ”pesto”.

Kaffesump kan man lägga på krukväxter/odling som växtnäring.
lisagerdin

Från frö
Vi har odlingar hemma så att barnen är med från frö till mat. 7-åringen lyckades i år att få paprika från ett frö hon skött helt själv i köksfönstret. Stoltheten! Och hon får ta en spade och gräva upp potatis till middag osv. Hon börjar iallafall kunna se konceptet – att någon annan gjort samma sak med grönsaker man köper i affären.
Men det är ju svårt för en vuxen också att kunna förstå hur sjutton det går ihop(för det gör det ju inte) med mängderna man ser i affären. Flera hundra paprikor och andra grönsaker som ligger presenterade när det tar så stort arbete att få en enda i fönstret.
Maria

Rest-hylla
Vi har en hylla i kylen för rester och mat där datumet snart går ut. Vi har slängt mycket mindre än vi fick bättre överblick. Bra ordning i skafferi, kyl och frys så man vet vad man har, inte köper i onödan underättar överlag.
annalackstrom

Respekt för arbetet bakom
Äta upp maten! Lära barn (kanske sig själv också?!) att ha respekt för allt arbete som ligger bakom maten på våra tallrikar. Inte bara det arbete som utförts i vårt eget kök utan från sådd till skörd, transporter och de som arbetar i matbutiken med att sätta maten på hyllan etc. Att maten som vi äter idag är en gåva som långt ifrån är självklar för alla människor. Laga mat som Filifjonkan i Sent I November av Tove Jansson, sparsamt så att inte ens minsta mannagryn går till spillo. Hon hittar på olika sätt att ta tillvara matrester så att de känns nya och goda, gömmer förrgårs mat i en pudding idag. Det är inte jobbigt (svenskar tycker så mycket är “för jobbigt” och de är oftast “trötta” och har “inte tid till…”). Börja köpa sådana matvaror som butiken säljer billigare pga “kort datum”. (det håller flera dagar till!!!) LUKTA på maten! SMAKA på maten! Ha tilltro till dina egna sinnen. Luktar och smakar det som det ska är det bra mat. Ät den! (Eller göm den i en pudding först och ät den sedan!) Tror det handlar mycket om en annan inställning till mat. Kom i håg att all mat ALLTID är en gåva!!! Så många har för lite eller svälter ihjäl. Så många lever helt för att få ihop till ett mål mat varje dag. Sen, tänker jag att mat egentligen inte är nånslag uppvisningsak som man arrangerar och fotograferar och visar upp på instagram och blogg. Den är livsnödvändig och borde inte vara något man sas inreder med/stylar. Om vi har råd att slösa bort mat har vi råd att ge hjälp åt dem som inte har så mycket mat de behöver för att leva friska och pigga eller leva överhuvudtaget. Så mitt bästa tips är att tala om och lära sig varifrån maten kommer, inte bara att den ska vara ekologisk etc utan allt det arbete som utförs av många olika människor, kanske i länder långt borta. Ta reda på hur det är att odla ris, bananer, majs, persika, meloner. Ta reda på hur det är att transportera meloner till Sverige. Se dem som arbetar i mataffären. För dem som bor i stan, ta reda på hur det är att odla vete, morötter och potatis på en gård här i Sverige.
Anna

Kika i soppåsen och komposten
Vad hamnar där egentligen? Är det gammal pasta, brödskalkar eller något annat. Där har du ju svaret.
Emma

 

Skjut upp handlingen
Kanske FÖR basic för att kvala in som tips men: skjut upp handlingen! När du kikar in i kylskåpet och tänker här finns inget att äta, vi måste handla – så gör det om två dagar. Lovar att du har grejer att svänga ihop ett gäng måltider till. Och att se till att köpa hem sånt som du lätt använder till flera sorters rätter. Ägg är en sån räddare i vårt hushåll. Pannkakor, omelett, äggmackor, äggröra, paj osv osv. Bönor, fryst broccoli, kokosmjölk är andra basvaror som du lätt adderar andra, mer känsliga råvaror så har du plötsligt en spännande gryta, soppa eller pastarätt framför dig.
OCH! Var inte rädd för att äta ”tråkigt”. Alla måltider behöver inte vara instavänliga. Vi hade mängder av kokt färskpotatis över sen helgen. Har ätit av potatisen både lunch och middag i två dagar. Potatisomelett idag! Stekt potatis med en sallad och en röra du mixar ihop av en burk bönor, en sked crème fraiche och lite citron igår för att nämna några varianter. Nu har jag dock lovat sexåringen att hon ska få slippa potatisen imorgon men jag kämpar vidare 😉
Och skjuter du upp handlingen har du dessutom kanske besparat planeten en resa till affären?
+ bonustips! Köp härliga matlådor i glas!!! Så mycket lättare att se vad som gömmer sig inuti än plast som snabbt blir färgade och dimmiga. Genom glas är det enklare att hålla koll på sina rester och hur de ska prioriteras ner i magen. Plus att det ser mycket trevligare ut i kylskåp/frys!
Amelie

Svin(n)god omelett
Omelett skulle jag säga – där kan en pytsa i det mesta.
Eller smoothie för frukt och grönt som inte passar i omelett..
Uppvuxen med en pappa som hade lanthandel och till stor del fick vi hem det som gått ut och inte gick att sälja längre så jag har nog nästan aldrig kollat på ett datum utan luktat och smakat och bedömt om det är ätbart
Eller förresten jag kom på ett tips till – höns (som ger ägg tillbaka till omeletten överst) – då får alla små slattar efter middagar som är för små att spara, barnens kvarlämnade 1/7 smörgåsar osv. ..
Sedan kör vi det som är skal etc. i bochasi-kompost så att det blir ny jord till trädgården. Våra “kompost-sopor” ut består i stort sett av ben och väldigt hårda och svårkomposterade skal.
Bi

hej wok!
Även om det som blir över från middagen inte är tillräckligt för en matlåda till dagen efter så fryser jag in slattarna. Tillräckligt många slattar av fisk/fågel/kött blir perfekt bas i en wok när du behöver ta hand om trötta grönsaker. Och trötta grönsaker är pefekt för wok!
Tillräckligt många infrusna slattar av spaghetti, makaroner och pastaskruvar blir en superbra bas i en gratäng tillsammans med en god tomatsås. Frukt som börjar tröttna i kylen- smoothie, eller frys in och gör smothie, isglass, smulpaj av blandad frukt vid ett senare tillfälle.
Anna

Grön smoothie
Frukt och grönt som börjar se tråkiga ut – gör en grön smoothie! Eller koka buljong. Torrt bröd blir ströbröd. Barnens tallrikar, ja – det är ett bekymmer…! Uppmuntra dem att ta små portioner och ta till flera gånger, då blir det i alla fall mindre mängder som svinnas (då det är en mindre portion på tallriken). Till frukost tränar de på att ta en sak i taget och äta upp innan de tar till av något annat – alltså inte både gröt, kokt ägg och macka på samma gång, men absolut av allt om de tar en sak i taget och äter upp. I en drömvärld fungerar det, i verkligheten har vi en bra lång väg kvar innan vi är framme… Hehhrrm… Kaffe lagar vi alltid bara så många koppar som behövs – är vi två som dricker kaffe lagas bara två koppar. Men för den som inte dricker upp – frys in slattarna för att ha till iskaffe, eller baka en kaka som det ska vara lite kaffe i. Och kaffesumpen slänger jag på växterna i trädgården som naturlig gödning så inte ens det svinnas. På vintern är det en annan femma med det… Men då kan sumpen användas till att lägga ut på isgator för att få isen att smälta – har jag läst någonstans. Eller som naturlig peeling. Frys in chark som närmar sig sista förbrukningsdag, så håller det längre. Mjölk fungerar också bra att frysa. Matrester kan också frysas och tas fram som matlåda en dag då det inte finns så mycket tid till att laga mat/tas med som lunch till jobbet. Ostkanter kan rivas och användas för att göra en varm macka i ugnen, istället för att svinnas.
Elimelie

Loading Likes...

Spara vatten: DIY, tips och trix!

– I samarbete med Granngården

Sommar för mig betyder odling, prunk och att försiktigt kila in sig i naturen. Inte härska över den och försöka fajtas mot den.
Sommar är så klart också:  svalkande dopp, cykla på dammiga grusvägar och äta middagar i solnedgången.
Och så – kanske det bästa och mysigaste – sommarregn!

När det öser ner är det som att fylla förråden, för en vet ju inte när regnet kommer igen.
Vatten är en resurs, en lyxvara, en nödvändighet.
En bristvara och krut för konflikt på vissa ställen. En vardags-vanlis-grej på andra ställen. Som här i Sverige, där vi på många platser tar tillgången till vatten för given. “En resurs som aldrig sinar”. Vi slösar rätt rejält. Tar mångalånga duschar, fyller våra pooler (och fyller om dem när vattnet fått för mycket bös i sig), spolväntar på det kalla vattnet när det ska drickas vatten och vi vattnar våra gräsmattor för att de ska bli gröna och sköna,. Inte för att äta dem, eller för att ge mat åt insekter. Normen säger kortklippta, gröna, välvattnade gräsmattor. Vi till och med spolar ner vårt kiss med dricksvatten. Trots att vi matas med information om att grundvattennivåerna ständigt är låga.

Vatten är något vi ska värna om, snåla med och ta vara på. Så det räcker till alla.
Och i samarbete med Granngården ska jag visa hur jag sparar vatten i min trädgård, på ett resurseffektivt sätt.

Inga nya prylar inhandlades till detta samarbete, utan allt som syns här var ting jag haft i många år, som regntunna, juteväv, fodersäck, rep, slang, droppslang och vattenkanna som inhandlats på Granngården för länge sedan – och som håller än.
Det enda som är nytt är ett munstycke till en kran. Allt går att få tag i begagnat om en så vill.

På Gotland råder det ständig vattenbrist, och därmed också bevattningsförbud. Grundvattennivåerna är låga och att spara på vatten är kutym.
Älskar en trädgård och odling som jag så gäller det att vara kreativ för att få vattnet att räcka om det råkar bli långvarig torka, annars måste en välja vad vattnet ska räcka till. För det är inte bara att plugga i slangen i kranen så att säga. Att spara vatten har blivit lite av en sport, och en känner sig rik när en har regntunnorna fulla till brädden. Tar vattnet slut, så tar det slut.

Allt som allt har jag fyra regntunnor i trädgården.
Två begagnade vintunnor (som ej var billiga), en regntunna i plast som förmodligen följde med torpet och ytterligare en från Granngården som har många år på nacken.
Det är ju ganska lätt att få tag i billiga, begagnade regntunnor, men de är inte alltid så värst … vackra. De kan ha allsköns flashiga färger. Regntunnorna ska ju först och främst fylla en funktion (så klart), men det skadar ju inte att de smälter in i trädgården. Hittar en mindre vackra tunnor som fungerar för ändamålet kan en ju faktiskt snygg-ifiera dem så de smälter in i trädgården lite mer. Och så klart uppdatera den regntunna en har hemma, istället för att köpa en ny.

Jag ska visa hur med ett enkelt DIY!

Här har vi två, gamla regntunnor i plast. Förvisso gröna, så de smälter in i naturens grönska.
Men vad sägs om det här:

Här testade jag att ge regntunnorna ny känsla med hjälp av en gammal fodersäck, rep och och spillvirke från boden. Inget nytt inhandlades för detta DIY, utan allt är återbruk.

Den höga tunnan har jag klätt i fodersäcken (som jag fick sprätta upp lite för att tunnan skulle få plats).
Säcken hålls uppe genom att jag vikt ner kanten i tunnan och också fäst med ett gammalt rep. Ett så kallat fem-minuters-DIY.
Minus locket som jag gjorde av en gammal träskiva, och pja, det tog väl kanske en kvart att såga till med cirkelsåg (rekommenderar dock figursåg, men den var tydligen i stan!) och borra upp ett lagom stort hål i den.

Den andra regntunnan byggde jag ett skal till med hjälp av spillvirke från boden. Plankorna sågade jag till på en höft och fäste med spikband på baksidan. Gick snabbt och så fick jag effekten av en regntunna i trä, men för inga pengar alls.

När jag rensade boden hittade jag gammal juteväv, så jag testade att klä in tunnan i det också. Bara att vira runt, och om en vill: tråckla fast för att snäva åt. Och så klart: rep runt, som fungerar som ett skärp.

Andra sätt att ge den viktiga regntunnan lite med autentiskt utseende är ju att klä den i hönsnät och helt sonika låta växtlighet omsluta regntunnan. Detta ska jag LÄTT testa, men det får bli i nästa trädgård.

Vilken tunna gillade du bäst?

Förutom regntunnor då? Hur kan en förenkla sparandet av regnvatten?
Det första vi gjorde när vi flyttade in i torpet var att sätta upp hängrännor, så huset skulle må bra, men också för att kunna ta hand om allt regnvatten. Ett av de bästa beslut vi fattade var att ha utkastare på stuprören. Vi har en utkastare, men skulle lätt rekommendera flera stycken. Utkastaren sitter på lagom höjd så att en kan ha en regntunna under.
Vi har löst det så att vi har en lite högre regntunna på lut, direkt under utkastaren, och en lägre tunna bredvid. När första regntunnan är full, så rinner det över i den lägre. Inget aktivt val vi gjorde, utan upptäckte att det fungerade efter en regnskur.

Vid varje husknut står dessutom regntunnor, hinkar, vattenkannor och loppisfyndade mjölkkannor som fungerar som reservbehållare om det blir störtskur. Alla försedda med lock så inget barn råkar ramla i.

Min senaste lösning för att ta hand om regnvattnet kommer här!
Och till detta behöver en:
– droppslang (gammal goding från Granngården)
– munstycke med slangklämma
– kran till regntunna (följer ofta med regntunnor)

Monterade kranen på regntunnan, fäste munstycket och kopplade på en slang som jag ledde …

… till tomatodlingen, där jag kopplade in droppslangen. Istället för att gå med vattenkannor, så kan denna lösning ticka på så länge regnvattnet räcker. Och har en många tunnor som är sammanlänkande kan en dra på semester.

Förutom lösningarna jag berättat om här i inlägget, så sparar vi vatten så här på torpet:

Bada badkar: Istället för att ta en dusch (överskattat sommartid), så fyller vi upp badkaret i trädgården med vatten. En bit tvagning, fast utan tvål då. När det badats klart används vattnet till odlingarna.

Liten vattenberedare. Vi har en liten vattenberedare, så duscharna blir automatiskt korta om de måste göras. Samt har så klart resurseffektivt duschmunstycke.

Kokvatten. Allt vatten från potatiskok och skrubba-potatis-vatten, tas om hand i vattenbehållare i köket. Blir många skvättar till slut.

Leftovers. Helt galet vad många halvdruckna vattenglas som står lite var stans på sommaren. Istället för att hälla ut dem i vasken åker de i en liten mjölkkanna som står på diskbänken i köket. Många bäcker små och så vidare.

Utekiss! Är det sommar så är det. Och så är det ju bästa gödningen för växterna också! Win!

 

Vilket är ditt bästa vatten-sparar-tips?

Loading Likes...

VIDEO: Så tar du hand om dina skor (så det håller längre)

I samarbete med Stockholms Hantverksförening

 

Hur tar en hand om sina skor? Vad ska en ha i sin skovårdslåda? När ska en gå till skomakare? Hur vet en att en skomakare är bra? Varför är det en tandborste med på bilden? Och går även billiga skor att laga? Och vilken sorts skor är mest hållbara?

I förra veckan frågade jag er läsare vad ni vill veta om skor och skovård (såååå många frågor!), och i måndags tog jag med mina skruttigaste skor, laddade med frågor och besökte jag skomakarmästaren Carina på Skomakeri Framåt i Gamla stan. Alltså vilken stjärna!
Kika på filmen här, och hoppas att du får svar på dina mest brinnande skofrågor! Jag har lärt mig MASSOR och känner mig så taggad på att ta tag i operation ta hand om mina skor.
Mina skruttigaste tre skor tog Carina in på reparation. Ska bli så spännande att se hur de ser ut när de är klara (kommer givetvis visa upp här).

Just precis nu är det extra viktigt att lämna in sina skor på reparation, och när du ändå är igång: laga soffan hos tapetserare, lämna in alla trasiga kläder till skräddare, färgsätt ditt hem med hjälp av kunniga byggnadsvårdare, se till att pinnstolen blir lagad av en snickare. Ta hand om det du har och ta hjälp av den expertis som finns – och se till att alla dessa skickliga och viktiga hantverkare finns kvar.

Läget är svårt för många hantverkare i kölvattnet av Corona-krisen. Och vi behöver dem när vi ska rälsa in i omställningen, för att förhindra en annan, värre och mer permanent kris. Därför lyfter jag Stockholms Hantverksförenings grymma initiativ Hållbart Hantverk, där syftet är att uppmuntra fler att ta hand om det vi har,  använda lokala hantverkare och se till att de finns kvar. För vi behöver dem. SOM VI BEHÖVER DEM!

Vilken typ av stad vill vi ha? 
Just nu måste vi fråga oss: Vilken stad vill vi ha? Efter denna kris. Vill vi ha ett städer fyllda med hantverk, antikaffärer och små specialbutiker? Ja, då är det läge att hiva fram portmonnän och visa att vi vill ha kvar dem. För vad blir våra städer om hantverket, det unika och genuina försvinner och bara de med mest pengar kan verka? Vilken typ av stad vill vi ha?
Gynna hållbart hantverk!

Loading Likes...

Vad vill du veta om skor och skovård?

I samarbete med Stockholms Hantverksförening

Nu är det dags för säsongsbyte i skohyllan!

Vårskorna dammas av och vinterskorna ställs undan. Men hur ska en egentligen ta hand om skorna på bästa hållbara sätt? Hur ska en rengöra dem? Vårda dem? Hur ofta? Och hur ska vinterskorna förvaras?

Och nu kommer ett guld-tillfälle!
För på måndag ska jag Skype:a med en skomakarmästare och lära mig så mycket det bara går om hur jag kan ta hand om skor, och ta reda på när det är dags att lämna in skorna för reparation.
Och du har möjlighet att ställa alla dina frågor om skovård, och få svar här i bloggen!
Så kan vi lära oss en hel massa smart tillsammans! Bra va?
In med dina skovårds-bryderier i kommentarsfältet vettja.

Det mest hållbara vi kan göra är att ta hand om och vårda det vi redan har, istället för att köpa nytt.
Reparera, underhålla och renovera för att öka livslängden på allt från soffan till dojan.
Detta är liksom essensen i det cirkulära tänket, det där cirkulära tänket som vi behöver mer av för att sänka utsläppen av växthusgaser. Inte producera nytt, av nytt material och pytsa in mer i centrifugen av prylar.

Men vet ni.
I kölvatten av Corona-krisen går många hantverkare på knäna. Vissa av dem riskerar nu att försvinna helt. Och vi behöver dem när vi ska rälsa in i omställningen, för att förhindra en annan, värre och mer permanent kris. Därför har jag inlett ett samarbete med Stockholms Hantverksförening, och deras grymma initiativ Hållbart Hantverk.
Syftet?
Uppmuntra fler att ta hand om det vi har,  använda lokala hantverkare och se till att de finns kvar. För vi behöver dem.
Kanske är det just nu som du ska laga stolen hos snickaren, klä om soffan hos tapetseraren, lämna in skorna på lagning hos skomakarmästaren? Eller för all del: lämna in kläder för lagning hos skräddaren.
Stötta hållbart hantverk!

Läs mer på hallbarthantverk.se

Loading Likes...

GUIDE: Ett klimatsmart (engångsfritt) badrum

I samarbete med ImseVimse

Hållbart (engångsfritt) badrum – klimatsmart DIY, tips och skönhetsråd

Badrummet är ett slukhål för produkter, engångsartiklar och förbrukningsvaror. 21-stegs-rutiner och konsumtion. Här trängs ansiktsskrubb, tandborste, bindor, tamponger, tvål, schampoo, serum, deo, bomullspads, schampoo, balsam, torrschampoo och allsköns kollijox. Vanligtvis.

Jag när en dröm om att bli fri från engångsprodukter, lätta på trycket på klimatet och samtidigt spara pengar. Särskilt i tider som dessa, när världen är upp-och-ner.
Pö om pö har jag konverterat till mer hållbara alternativ, och tänker att jag inte ska gå över ån efter bindor så att säga (nytt ordspråk).
I samarbete med ImseVimse, detta underbara, gotländska företag som erbjuder flergångsartiklar har jag satt ihop en guide till mitt klimatsmarta, engångsfria badrum.
Detta är ett stolt samarbete med ett företag som gör det lätt att göra rätt – för både klimat, miljö och plånbok.
Och innan jag glömmer det: Fram till sista maj får du 15% rabatt på ett helt köp om du uppger koden emma15  (gäller inte på reavaror eller tillsammans med andra rabattkoder) hos ImseVimse.

Så låt oss ta en titt, vad finns i mitt klimatsmarta, hållbara badrum just nu?

Tandborste
Från neonflashig tandborste i plast till en tandborste gjord av bambu (inte samma sorts bambu som pandor äter). Tandborsten går dessutom går går att kompostera! Klimatet gillar, miljön likaså. Och komposten! Tandborstarna finns i olika varianter, och för både barn och vuxna.

Tamponger, bindor, trosskydd
Den största utgiften bland alla engångsartiklar jag använt måste ju ändå vara tamponger, bindor och trosskydd. Jag har förärats med riklig mens (thank you, no thank you), så det har ju gått åt en hel del mensskydd genom åren. Först var jag skeptisk till menskopp, och visste liksom inte HUR detta skulle gå till, hahaha. Men sedan ett par år tillbaka är det en vana. Hur smidigt som helst. Än mer skeptisk var jag till tygbindor och tygtamponger, och tänkte att det var ju extremt. Så himla nära min … gröna-vågen-uppväxt, haha. Men så hörde vettiga ImseVimse av sig och frågade om jag ville testa, och jag sa tydligen ja. Och sedan i somras är jag hooked. Har inte köpt ett menskydd sedan dess! Och när jag stolt berättar det för andra, att jag är en tygbinde-användare, då kryper det fram att var och varannan vän har kört det i evigheter (insert utebliven early adopter-feeling).
Det var dessutom enklare än jag trodde att använda tygbindor. Jag använder tygbindor i kombination med menskopp, och efter användning sköljer jag bara ur dem noggrant och låter dem hänga på tork i en luftig nätpåse. Tror ingen i familjen ens noterat detta. Sedan tvättar jag hela nätpåsen, torktumlar och lägger in i klädlådan. Och så börjar jag om nästa månad. Smidigt, billigt och omtänksamt för klimatet. Tygbindorna, som är gjorda av ekologisk bomull och är certifierade med OEKO-TEX® Standard 100 klass 1, har 10 års garanti.

Ansiktsskrubb
Det går ju att göra exfoliating för ansiktet på alla möjliga sätt. Bland annat genom att använda kaffesump (!?). Kommer lätt laborera mer kring detta! Själv har jag också två ansiktsborstar, en hård och en lite mjukare variant. Hur bra som helst!

Kroppsskrubb
Och samma sak med kroppen! Jag vet inte hur många olika produkter med namnet kroppsskrubb jag fått skickat till mig, men jag använder skrubborste för kropp. Som håller pja … en evighet. Kan med fördel varieras med hemmagjord skrubb av exempelvis socker.

Deodorant
Jag har använt samma sorts deo sedan jag gick i gymnasiet, när jag fick låna en skitbra variant av en kompis på gympan. En creamdeo som fungerade finfint. Däremot så räckte den inte särskilt länge, och så gav den märken på kläderna. När deon tog slut samtidigt som det gapade tomt på kontot, så tänkte jag att jag skulle testa det här med … bikarbonat. Min mamma har kört det i evigheter (hej gröna vågen). Medan jag varit lätt skeptisk. En vill ju ha något jädrigt effektivt, är verkligen bikarbonat tillräckligt … bra? Eh, ja.
Med kemikaliedeon svettades jag … aldrig. När jag slutade svettades jag som en kran och luktade inte direkt nyponros. Lätt att ge upp, helt klart men jag hade hört att armhålorna behövde en detox, eftersom antiperspiranter täpper till svettfunktionen i armhålorna. Efter ungefär två-tre veckor hade allt skit som jag täppt till armhålorna med svettats ut, och jag var liksom … fri. Svettades knappt, luktade inte och slapp kostnaden av ett nytt deostick i plastförpackning var och varannan månad. Nu för tiden pudrar jag armhålorna med bikarbonat, direkt efter jag duschar. Eller häller ut något kryddmått bikarbonat i handflatan och tillsätter några droppar vatten. Sedan smörjer jag armhålorna med krämen som blir. Lätt som en plätt! Och bikarbonat går att köpa som storpack.
Räcker en evighet och sparar in många kronor och plastförpackningar.

Torrschampo
Jag älskar torrschampo. Pja, det torrschampot som jag använder alltså. Nämligen helt vanligt majsmjöl, typ Mazeena. Har använt denna typ av torrschampo i en evighet, efter jag blev tipsad om detta trick av min frisör. Allt behöver inte vara en produkt i snofsig förpackning för att vara effektivt.
Jag har en burk majsmjöl i badrummet som jag pudrar håret med när det behöver en extra fräschör. Borstar igenom håret och vips – fräscht igen! Funkar även med kakao för mörkare hår har jag hört.

hållbar tygbinda tygbindor badrum engångsfritt tygtamponger DIY deodorant bikarbonat

Pads 
Bomullsrondeller för att göra ren ögon från makeup eller ta bort något jox ingår i en skönhetsrutin. Det är sedan gammalt. Nä. Det finns så klart flergångspads från ImseVimse, som går att tvätta flera gånger om.

Näsdukar
Om det är något som skulle gått åt den här våren så skulle det varit näsdukar i det här hushållet. Men vi är ingen hushållspappersfamilj så att säga. Än mindre näsduksfamilj. I alla fall inte engångs. Istället har vi supermegamjuka näsdukar i flergångsvariant från Imse Vimse som vi tvättar titt som tätt. Perfekt för känslig barnhud.

Mjällmedel
Jag har aldrig haft problem med mjäll, men fick huxflux skitmycket mjäll för ett par veckor sedan. Antar att det var corona-stressen som ville ut på något vis. Testade att skölja håret med äppelcidervinäger som ska vara så bra. Lät det sitta i en kvart och sedan sköljde jag ur det. Mjällen gone with the äppelcidervinäger så att säga. Äppelcidervinäger kan även användas som balsam!

Rengöring
Är du, liksom jag, team hårdtvål? Istället för att köpa utspädd tvål på flaska, så är det ju både snällt mot klimatet och plånboken att konvertera till team hårdtvål. Komsi, komsi! Håller en evighet, och kräver inga plastförpackningar gjorda av råolja. Det går dessutom att göra egen om en gillar att DIY:a!
Aleppotvål är skonsam om en vill ha en hårdtvål som ansiktsrengöring, och fungerar även prima som schampo!

Fler klimatsmarta badrumsfavoriter?
Det går så klart att gå loss ytterligare på klimatsmarta alternativ, och eftersom jag är nyfiken i en strut så kommer jag så klart fortsätta med detta projekt.
Och pja, råkar en ha barn så finns en hel värld av flergångs här: Tygblöjoramningsinlägg och tvättlappar.

Vilka är dina klimatsmarta badrumsfavoriter? Har du något tips som måste testas?
Eller saknar du några flergångsprodukter som ersätter engångs?
Själv drömmer jag om en tandtrådsbygel, där en bara byter ut själva tandtråden.
Finns det?

Hållbart (engångsfritt) badrum – klimatsmart DIY, tips och skönhetsråd

hållbar tygbinda tygbindor badrum engångsfritt tygtamponger DIY deodorant bikarbonat

Loading Likes...

Jag ska bli härskarinna över min el!

emmasundh.com i samarbete med @tibber_sverige 
  

Full disclosure här.
Jag har exakt noll koll på vår el.
Vet inte vad vi har för elförbrukning och inte heller vad elen kostar, och har med varm hand lämnat över denna sprakande fråga (jämte koll på banklån och hemförsäkringar) till min partner som valt elbolag efter devisen mest hållbar på marknaden. Själv piffar jag med lampor, dammar av lampskärmar och justerar ljuset till perfekt mys.

En ganska klassisk och könsterotyp uppdelning, va?

Men nu ska jag steppa upp mitt el-game.
Gå mot strömmen (höhö) och bli härskarinna över min el! Spänningen är olidlig!

Få koll på hur mycket el vi förbrukar, när vi förbrukar mest el, var elen kommer i från och vad vi betalar för vår ljusa, värmande livsstil.

Och nu, när jag håller på att lägga om mitt liv med målet att jobba mindre, så känns det ju extra relevant att se var kulorna tar vägen. Är det till uppvärmning, att lamporna står och eldar för soluppgången eller är det något helt annat?

Jag tror ju att vår elförbrukning är ganska låg, men har noll fakta på det.
Jag går helt på det moderna faktaredskapet: känsla.
Eh, inser nu att vi har direktverkande el så … nja, vi kanske inte har så låg elförbrukning trots allt.

Men okej, jag tror i alla fall att jag är rätt haj på att snåla med lampor, dra ut standby-sladdar och allt kollijox. Äsch, fasen. Det är bara att inse: jag har noll koll. Jag går helt på känsla.
Men om jag faktiskt ska nörda ner och använda ren fakta?

Pja, det är vad jag ska göra nu, eftersom jag inlett ett samarbete med Tibber.

Vad är Tibber?
Jo, Tibber är ett digitalt elbolag som alltid erbjuder grön el. Förnyelsebar el, som ju är the way to go för en hållbar framtid.  Jag har laddat ner Tibbers app, och där kan jag se min elförbrukning i realtid. Jag kan se hur mycket elen kostar, var den kommer från och när elen är som dyrast under dygnet.
Så smart beteende-grej!
Om jag vet att elen är svindyr vid 08:00 och 20.00 på vardagar när trycket är som störst, men snorbillig på morgonen när jag kliver opp, vid 21-22 på kvällen och helgen, då kanske jag kan dra i gång diskmaskinen då, eller ladda dator, kamera och mobil? Istället för att vara ytterligare en el-pumpare i morgonstund?

Här finns också analyser som visar vad jag använder elen till och vad som drar mest. Är det uppvärmning, lampor, spis, TV, kyl/frys eller grejer i standby-läge? Eller el-bilen (om jag hade haft/varit i behov av en).
Dessutom kan jag se hur min elförbrukning ligger till jämfört med genomsnittet – hej sporre!

Det går också koppla på så kallade power-ups, exempelvis termostater och element, för att steppa upp el-gamet ytterligare. Genom power-ups kan du styra ditt hem via appen, använda el när den är som billigast och sänka förbrukningen när du inte är hemma. Använda el vid behov, istället för att låta den strömma fritt. Rimligt, eller hur?
Ska du rälsa i väg på äventyr över helgen kan du sänka värmen, och på tåget tillbaka kan du höja temperaturen. Allt för att effektivisera din el-förbrukning och inte brassa för kråkorna.

Även om el är förnybar, så är det ju klokt att sänka elförbrukningen så den gröna elen räcker till fler, right?

Vad kostar Tibber?
Tibber kostar 39 spänn i månaden, och via detta elavtal (utan bindningstid) köper jag den billigaste grön-elen till … inköpspris. Så smart! Elpriset varierar varje timme och dag, så jag kan se i realtid var min gröna el kommer i från. Just nu kommer min gröna el från vindkraft på södra Gotland (tack!). Och den kostar ungefär 30 öre. Jag har också ställt in så att jag får push-notiser om elpriset går under 10 öre, eller om elpriset går över 80 öre. Prima om en vill ladda loss – eller spara energi. En bra grej att veta är att Tibbers kunder sänker sina elkostnader med i runda slängar 20%.

Hur gör en för att byta till Tibber
Ladda ner Tibber på din smartphone.  På en sekund kan du byta från ditt gamla elbolag till Tibber, i appen. Det bästa? Tibber sköter bytet och gör slut med ditt tidigare elbolag, så det slipper du göra.

Låter grön el och el-koll via app spännande? Just nu får du  500 kronor att handla för i Tibbers webshop. Erbjudandet gäller i sju dagar. Använd koden EMMA500 när du handlar.

Detta vet jag om el:
El som är producerad i Sverige har låg klimatpåverkan, till skillnad från länder som bränner kol och gas. Den största andelen av el kommer från vattenkraft och kärnkraft i Sverige, medan vind- och solenergi ökar. Vattenkraft, vindkraft och solkraft räknas som förnybara energikällor.
Behovet av el ökar eftersom vi elektrifieringen (hej elbilar och fler resor med tåg exempelvis) är en stor del av lösningen på klimathotet. El går inte att lagra, ja, om en inte har ett stort batteri hemma. All el hamnar i en swimmingpool, där en egentligen inte vet var elen kommer ifrån. Men genom att pytsa in lika mycket grön el som jag använder i den där swimmingpoolen så gör jag innehåller grönare. Och grönare. Smutsigast el är det i swimingpoolen när alla badar, alltså när flest använder el och när trycket är som störst – morgon och kväll. Då är också elen som dyrast.Den renaste elen kommer du åt när när priset är som lägst, och då bidrar du också till att rena poolen så att säga. Det viktigaste en kan göra för klimatet, förutom att hjälpa till att rena poolen genom att köpa grön el är att minska elförbrukningen.

Hur ligger jag till då?
Ja, men det ska jag ta reda på!
Och nu har Maria utmanat mig också, hahaha! Störst procentuell minskning av elförbrukningen om ett år blir bjuden på vegansk pangmiddag!
Om jag är game?

Maria, jag är så redo! Let the smartest el-förbrukare win!

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny