– reklam för egen verksamhet –
På lördag – den 23 november klockan 13:00 – besöker jag Örebro och deras cirkulära popup Öround (älskar alla fyndiga popup-namn som ser dagens ljus i det framtidstaggade samhället).
Där ska jag snacka om vårt husbygge!
Drottninggatan 27 i Örebro!
Hoppas vi ses!
Loading Likes...
Varje år utser @klimatklubben.se (som jag varit med och grundat och jobbar ideellt för) Årets medvetna julklapp tillsammans med @medvetenkonsumtion.se ✨
Årets medvetna julklapp är en motreaktion mot Årets julklapp som bygger på trender och försäljningsprognoser.
Istället för att räcka upp ett finger för att spå vart vi är på väg så tycker vi att det är rimligare – med tanke på att vi befinner oss i en klimat- och artkris – att vi funderar på vad som behövs. Vad vi behöver.
Och vet ni vad. Vi behöver odla! På balkonger, innergårdar, i parker och på varenda plätt!
För biologisk mångfald, för att öka Sveriges självförsörjning som i dag ligger på ynka 50% (jämför med Finland där siffran är 80%), för en resilient matförsörjning och för att skapa respekt och förståelse för maten. Och för att skapa framtidstro.
Årets medvetna julklapp 2024?
Fröpåsen!
Vad tycker du om valet av Årets medvetna julklapp 2024? Och vad önskar du dig?
Själv önskar jag mig fröer som ger mig prunk, mat och surr!
De grödor jag odlar som betyder mest för mig är ju faktiskt de som kommer från fröer jag fått från vänner och familj. Som discosquash, chili, vädd och bondböna!
Det är gåvor som bär frukt och blom länge, som återkommer år efter år och som är en ständig påminnelse om alla de där givarna som betyder så mycket för mig. Kan faktiskt inte tänka mig en finare klapp!
Som att det inte var nog med Årets medvetna julklapp har @klimatklubben.se och @medvetenkonsumtion.se släppt:
✨ Rapporten ”Framtidens julhandel – inom planetens gränser” som motvikt till ”Julhandelsrapporten 2024” som har rubriken ”rekord i sikte”. Vill du spana in rapporten hittar du den här: ”Framtidens julhandel – inom planetens gränser”
✨ Listan 206 hållbara julklappar – en lista med grymma julklappsförslag från våra följare och medlemmar! Här hittar du massor av julklappsinspo! Och kommer du på fler tips – kommentera hos @klimatklubben.se – så kan vi tipsa om ännu fler förslag nästa år.
Dessutom släpper jag och @mariasoxbo.se ett avsnitt av @planbpodden där vi snackar Årets medvetna julklapp, USA-val och de senaste snackisarna.
Tycker du att detta är viktigt? Dela gärna @klimatklubben.se s inlägg om Årets medvetna julklapp och listan över de 206 julklapparna.
Med hopp om en god jul – nu och i framtiden ❤️
I förra veckan var jag på Höga kustens landsbygdskonferens och smattrade hjärnan full av idéer och infallsvinklar gällande landsbygden. Eller jag ska så klart säga landsbygder, för ofta klumpas Sveriges mångfacetterade landsbygder ihop till en enda gröt trots att min typ av landsbygd (värmländsk modell) skiljer sig mycket från landsbygden i Skåne eller i Norrlands inland.
Jag var på plats för att snacka klimat, hållbar framtid och framför allt lösningar, och för att ta del av ett potpurri av engagemang, smarta idéer, ett jävlar anamma och samverkan som skulle få en en bostadsrättsförening (redo för säsongens städdag) att kräla av avund.
När jag flyttade till den värmländska landsbygden för fyra år sedan möttes jag av en hel del fördomar, som att jag – omställningsivrare som jag är – vill döda alla bilar. Eller på ett privigerat pappa-betalar-vis såg det som en lösning att alla bara ska byta till elbilar. Magi! Poff! Klart.
Och bor en på landsbygden – där skolan och matbutiken lagts ner, kollektivtrafiken inte längre existerar och kommunen smugit bort sin hand – blir det snabbt lite jobbig stämning. För hur i hela friden ska livspusslet gå ihop? Och var skulle pengarna till en svindyr elbil komma från?
Förutom att det vore ett enormt resursslöseri att döda alla bilar, så stämmer det heller inte. Och jag tror ingen omställningsivrare med rättvisepatos, ser den lösningen som Den Gyllene Lösningen.
Så hur säker vi utsläppen utan att någon kommer i kläm?
Ja, det är ju den stora frågan. Och den frågan kanske ska avgöras av en medborgarjury eller PO Tidholms idé med en andra kammare efter österrikisk modell? Där varje kommun finns representerad.
Jag kanske inte sitter inne på hela lösningen (och det finns inte heller EN lösning, utan förmodligen en palett av lösningar), men om vi börjar med det här:
Det finns mycket att säga om elbilen – lösningen på alla världens problem – gällande resurser, konfliktmetaller, batterier som behöver bytas efter x antal år och hej å hå. Men om vi ska snacka elbilens roll för ett slag, så kanske elbilen vara till (och subventioneras) för de som inte har några alternativ i första hand? De som jobbar skift och/eller bor på lands- eller glesbygden?
Ps. Flest elbilar säljs idag i Danderyd, Vellinge, Nacka, Vaxholm, Lidingö. Ställen som är kända för sin tveksamma kollektivtrafik? Nej.
Bor du i ovan nämnda orter och känner att det hettar till i jag-vill-förklara-mig-nerven? Jag har själv bott i Stockholm och haft bil, men kanske kan vi erkänna att det inte alltid är enkelt och sen snacka lösningar?
Ingen som bryr sig om en rättvis klimatomställning ser döda-bilen-spåret som en effektiv lösning på gles- och landsbygden. Majoriteten av alla bilresor är ju under 5 kilometer (det tar 15 minuter att cykla), och dessutom i tätort (så det är inte landsbygdens resor som är den största pucken). Däremot måste vi prata om alternativen och ge möjlighet att välja andra transportsätt. Bokningsbar kollektivtrafik i stadsnära och folktäta landsbygder, som Sollefteås Paxa? Subventionerade elbilar i glasbygd?
Denna fråga – riktade åtgärder för just lands- och glesbygd – ligger som förslag i regeringens budget, men insatserna lär dröja innan de är på plats.
– Norsk modell. I Norge, som värnar om sin värdefulla landsbygd som ger dem både mat, energi och biologisk mångfald, har en annan skattemodell än Sverige. Dels är arbetsgivaravgifterna billigare ju längre från Oslo som du verkar. Det ger denna modell en rejäl skjuts för företag i glesbygd! Men i Norge får kommunerna också en större del av exempelvis företagsskatten. Dessutom tjänar kommunerna pengar på sina resurser. En kommun som är rik på naturresurser och exempelvis har utbyggd vattenkraft som ger energi kan tjäna pengar på detta (allt går inte till staten eller bolagen), vilket ger kommunerna möjlighet att erbjuda service som skola (och finns skola så finns matbutik och vise versa – allt hänger ihop). En kommun i Sverige som är rik på naturresurser,kan vara en fattig kommun rent monetärt, och en kommun som har ett vattenkfatverk är ju beroende av viss service. Så hur ska en fattig kommun ha råd med det? Eller ska vi låta de viktiga personer som ser till att hela Sverige har elförsörjning leva utan service som skola, förskola och matbutik? Är det verkligen så vi behandlar våra medmänniskor?
Hade samma resursstarka kommun legat i Norge hade det sett annorlunda ut – där hade det funnits skola, förskola, bibliotek och simhall. Nu börjar ju denna fråga (att kommunerna ska få en bit av energi-penga-kakan) diskuteras även i Sverige, men kan vi hitta fler lösningar som jämnar ut?
Om ett par timmar ska jag svida om till denna remake:ade kreation, för ikväll väntar middag på residenset i Karlstad.
Jojo minsann! Jag och en rad andra värmlänningar har bjudits in till middag med Landshövningen och prinsparet.
Middagen arrangeras för att uppmärksamma personer “som gör betydande insatser för bygden, Värmland och värmlänningarna. Länets 16 kommuner och länsstyrelsens insynsråd har nominerat personer som de vill ska känna sig sedda och hyllade!”.
Och jag är en av dem tydligen.
Så himla fint! Och flott!
Jag är ju lite nervös, för min person är mer som en hörnsoffa än en nätt chiffonjé och jag gör ju inte skillnad på folk och folk. Och nu är det kungligheter där och hej å hå.
Kvällen till ära ska jag bära denna kreation som min kompis Amanda har sytt till mig. Det är en klänning där överdelen är gjord av ett lakan från Röda korset och underdelen är ett annat lakan från Myrorna i Karlstad.
Klädkoden är kostym, och då ska en ju bära något i ett flottare material. Och vad kan väl vara flottare än återbruk?
Nä, just det.
Till detta ska jag bära en kuvertväska som jag sytt av tyg från den cirkulära gallerian Rundgång, och jag har även sytt en tag där jag broderat in REMAKE. Tänker att det är bra att det syns att jag bär just återbruk.
Lite oklart var jag ska sätta taggen än så länge. Kanske på kuvertväskan. Vi får se!
Wish me luck!
Loading Likes...reklam för egen verksamhet
Innan sommaren sålde jag slut på alla exemplar av “Att bygga ett hem – halm, lera och återbruk“, så det blev inte många böcker skickade innan semestrarna. Men nu är lagret påfyllt igen!
Boken finns att köpa här!
Och jag fick en så himla fin recension på mejlen häromdagen (som jag har fått tillåtelse att publicera).
För ja, denna bok handlar om flytten till landet, om att bygga ett halmbalshus, byggbrancshens klimatpåverkan, om återbruk (och dess potential) och resurseffektivitet. Men den handlar också om min pappa-saknad och att bygga sig ur sorg.
Låna boken på bibblan, eller köp den ur min lilla shop.
Jag brukar inte proklamera att man ska köpa nytt, men när det gäller böcker och kunskap så gör jag undantag.
Och rent krasst är ju försäljning en förutsättmning för att bli utgiven och nå ut. Så gillar ni vad jag gör, är nyfiken på halmbalshus, och kanske vill bidra till att mina ord och halmbalshus-byggandet sprids? Ja, då får ni gärna köpa denna viktiga bok. Läs och ge gärna vidare!
Torsdagen den 20 juni klockan 20.00 kör jag och inspirerande @lovisafurubo en sommarlive på Instagram!
Det blir snack om våra respektive orangeri (jag har byggt ett, @lovisafurubo bygger ett just nu), om flytten till landsbygden, trädgård och om vårt gemensamma intresse: återbruk.
Missa inte!
Loading Likes...
Nä, men här har det varit tyst ett tag. Men det beror på att jag har haft fullt upp med öppningen av den cirkulära popup-butiken LOOP i Östersund. Jag och Maria rälsade upp i förra veckan, mötte upp teamet som vi jobbat på distans med sedan i februari – Johanna Leymann och Lisa Esseen – och började bygga popup för fulla muggar.
LOOP ligger i Kärnan i Östersund och kommer vara öppet fram till den 16 juni. Så passa på att göra ett besök och inspireras av den smarta framtiden.
All inredning är återbruk så klart (gamla OSB-skivor som legat som golv under ett skolbygge i Östersund) och butiksinredning som vi ärvt från den förra ägaren. Därefter har vi sprinklat cirkulära varor och tjänster från hela 30 lokala och nationella aktörer över butiken.
3D-printade vaser (gjorda av hushållsplast), jämte begagnade varianter och lampor.
Syftet med LOOP är ju att testköra framtiden, inspirera både företag och medborgare, förklara vad cirkulärt innebär, men också lära sig en hel massa. Teamet i Östersund – Johanna Leymann och Lisa Esseen – projektleder just nu en kretsloppspark som ska stå klart om ett par år. Tanken är att de ska ha ÅVC och handel på ett och samma ställe, plus en massa smartheter som gör det enklare att minska avfallet.
Idén till de här kuberna fick vi från allt strö som lugger i bygghandeln. Jag och John har ju använt en hel del strö i vårt halmbalshus-bygge, så tanken att det måste gå att använda på fler sätt dök tidigt upp i processen. Och Östersund var inte sena att haka på.
Lampor gjorda av gamla cykellampor, flergångsprodukter som ersätter engångs och så utvald secondhand så klart.
Hyrtjänster, renoverad teknik, reparationer och spillsmart får också plats i LOOP.
Som att det inte var nog med LOOP så kopierade vi idén om att ha en tjuvkiksfest dagen innan öppning från Rundgång som jag projektkledde i höstas.
Den 14 maj vällde det in av cirkulära stjärnor i LOOP!
Det klipptes inga band (dumt att förstöra), utan istället knöts ett band.
Dagen till ära hade en rad cirkulära pionjärer bjudits in till Östersund. Som Veronica (som dagen till ära fyllde år).
Det minglades, tjuvkikades och efter några timmar ständes LOOP och vi gav oss ut på stan …
Tillsammans med team inresta, cirkulära pinojärer! Frida Landbecker hade tagit tåget från Norrköping för att spana in LOOP!
Amanda (som jobbar i LOOP) och Kajsa Nordin!
Så många inspirerande på ett och samma ställe!
@hallbarasara @thejeanbosco @kajsanordin @northstyle.ish @stinaloving @theresaaxostyle
Det blev middag på Bua och efterätt på Oense. Så sjukt imponerad av maten – ekologiskt, i säsong och närproducerad. Alla rätt om du frågar mig. Och vego så klart.
Värdigt avslut på kvällen.
Dagen därpå var vi uppe med tuppen för att göra LOOP startklar inför öppning. Klockan 10 öppnades portarna!
Detta gäng hängde på låset! @fridalandbecker @theresaaxostyle @stinaloving @thejeanbosco @northstyle.ish @kajsanordin @hallbarasara
Fick äntligen träffa @hallbarasara IRL! Så flott!
Passa nu på att besöka LOOP och ta chansen att kliva in i framtiden! Öppet till den 16 juni och fullsmetad med spännade workshops.
Följ här:
För ett par helger sedan gick jag en keramikkurs på Medborgarskolan tillsammans med mitt bokklubbsgäng.
Vi – bokklubben – fick detta i julklapp från våra respektive! Alltså, genidrag!
Under tre dagar fick vi lära oss att knåda, dreja och skapa med lera. Det gjordes skålar, muggar, äggkoppar, vaser, krukor och fat. Några hade ju helt klart begåvning för detta, själv så tackade jag den naivstiska trenden för att jag med gott samvete kunde göra krokigt, skevt och vint. Devisen var så hemmagjord så att det syns!
Själv kom jag hem med detta! Ett stort fat, två små fat, en mugg och en skål.
Sen till kommer ytterligare en mugg (som John drackkaffe i precis när jag plåtade) och en skål som inte var klar ännu.
Det var så fruktansvärt kul och jag rekommenderar prick alla att gå en kurs i keramik – kanske med din bokklubb!
Då var det dags att svara på resten av era frågor! Det tog sin lilla tid pga livet TM.
Men nu så!
Gullig grej: När jag skulle leta upp det senaste inlägget ramlade jag över en tio år gammal Q&A!
En har ju harvat på ett tag så att säga, hahaha.
Q: Hej! Vi ska åka tåg till Berlin hela familjen i vår. Vore toppen med dina bästa tips! För visst var du där relativitet nyss? Vi är 15 st mellan 6-70 år så alla tips är välkomna. /Stina
A: Men vad roligt! Och vilket gäng! Jag sladdar ner en guide i nästa vecka – var så säker! Kram och trevlig tågtur!
Emma
Q: Vi håller på och planerar för att anlägga en ny trädgård och vill höra era resonemang om att anlägga en trädgård på ett resurssmart sätt. Om ni köper jord, vad köper ni då, hur fixa hållbar bevattning, smarta lösningar för att göra odlingen lättare (täckodling?), vilka blommor är must have för att få den härligaste trädgården?
A: Vad härligt! Jag har ju skrivit ett kapitel om detta i boken “Att bygga ett hem – halm, lera och återbruk”, men skulle lätt kunna skriva en hel bok på ämnet!
Just nu köper vi stundvis jord för sådderna, men det är för att vi inte fått vår egna lilla jordfabrik på plats. Planen är att kompost, hönsgödsel, hästgödsel från grann-stallet och organiskt material ska lösa biffen åt oss. Köper vi jord väljer vi ekologisk och torvfri jord.
Vi vattnar odlingarna med regnvatten som vi samlar in i tunnor, badkar och olika kärl. Planen är också att anlägga en damm, men den ligger en bit ner på prioriteringslistan just nu. Men snart så!
Vi täckodlar med halm och bös, och jobbar just nu för att skapa en skyddad köksträdgård där den uttorkande vinden inte tar för mycket av resusrserna i form av vatten. Det är för övrigt ett av mina bästa tips – att skapa rum som ger lä åt grödorna. Vackert blir det också.
Jag har just nu helt snöat in på sly, och att använa sly till att bygga staket, grindar och portaler. Vill bygga och skapa en naturlig, närproducerad trädgård – med vad som finns runt och kring. Och så återbruk så klart.
Och blommor? Nepeta (kattmynta) är en favorit, liksom kungmynta, solhatt, iris, ringblommor, jätteverbena, stockrosor och blåklint. Åh, nu längtar en bra mycket efter grönska, eller hur?
Kram och lycka till!
Emma
Q: Var har du köpt dina fantastiska arbetskläder, den i rosa och hängselbyxorna? Jag vill bara sätta igång och jobba när jag ser dem <3
A: Åh, vilken härlig känsla! Som allt jag införskaffar så är detta begagnat! Den rosa overallen kommer från Zara, men är inköpt via Tradera för några år sedan. Älskar (tyvärr) sönder den! Hängelbyxorna kommer från Carhartt och är inhandlade via Sellphy!
Kram emma
Q: Hur din omställning har påverkat dig, barnen, din man, era vänner!
A: Åh, den här frågan är så svår. När det gäller min man så växeldrar vi och är ofta samstämmiga, så där påverkar vi helt klart varandra. Det är lustfyllt och lite av en sport att ta varandra till nästa nivå så att säga. Utmana sig! När det gäller barnen är de ruttade – de har ju växt upp med att vi äter veganskt, vegatariskt, handlar begagnat, tar tåget och helst cyklar. Men de blir också äldre, och jag märker att de tar in, funderar och ifrågasätter varför vi gör på ett sätt, medan anda gör på ett annat. Det är fortfarande på ett nyfiket stadium, där de frågar om solsemestrar, nya leksaker och att ha egen mobiltelefon (detta ämne – gah!!).
När det gäller vänner så vill jag helst inte veta eller tänka på det, haha. Min största rädsla är nämligen att mina val, valet av mitt jobb och mitt engagemang ska uppfattas som kritik, nagel i ögat eller en känsla av att en inte är tillräcklig. Eller att jag verkar mästrande eller något annat oskönt. Det ska sägas att jag delar både engagemang, åsikter och frustration med många av mina vänner, så vi är samstämmiga. Gillar att diskutera, vända, vrida och bli klokare på kuppen!
När det gäller bekanta försöker jag vara tydlig med att detta är mitt val, mitt engagemang och förtydligar att jag är kritisk mot samhället. Men vill också påpeka att vi är en del av samhället så klart. Det är en sjuhelvetes trasslig stig, där en å ena sidan vill få fler att putta samhället framåt, å andra sidan har full respekt för att livet pågår – med allt vad det innebär.
Genom åren har jag mött många som bett om ursäkt för att de flyger exempelvis. Som att jag är någon klimatdomstol. Måste vara asjobbigt att hänga med en klimatdomstol som dömner en, tänker jag. Inte roligt för någon inblandad.
Jag vill inte döma någon, för jag är varken är – eller varit – något klimathelgon själv. Utan att lägga mig platt inför mitt eget ansvar så är det för svårt att fatta klimatmässigt vettiga val för att samhället är fossilt.
Istället för att vända sig till klimatdomstole så vill jag att folk ska bli frusterarde över att flyget är billigare än tåget eller att det på vissa platser är omöjligt att leva utan bil, vilja göra något åt saken, dryfta ämnet i lunchrummet, bolla lösningar eller se möjligheterna med att ställa om.
Någonstans måste en ju börja.
När jag varit inne i skov av grav klimatångest har jag nog inte varit så nyanserad som jag är nu dock. Men en lär sig, utvecklas och nu hanterar jag min klimatångest genom att jobba idéellt. Får utlopp vilket gör mig mer harmonisk och förstående. Vill med kraft understryka att jag är lika orolig (mer), men inte på det förlamande jag-måste-skaka-om-varenda-människa-jag-träffar-vis. Nu vill jag bara skaka om varannan =)
Kram emma
Q: Tips och trix kring rengöring av både hus, kläder och människor. En går lätt vilse i alla “gröna” alternativ som sedan visar sig vara obra för miljön.
A: Ja, herregud! Här städar vi inte så ofta, hahaha (vi brukar skylla på att vi har viktigare saker för oss). Men vi torkar golvet med såpa, rengör med ekotipsets mirakelspray, vädrar kläder istället för att tvätta,och när vi tvättar så är favoriter Five oceans. De har även grymma textilsprejer som används flitigt. Kan varmt rekommendera Ekotipsets böcker också, och hennes konto så klart.
Kram emma
Q: Har frågat förut, så ledsen om du redan svarat och jag missat. Hur städar ni väggar och golv i kök och badrum som är lerklinat? Hur tänker ni om städ rent allmänt? Hur gör ni med matavfall, har ni kommunal hämtning eller egen kompost? Hur långt bor ni från busshållplats, bibliotek, vårdcentral mm?
A: Hej! Spännande frågor!
Städning: Väggarna dammar vi med dammvippa (borde verkligen göra nu note to my self). I alla rum i huset (förutom badrum) harrägolv som vi rengör med såpa. Badrumsgolvet är behandlat med linoljevax, och det går också att rengöra med såpa.
Städar gör vi sällan. Önskar mig ständigt en stående vecko-städning, men städning sker alltid i frustration av att det är tokstökigt. Nu, under våren, när vi helst av allt vill vara ute i trädgården är det totalt kaos inomhus, haha.
Matavfall: Vi har tre olika kärl för matavfall. 1: till hönsen. Här slänger vi ner det mesta. Överbliven pasta, smulor, äppelskal. 2: Till komposten. I denna slänger vi allt som inte ska till hönsen. Exempelvis äppelskruttar, lökskal och typ något som blivit mögligt. 3. Till bruna påsen. Här slänger vi sånt som inte platsar i vår egen kompost, typ om vi råkat köpa något oekologiskt vars kemikalie-skal vi inte vill ha in i i våra odlingar. Komposten är ju en sto del av vår framtida jordfabrik.
Kommunikationer: Nämsta bibbla och vårdcentral är i Karlstad, men förskola, skola och matbutik (som en så klart vill handla på så att den finns kvar i evigheternas evighet) finns 5 kilometer bort. Busshållplats finns 3 kilometer bort.
Ytterligare en Q&A kommer senare i veckan, som handlar om min bloggtakt, men jag råkade skriva så himla mycket så det svaret får ett eget inlägg!
KRAM PÅ ER!
Hej från orangeri-taket! Nu är jag med och gör Sverige vildare!
Våren är här och det är dags att haka på WWF:s initativ Gör Sverige vildare!
Första insatsen: Skapa en äng på orangeritaket!
Efter att vi lagt vårt fina nävertak på orangeriet öste vi upp grästuvor som vi lade upp-och-ner. Första året växte det så att det knakade däroppe.
Men.
Tyvärr la vi inte tillräckligt tjockt lager av grästuvor (det behövs ju en viss tyngd för att nävertaket ska hållas på plats). Så i helgen ska vi hiva upp rejält med grästuvor och jord på taket och omsorgsfullt flytta de fantatsiska smultrona som min mamma planterat där.
Som krona på verket ska jag strössla ut fröer över taket i hopp om att skapa en riktigt frodig äng just precis här.
Det kommer bli så vackert. Och samtidigt viktigt.
Och det blir inte vilka fröer som helst. När jag fyllde 40 år fick jag en burk med vallmofrön av min vän Mallan.
I min värld är det de mest betydelsefulla fröerna – de är nämligen plockade på Gotland därvi förut hade vårt älskade torp.
På så sätt får jag en liten bit Gotland i Värmland, och ett blommande minne av våra gotländska vänner.
Planen är att den här ängen, som ligger i anslutning till lönnen som blommar rikligt när vår övergår till sommar, ska fungera som restaurang för viktiga pollinatörer som bin, humlor, fjärilar och andra viktiga insekter. Drömmen är att det ska prunka och surra.
Vi är ju beroende av intakta ekosystem – kort och gott att naturenfungerar – och viktiga pollinatörer för vår matförsörjning. Men just nu behandlar dem rätt pissigt ärligt talat.
Vi bygger bort deras naturliga habitat genom att frisera naturen, klippa gräset, trall- och stenlägga våra trädgårdar, nalla på grönområden i städerna, plantera monokulturer (hej gräsmattor) och endast odla vissa blommor. Viktiga insekter behöver mat (olika sorters blommande träd, buskar, blommor och kryddor) och någonstans att bo (vild natur).
I vår trädgård – och på våra hus – ska naturen få plats!
Planen är att odla en mångfald av växter för att få en mångfald av arter i vår trädgård. Visste du exempelvis att det finns en bisort som heter blåklocksbi, som uteslutande lever på blommor från blåklockssläktet.
Ja, ni hör ju.
Naturens DNA är ju vildvuxen och otyglad, och det är i den vilda naturen som de bästa levnadsförhållanden för andra arters liv finns. Det är då naturen – och dess ekosystem – fungerar som den ska.
Om WWFs initativ “Gör Sverige vildare”
När du deltar i Sveriges vildaste experiment Gör Sverige vildare bidrar du med en del av din trädgård, balkong, gräsmatta, husvägg eller rabatt och låter den gynna våra pollinerande superhjältar. Plantera till exempel en bivänlig blomsterrabatt eller balkonglåda, sätt upp ett bihotell, eller varför inte anlägga en vacker sommaräng? Kanske har du redan gjort något? Eller ta tillfället i akt och skapa vad du vill – och inspirera andra att vara med genom att vara med genom att dela dina planer i dina sociala kanaler.
Loading Likes...