Nu ska jag berätta om en sinnesjukt rolig sak. Nämligen ”Omställd vid första ögonkastet”. Berättade om det på Instagram för några dagar sedan, men måste gör atet inlägg om det här. Inte minst för att Henric Barkman på Karlstads kommun har gjort en så fräsig bild (ovan).
Världen (och vi) ska ju ställa om. Och ett smart sätt att ta sig an omställningen som företag är ju att kroka arm med andra.
Ett företags utmaning kan ju vara ett annat företags lösning och ny affärsmöjlighet. Och vise versa.
Ensam är inte stark.
Just därför presenterar @karlstadskommun ”Omställd vid första ögonkastet”.
Ja, detta riktar sig till företag i Karlstads kommun, men hey, läs vidare för detta är så kul och borde kopieras och spridas! Till kommuner, företag. Herregud, bli TV!
Den 13 februari (yep, dagen innan alla hjärtans dag) satsar Karlstads kommun på matchmaking! Men inte av den romantiska karaktären, utan matchmaking av partnerskap i omställning.
Så här går det till:
Företag uppmanas att anmäla sig till företagsträffen (anmäl dig här), och därefter kommer en expertpanel (där jag sitter med pga love this shit) att matchmake:a ihop olika företag där expertpanelen ser att det finns möjlighet till samarbete. Kanske den lokala matvarubutikens matsvinn kan bli matkretörens eller restaurangens guldgruva (som @sopkoket ✨). Kan osäljbara möbler från secondhandbutiken få nytt liv hos en möbeltapetserare? Kan den lokala leksaksbutiken släppa en kollektion med barnrumsfint – gjort av spill från pappersmassaföretaget? Kan metallföretagets spill bli prima fiskedrag för friluftsföretaget? Eller vad sägs om att hotellets textilavfall sätts i händerna på kreativa remake-designers och konstnärer?
Under träffen kommer jag hålla en dragning om hur olika företag har slagit sina kloka ihop för att lösa problem. Alltså, det finns så många kreativa idéer där ute!
Ursäkta, men HUR KUL?
För dig som driver företag i Karlstad – anmäl dig.
Och till alla andra: tipsa din kommun om detta (släng i väg ett mejl med länk till detta inlägg), för detta vill en ju se runt om i Sverige! Typiskt genialt sätt att skynda på omställningen och säkerställa ett framtida robust näringsliv! Och ha kul på kuppen.
För vi vill ju att den här typen av roliga, kreativa sätt att bidra till omställningen sprids, right?
Att bygga hus med lera, halm och återbruk och samtidigt jobba ideellt med klimatfrågor är inte alltid så … glamouröst. Det är slitigt, tungt, svårt, redigt snålt ekonomiskt, viktigt och alldeles, alldeles underbart.
Just precis därför kan jag liksom inte riktigt förklara hur otroligt stolt jag är över det här priset!
Boken “Att bygga ett hem – halm, lera & återbruk” – som släpptes för ungefär ett år sedan – hamnade under radarn på många sätt eftersom jag satt med ett megaprojekt i knät och samtidigt var halvt blind efter ha haft ögoninflammation i veckor och åter veckor.
Så någon releasefest blev aldrig av. Inte heller den pangresa jag hade planerat – där jag listat ett gäng namn från Sveriges alla hörn som skulle få komma på lunch i mitt orangeri och gå rundtur i huset.
Jag tror knappt att jag skålade för boken.
För ja, jag var mest … sjuk.
Det närmsta jag kom ett fir var när min bokklubb gjorde ett försök att få till ett fir, men ja, jag var ju sjuk mest hela tiden.
Tänk va, att under ett år skriva och fotografera alla bilder till en bok. En bok som handlar om ett hus som en byggt på under tre år. Och sedan bli pangsjuk när det hela lanseras. Sånt fail, haha.
I kölvattnet av alla planer och allt som inte blev, är jag så ofantligt glad för detta. Att boken får sin rättmätiga status och att jag får en ny chans att skåla.
Nä, men vad passar väl bättre än att starta februari och denna vecka med ett stycke lansering av ny podd?
I höstas landade jag och min partner in omställning, Maria Soxbo, i att vi nått vägs podd-ände med Plan B-podden. Ämnen hade avhandlats, vi hade grottat, nördat och stött och blött med experter och forskare, och vi var nyfikna på att bjuda in fler att spåna framtid. Så i slutet av 2024 sa vi bye bye till Plan B-podden för att maka plats för ett nytt koncept!
Denna gång under namnet Soxbo & Sundh!
Om du tyckte att Plan B-podden kom ut en smula sporadiskt, så kommer här en go nyhet! Soxbo & Sundh kommer nämligen att komma ut varje vecka, och består av två olika typer av avsnitt. På måndag varannan vecka släpper vi ett långt avsnitt där vi spånar lösningar med olika spännande personer, och varje torsdag släpps ett kort avsnitt som avhandlar ett klimatbryderi. Är H&M bättre än Shein? Vad är skillnaden mellan återvinning och återbruk? Ska man köra slut på sin fossilbil?
Eftersom det är måndag kickar vi igång med ett avsnitt om trender! Och hållbarhet. Que? Hur går det ihop?
Ja, det ska vi grotta i.
För så här i början av året strösslas det av trender och trendrapporter.
Jag älskar konceptet trend, för det säger något om tiden vi lever i och jag är ju hiskeligt intresserad av samhällsfenomen, normer och de bakomliggande faktorerna.
Däremot älskar jag inte effekterna av en go trendspaning, exempelvis konsumtionshets eller känslan av att vara fel. Ute. Passé. Bortom all trendräddning. I premiäravsnittet av Soxbo & Sundh – vår sprillans nya podd – bjuder vi in olika personer för att spåna hållbara lösningar. Och vem ska man snacka trender med om inte TREND-STEFAN!
In å lyssna och berätta gärna vad du tänker om avsnittet och konceptet att spåna lösningar med massa olika personer. Och: önska gärna personer vi ska bjuda in och ämnen som du tycker att vi ska avhandla!
Vi har alla tre – jag, Maria och Trend-Stefan – en bakgrund i trend:eriet, så detta var oerhört spännande. Kan trender frånkopplas konsumtion, kan vi ställa om i ett trendfokuserat samhälle och hur påverkas vi av bubblan vi lever i? In å lyssna (och följ @soxbosundh ) Vi snackar stad, landsbygd, trender, rödlistade yrken och kött. Påverkas jag? Jo, helt immun är jag inte, även om jag kramar min egen stil och färgkärlekar hårt. Jag gillar att ha koll, men välja bort. Och ibland hänförs jag av en trend – som årets fishermen core (surprise), som råkar matcha med vad jag har i garderoben!
Så i sommar blir det stickad tröja, shorts med gummistövlar. Sånt som jag gärna går klädd, i men som också råkar vara en trend. Byxor med höj midja (check på den), sticka mössa och stor jacka. Allt sånt där som råkar finnas i den Sundh:ianska garderoben.
Och några önskningar från oss som gör det lättare att driva en sån här podd:
Skärmfrågan har ju seglat upp till ytan gång på gång sedan i somras, och inte minst sedan flera länder aviserat att de vill ha tydligare restriktioner – som en hälsoinsats för unga. Senast i raden är Australien som höjer åldersgränsen för sociala medier till 16 år, efter en rad tragiska incidenter.
För ett par veckor sedan körde vi skärmfri vecka – ett initiativ som kom från ena barnets lärare. Upplägget var söndag-söndag och sedan fira med klassfest. Vad skärmfritt innebar fick man tolka fritt, men här hemma stängde vi av kranen helt så att säga.
Inga spel, ingen TV, inget “sätta på en låt på Spotify” (ofta en maskerad handling för att få tillgång till skärm), utan verkligen off screen.
Det var en utmaning (särskilt eftersom vi tajmade in vabb mitt i allt), men det gick. Och det var så himla lärorikt! Och samtidigt fint att ha en klassfest som vi kunde längta efter och kämpa för. Kort och gott: bra morot!
Både inför och under utmaningen började samtalen smattra. Samtal som aldrig tidigare sett dagens ljus. Men som borde ha gjort det – långt tidigare.
Det startades trådar med föräldrar och det snackades vitt och brett om skärmfria veckan vilket gjorde att en fick möjlighet att snacka skärm med såväl vänner, bekanta och klassföräldrar, dryfta orosmoln och utmaningar.
Och vet ni. Jag tror verkligen vi behöver göra det mer. Prata, snacka ihop oss och våga ta i frågan.
Både Folkhälsomyndigheten och skärmfluencern Sara Wimmercranz snackar ju mycket om att prata ihop sig med andra föräldrar och jag måste säga att det gav så otroligt många insikter. Och en hel del förståelse för allas olika utmaningar och förutsättningar.
Det snackades om när kids ska ha mobil och vad de ska använda den till, men också vilka spel de spelar, vad det finns för fallgropar/risker med spelen, hur en som vuxen begränsar dem och och en diskussion om vad våra barn egentligen upplever där bakom skärmen.
Var det lätt? Nej.
Att snacka skärm är exakt lika ångestframkallande för föräldrar som att snacka klimat. Båda ämnena kopplar an till våra barn, och grundar sig så klart i omtanke. Vi älskar dem, vill dem väl och vill öppna upp världen för våra barn. Låta dem vara en del av den. Ge dem charter till solen, upplevelser, en ny garderob, senaste tekniken, sociala kontakter och unlimited speltid! Oh, gosh vilken pang-förälder en är då. Eller?
Som en dygnetrunt-öppen godisbutik! Så bra! Eller?
Har vi fortsatt ha skärmkranen stängd? Nej. Men jag tycker detta är fasligt intressant att vända och vrida på.
Vi vet att den där fria leken egentligen kräver att vi säger stopp och sätter begränsningar – för vi vill ju våra barns bästa. Vi kanske heller inte säger stopp, nej och tyvärr tillräckligt?
Och vips så känner vi oss som askassa föräldrar. Eller som så jädra foträta och törra att vi förmodligen pinkar i pulverform. VI SOM VAR SÅ BRA OCH LAJ!
Så vad göra? Jo, strutsa så klart.
Det funkar toppen både vad gäller klimatkris som skärm. Vi bara orkar inte grotta i vad vi gör fel/inte tillräckligt. Vi vill bara vara lite härliga. Och vi gör ju bara som alla andra ju. Outsourcar ansvaret.
Skönt. Löst. Punkt.
Funkar både för skärmtid (“alla andra barn i klassen har ju snapchat”) och klimatkris (“grannen flyger till sin lägenhet i Italien flera gånger per år” eller “Men kina då”).
Vi duckar ansvar.
Vi vill väl.
Vi vill ge våra barn något och öppna upp världen för dem genom resor, leksaker, skärm. Klart att en vill vara en bra, kul, givmild förälder. Samtidigt som vi vet att det är något som bör begränsa. För våra barns skull. Precis som att vi säger stopp i godisbutiken med hänvisning till att vi bryr oss om dem (och deras tänder).
Om skärmfrågan skaver? Hell ya.
Just detta att ge upplevelser och bredda världen för våra barn är något vi verkar vara besatta av, men vad gör det med våra barn? Samtidigt som skärmfrågan galopperar in i media, så dyker också snackisen om Kardashian-kidsen upp. Barnen som får hela världen serverad och aldrig behöver längta och tråna efter något. Och den efterföljande diskussionen om vad de har kvar att längta efter? Uppleva. Hur kan de trumfa sina upplevelser om de redan upptäckt allt? Vad finns kvar som kan bräcka upplevelsen? Är det substanser som gäller då?
Menar jag att man ska hålla barnen på sparlåga? Upplevelse-diet. Nej, jag är inget fan av att berätta vad folk ska göra, däremot – om det handlar om klimat och skärm – vill jag gärna höra era tankar. Snacka. Resonera.
Kanske ta en svängom kring samtiden, jakten på att fylla livet och servera upplevelser.
Australien & flockdjur
Australien går före med sina restriktioner. För det ska inte vara upp till gemene person att försöka göra vettiga val när förutsättningarna att göra så är kassa. För vi människor är för mycket flockdjur. För sammanflätade.
Har kompisen Tiktok, då vill vi också ha det. Kommunicerar hela klassen via Snapchat, då vill vi inte vara den enda som står utanför.
Får ett barn i klassen fri skärm trots att det är skärmfri vecka, då vill alla andra också ha det.
Och för att sätta detta i ett klimatperspektiv? Om klasskompisarnas familjer åker till Thailand över jul, varför ska vi avstå? Och hur lätt är det för en ynka person att förändra ett helt system? Jag tänker på klimatreportrar, miljöombud och hållbarhetschefer – enskilda personer som har världens största utmaning på sina axlar. Och i uppgift att förändra en hel koncern. Spoiler: det går inte. Det behövs satsningar som gäller ALLA.
Kort och gott: Vi behöver styr. Ramar. Det kan inte vara upp till någon sorts “god vilja”. Då blir det struts- och ångest-soppa.
Tips!
För några veckor sedan släpptes ett avsnitt av Utrikesbyrån på SVT som tar upp skärmfrågan på nytt. Sara Wimmercranz sa en sak som fastnade hos mig. Vi vill inte att barnen ska cykla ensamma, men vi släpper ut dem fritt i sociala medier.
Hej å hå! Hoppas allt är bra med er!
Jag brukar kuta in i julen och krascha rakt in i julgranen varje år, men i år har lunkat in i farstun. Och – hör och häpna – lyckats bli klar med alla julklappar. Okej, jag har inte tagit några stora uppdrag den här hösten, så plånboken är tom, men tidskontot desto större. Så det har scoutats julklappar. Jag vågar ju inte skriva vad jag har köpt, för mina barn är så stora numera att de upptäckt att jag finns på internet.
Men julklappar har inhandlats! Mest från Tradera, Sellpy, Myrorna och begagnat-bokhandlar.
Jag försöker (vilket kanske inte kommer som en stor surprise för er som följer mig här) handla alla julklappar secondhand. Allt (nästan) finns ju redan producerat, och secondhandmarknaden fulllkomligt svämmar över av saker – en del i obruten förpackning!
Apropå obruten förpackning. Ena barnet önskade sig en legokalender, och till och med det hittade jag på andrahandsmarknaden. En oöppnad legokalender från 2022. Oklart om man kan säga att den är begagnad, men pengarna gick till en privatperson och inte till Lego med orden “då behöver det produceras ytterligare en kalender i år”. Just var pengarna går blir allt viktigare för mig. Jag var på vippen att skriva att jag inte vill stötta multinationella företag, och sen kom jag på att Sellpy är H&M-ägd, hahaha. Ja, det är inte lätt att göra rätt.
Men om jag kan styra pengarna mot H&Ms cirkulära handel (och samtidigt lösa ett julklappsproblem) istället för deras nyproduktion så gör jag det. Tycker att H&M kan lägga ner och fylla butikerna med utvalda, lokala Sellpy-produkter istället. Använda personalens otroliga kompetens för att styla och fronta produkter, men göra det i en cirkulär anda istället. Ta hand om prick alla resurser, lösa problemet med avfall och verkligen plocka upp den kompetens som finns!
Sen använda kapital och kompetens för att hjälpa producenterna att ställa om sina odlingar, skapa meningsfulla, cirkulära och vettigt betalda arbetstillfällen för sömmerskor. Tänk va, om H&M gick in med kapital för att skapa självförsörjande, cirkulära byar? Där arbetstillfällen skapas med lokal förankring.
Synd att jag inte styr över H&M. Och inte är miljardär.
Har funderat mycket på just miljardärer. Försvinner medmänskligeheten vid 1 miljard, eller först vid 2? Blir man en rövhatt av att tjäna ihop så mycket pengar, eller behöver man vara en rövhatt för att tjäna ihop så mycket pengar?
Nåväl. Förra året höll jag på att bränna ut mig i båda ändar (skrev en bok samtidigt som jag projektledde den cirkulära popupen Rundgång), och kände att jag fasen inte kan hålla på så här längre. Så det blev en lugn termin. Och skral.
Men vet ni. Jag mår som en prins! Och har tid att fundera på rövhattar.
Nu ni!
Efter en intensiv höst har jag och Maria dammat av poddmickarna och släpper i dag ett rykande färskt avsnitt avPlan B-podden. Under 34 minuter avhandlar vi presidentvalet i USA och hur det kan påverka klimatet och framtiden. GULP!
Just nu är det är jämt skägg mellan Trump och Kamala. Den ena presidentkandidaten har en tendens att riva upp Paris-avtal och är väl i det närmaste en klimatförnekare, medan den andra förvisso har bidragit till historiska green deals, men allt är inte guld och gröna skogar. Det är tydligen en hel del olja going on.
Så! Vad innebär valet för klimatet? Vilken klimatpolitik vill de olika kandidaterna föra?
Och vad är ”en Kamala för klimatet”?
Hur känner du inför valet? Ska vi tillsammans andas i påse?
Lyssna loss och tyck till!
Ps. Som gammal modejournalist kan jag ju inte låta bli att nörda ner mig i det faktum att Kamala Harris bär Converse. Hon skippar prydliga high heels, och hennes signaturdoja har gett henne spaltmeter i världens modetidningar. En kan tänka sig att det är ett genomtänkt PR-knep som lirar bra med hennes folkliga framtoning, men det verkar genuint vara hennes favorit och har blivit synonymt med att Kamala kör sin grej. Och står stadigt på jorden.
Att mode är ett sätt att uttrycka sig har kanske aldrig varit tydligare.
Älskar du att upptäcka hållbara smartheter, gammal arkitektur, prunkande gator och njuter av att strosa i gränder?
Då är Lübeck garanterat något för dig!
Vissa kanske känner Lübeck för marsipanen, dess omtalade julmarknader eller kanske genom att denna Hansestad är listat som UNESCO världsarv?
Må så vara.
Men jag skulle ändå vilja lansera Lübeck som spröjsens huvudstad!
Bevis!
Det var en fröjd – byggnadsvårdsnörd som en är – att strosa genom Lübeck och lägga ögonen på bevarade detaljer, hantverkskunnande och sån skaparglädje i allt från portar, fönster, överljus till fasader. Lägg till prunk i form av stockrosor och fjärilsbuskar och ja, då bokar nog en tågbiljett innan lunch.
I början av september packade jag ryggsäcken, slängde mig på tåget mot Stockholm för vidare tågresa mot Lübeck och Travemünde! Med mig hade jag min fenomenala klimatkollega – och tillika framtids- och omställningsjägare – Maria Soxbo (kika in hennes inlägg om Lübeck här)!
Förra året besökte vi Tysklands gröna stad Bremen, och denna gång var det alltså dags att rälsa mot Östersjöpärlan Lübeck – på jakt efter framtidens geniala lösningar.
Vi tåg Snälltåget söderut, mot Hamburg med planerad vidarefärd mot Lübeck. Jag har ju åkt tåg mååååååånga gånger, och någon gång måste en ju stöta på patrull. Och så blev det denna gång (en bro i Tyskland var avstängd), men efter några smärre MacGyver-trix (tåg från Malmö-Köpenhamn och därefter Flixbus till Lübeck) anlände vi bara lite senare än vad som tänkt – med ett tågluffar-självförtroende höjt till skyarna.
Nu har vi varit med om detta – och löste det galant.
Ta dig till Lübeck med tåg
Lübeck ligger geografiskt nära Sverige, och det givna färdmedlet är så klart tåg!
Vi tog Snälltåget mot Hamburg (med byte mot Lübeck) och SJ EuroNight tillbaka från Hamburg.
Att åka tåg i Tyskland är en fröjd och du kan lätt köpa biljetter via Snalltaget.se och via SJ. För tågbiljetter i Tyskland använder du DB-appen. Lätt som en plätt att använda! Funkar som vilken kollektivtrafiksapp som helst.
Och! Skulle tåget ner eller upp till Tyskland råka på patrull (vilket så klart är undantag) så stavas lösningen ofta Flixbus. Supersmidigt och billigt!
Det finns flera olika framtistaggade hotell som förstår värdet av att ta hand om resurserna. Vi bodde på Holiday Inn Lubeck som har solceller på taket, och som nyfiket har börjat kika på att odla nära (på baksidan av hotellet) och satsningar på biologisk mångfald genom bihotell. Jag tycker verkligen att en ska välja hotell efter vad de gör för att bidra (utöver tak över huvudet), och berätta det för hotellet och omvärlden. Om hotellet ser att de kan dra folk (att det finns ett ekonomiskt värde) genom att ställa om, välja vettiga och göra det enkelt för gästerna att göra rätt – ja, då kommer de garanterat satsa på det.
– Die Reederin hotel
…. Sen finns det ju de där hotellen som börjar i rätt ände från start. Som fantastiskt vackra – Die Reederin hotel – som är beläget ett stenkast från floden Trave och tidigare ägdes av ett rederi (därav namnet). Die Reederin hotel är ett familjägt, superfint hotell med råtrevlig personal. Ägarinnan – som bodde granne med det gamla huset – gick runt och dagdrömde om redierihuset i år innan hon fick möjlighet att ta över det.
När huset väl var i hennes händer renoverades det ömsint, och med återbruk i fokus. Här har gamla luckor från redieriets arkivskåp använts som bröstpanel och sänggavlar, bänkarna i caféet är gjort av spillvirke och möblerna är begagnade. Dessutom serveras lokalproducerad mat, och de skippar frukostbuffén för att unvika matsvinn. Istället serveras utsökt frukost – gjort på beställning. Smakfullt, inspirerande, förstklassigt.
Äta och fika i Lübeck
– veganska restauranger, klassiker och måste-mat
Det är ingen match att äta närproducerat och veganskt i Lübeck! Det sistnämnda är mer norm i Tyskland än i Sverige, och när jag frågade en lübeckbo om tips på var man kunde äta grym vegansk mat så fick jag svaret att alla restauranger är duktiga på veganskt. Hoppla vad lätt det är att göra rätt!
– Marae
When in Tyskland måste en ju äta schnitzel, eller hur? På den ekologiska och veganska (två bra ord!) restaurangen Marae åt jag en magisk vegansk schnitzel! Restaurangen – som har en mysig uteservering på en av alla kullerstensgator – bjuder på såväl färgstark som smakrik mat, väl värd ett foto från en hållbarhetsinfluencer.
– Miera
Om en gillar uteserveringar (eller ännu hellre: innergårdar) så är Miera ett hett tips! Det var närmare 30 grader när vi var i Lübeck så en kväll åt vi middag på Mieras innergård – omgiven av svalkande träd och en liten damm.
Förstklassig vegansk mat och mysig innergård – whats not to like?
– Schiffergesellschaft
Lübeck är en anrik hamnstad, med en lång historia. Det är fantastiskt att se att så många historiska byggander har klarat sig undan världskrig, förfall, klåfingriga trend-renoverare och moderna städer-ivrare. Här finns så mycket bevarat, och det är just det – det genuina – som lockar människor hit. Och! Befinner en sig på en sådan plats, med historiens vingslag fladdrandes runt knuten, och det råkar finnas en gammal restaurang som bär en månghundraårig historia och minnen som sjöfarare? Ja, då måste en ju besöka den! Om det fanns veganskt mat på denna 150 år gamla restaurang? Jajemänsan!
– Uter café
På den pittoreska, myllrande gatan Fleischhauerstraße ligger massor av restaraunger, caféer och även ett antikvariant och en förpackningsfri butik. Men också det populära (av en aneldning) Uter café. Här kan du äta vegetraisk eller vegansk frukost (där majoritetetn av råvarorna är närproducerade), och tvärs över gatan ligger deras glassfilial!
– Soulmates
Apropå glass! Intill Uter café på Fleischhauerstraße hittar du Soulmatessom är något så nostalgiskt som en glassbar! Här kan du njuta knallig, fruktig hantverksglass, och deras café som ligger vägg i vägg kan du slå dig ner för en fika.
Det bästa? Här har de inte papperbägare, utan vägare av våffla. Kopiera Sverige!
Några restauranger hann vi inte testa, men nästa gång jag besöker Lübeck ska jag smita in på creperiet Les Téméraires!
Handla hållbart
– Unverpackt – en förpackningsfri butik
Om det är något jag tycker om med Tyskland så är det utbudet av resurssmarta, förpackningsfria butiker. Och i Lübeck – på favoritgatan Fleischhauerstraße – hittade vi Unverpackt! Här fanns allt från schampootvålar till pasta i rör – redo att hällas ner i din medhavda burk.
Och även en del “förpackat”, som vettigt proucerad olja och lemonad i glasflaska.
– Torkade blommor
Något signifikant för just Lübeck måste ha varit vurmen för evighetsblommor. Det finns torkade blommor precis överallt, och i blomsterbutikerna skyltas om kransbindar-workshops! Här är det kreativitet, skaparglädje och kunskap som värderas snarare än flygimporterade snittblommor.
– Handla cirkulärt
Vill du handla cirkulärt (klart du vill) så finns några secondhandbutiker väl värda ett besök. Vi var riktigt taggade på att beöska RETROHOUSE – som samlar klassiska retromöbler, men missade deras öppettider (kolla upp innan resan). På secondhandfronten fanns Oxfams secondhand, men också en secondhandbutik som inpsirerats av svenska loppistrenden och kort och gott heter Loppis. Utbudet av cirkulärt var inte superstort (än, det lär ju komma). MEN! Något som finns i Lübeck är gatuloppisar …
– Strosa på loppis!
Håll utkik efter posters med ordet Flohmarkt!
Vi hade turen att råka tajma en gatuloppis på Glockengiesserstrase där boende ställde upp bord och sålde loss. Det var fullkomligt ljuvligt att strosa runt, in på innergådar och ner för kullerstensgator.
Vill du tajma in en loppis när du är på besök i Lübeck så spana in denna sida där du kan hitta inplanerade loppisar.
Upplevelser i Lübeck
– Übergangsweise. Okej, nu ska ni få höra (och se) något magiskt. Nämligen något som BORDE göra Lübeck världsberömt. De har en rad olika, spännande projekt som alla börjar med Übergang, alltså övergång. Übergangsweise var det första vi såg och översättningen är väl typ övergångssätt och syftar till att utforska omställningen och framtidens stad.
Übergangsweise är en äng mitt i den stenlagda stan – en äng som byggts upp i sektioner, så att folk kan sitta mitt i spenaten! Här växer solrosor, ringblommor och rosenskära.
Mellan sektionerna finns ytor avsedda (och brandade) för lek.
– Übergangsgarten. Några kvarter bort från Übergangsweise – på ett stenlagt torg som tidigare varit en parkering – har man byggt upp en trädgård av pallkragar och krukor. Här växer rabarber, smultron, mynta och tusen olika sorters blommor, och mellan odlingarna finna plats för rekreation. Någon låg och läste en bok, några satt och fikade, barn sprang runt i den labyrintliknande trädgården och vid sidan av alla odlingar fanns en stor sandlåda. Det finns något så extremt solidariskt, fint, vettigt och rättvist med att skapa en plats som är till för andra arter än människan, samtdigt som en skapar en plats som inte är avhängig vad du har i plånboken. På den här platsen i staden kan du sitta ner en stund utan att betala, och pja nog kan en ta denna satsning på kontot för pyskisk hälsa. För vi mår ju bra av detta.
Nu drömmer Soxbo Sundh om att ta detta koncept till Sverige, och göra en klurig variant av detta! HALLÅ ALLA KOMMUNER!
– Übergangshaus. Som en del av omställningssatsningen finns också Übergangshaus som är en plats för nya idéer! Här har man tagit en tom butikslokal och tranformerat det till en omställningshubb – en plats där folk kan mötas, bolla idéer och vara en del av lösningen. Genialiskt!
– Strosa längs med Fleischhauerstraße! Bara att strosa längs med Fleischhauerstraße, eller för all del – runt hela den gamla staden Altstadt – är en upplevelse.
– Hyr cykel hos Sutsche
Detta kan jag verkligen rekommendera! Sista dagen hyrde vi elcyklar hos Sutsche för att snabbupptäcka Lübecks alla hörn som vi inte hunnit se. Vi cyklade runt Lübecks Altstadt, ut på öar och holmar, över broar och stannade till i parker för fylla ögonen med blomster. Ett tips är att hyra cyklar första eller andra dagen du är här, för det var ju så många pärlor som upptäcktes mellan rullen.
Hjälm och väska ingick, så vi som hade råkat svänga förbi en loppis innan kunde enkelt packa ner alla fynd och ta med oss. Detta var också ett ypperligt sätt att vila fötterna på. Vi hade ju gått i flera dagar, så nu fick andra muskler jobba.
– Hyr elbåt
Detta tips innehåller orden “gör inte som vi”, och med det menar jag att vara ute i god tid. Lübeck omges ju av vatten, och detta utnyttjas kan jag lova! Men på ett vettigt sätt. Det är inga vattenskootrar som bränner längs floderna (vattenskooter borde heta: megakul för en person, fruktansvärt för alla som är i närheten), utan här paddlas kanot, SUP och dessutom kan en hyra tysta, fossilfria båtar från Boat Now. Alla båtar var tyvärr uthyrda när vi var här, men med lite framförhållning kan elbåten ge dig möjligheten att upptäcka staden från vattnet.
Och! Detta borde vi ju efterfråga i svenska städer? För likväl som vi ifrågasätter rimligheten i att tillåta bilar att spotta ut avgaser , lika rimligt vorde det väl att ifrågasätta om det är en bra idé att låta fossila fordon klägga ner våra viktiga vattendrag som vi gärna vill doppa oss i och som är hem för viktiga arter. Right?
Plus. Alla gillar ju tanken på ett friskt dopp. Men hur friskt är det egentligen? Kort och gott: kopiera Lübecks satsningar på fossilfritt!
Travemünde – ett dopp i havet
Bara 20 minuters rälsande från Lübeck ligger fina Östersjöpärlan Travemünde! Detta var smidighet i en liten ask!
Vi hoppade på tåget i Lübeck med badväskan på axeln, klev av i Travemünde och gick några meter mot stranden.
Det finns flera olika stränder i Travemünde, men vi kunde ju inte slita blicken från standen med alla fina strandhytter.
Ja, ibland är jag som ett barn, som blir glad av ränder och färg!
Travemünde var ljuvligt, och är du på besök här så missa inte sandskulpturutställningen som arrangeras varje år. GANSKA imponerade, eller hur?
Tack för att ni följde med på resan! Tyckte ni om detta inlägg och vill se mer guider? Tyck till i kommentarsfältet!
Mer info och smarta tips inför resan hittar du via
Tänk dig en urban, cirkulär popup mitt i spenaten i ett bubblande sommar-Stockholm!
Visst låter det underbart? JA!
Och precis detta jobbar jag och Maria Soxbo med just nu.
Ja, vi lanserade preis en cirkulär popup (som vi så klart fortsätter att jobba med), men vissa projekt är liksom LITE FÖR ROLIGA att tacka nej till. Och vem kan motstå att skapa en cirkulär popup i sin gamla hemstad? Inte jag i alla fall.
TYVÄRR får vi inte avslöja för mycket just nu, men vi kan ju säga som så här:
Tillsammans med ett fantastiskt team håller vi på att förverkliga inget mindre än ett storhetsvansinne.
En temporär stadsdel som visar framtidens stad – så som den borde se ut (orka vänta på omställningen om en kan GÖRA DEN?). Barer, restauranger, grönska, återbruk och så klart (vår specialitet): cirkulär popup!
Från juni till september ska vi fylla den cirkulära popup:en med utvald secondhand, remake, reparationer, resurs-, svinn- och spillsmart. Och kanske dig?
Denna gången har vi inte en kommun i ryggen (som vi haft i tidigare projekt). Känns lite tomt (älskar kommuner!) och de ekonomiska resurserna är begränsade. Men! Det ger oss möjlighet att testa nytt, vi har friare tyglar och kan göra det vi gör bäst: trolla med knäna. Vi kan göra lite som vi vill, med vem/vilka vi vill och dessutom bjuda in er i att förverkliga detta.
Så nu kommer en inbjudan!
Vi söker cirkulära aktörer (kanske syr du remake i hemmets vrå och bara längtar efter att visa dina alster eller så driver du vintagebutik någonstans i Sverige och vill testa en Stockholms-filial under en vecka eller två).
Vi söker också volontärer och möjliggörare till vår cirkulära popup i Stockholm. Vill du vara med och testa framtiden, volontära som butikspersonal eller har du – genom din arbetsplats – massor av byggmaterial som vi kan använda. Då behöver vi dig!
HÄR finns en snajdig länk där du kan anmäla intresse att vara med på ett hörn. Hoppas att du anmäler dig, för vi vill så gärna göra detta till vårt (ditt och mitt) gemensamma projekt. Som sagt, orka vänta på omställingen. Let’s göra den istället.
Sätt upp hängmattan och gör dig redo för latsommar – det bästa du kan göra för att öka den biologiska mångfalden!
Detta är den bästa nyheten som nått ditt öra!
Hängmattan är nämligen sommarens viktigaste detalj.
I vår trädgård har vi två hängmattor uppsatta bredvid varandra. Tanken är att en ska kunna ligga där, i varsin hängmatta, och babbla, läsa eller bara njuta av lugnet, surret, fågelkvittret och utsikten över köksträdgården.
Där kan en lata sig och samtidigt göra en insats för den biologiska mångfalden. Jobba för att göra Sverige vildare!
Istället för att frisera naturen, klippa gräset, kånka bort trädstammar och rensa ogräs kan vi med gott samvete ligga i hängmattan.
Samtidigt kan gräsmattan växa och gå upp i blom (hej mat för viktiga pollinatörer), trädgården kan lämnas ostädad och stökig (grenar och stockar på är viktiga boplatser för insekter) och ogräset får stå där det står (gå upp i blom och fungera som restaurang). Kort och gott, lata sig och samtidigt låta naturen vara natur – vild.
Så fram med hängmattan och haka på WWF:s initativ “Gör Sverige vildare!!
WWF vill bjuda in humlor, bin och fjärilar till Sveriges alla balkonger och trädgårdar. Dessa superhjältar är livsviktiga för vår matförsörjning och våra ekosystem, men blir allt färre i takt med att de får mindre plats i vår natur. Du kan göra en viktig insats genom att ge tillbaka lite utrymme till pollinatörerna – och samtidigt inspirera andra att också vara med!
Här kan du läsa om vad du kan göra för att bidra i din trädgård: “Gör Sverige vildare”
När du deltar i Sveriges vildaste experiment Gör Sverige vildare bidrar du med en del av din trädgård, balkong, gräsmatta, husvägg eller rabatt och låter den gynna våra pollinerande superhjältar. Plantera till exempel en bivänlig blomsterrabatt eller balkonglåda, sätt upp ett bihotell, eller varför inte anlägga en vacker sommaräng? Kanske har du redan gjort något? Eller ta tillfället i akt och skapa vad du vill – och inspirera andra att vara med genom att vara med genom att dela dina planer i dina sociala kanaler.
Greta har hamnat under lupp i nyhetsrapporteringar, debattprogram på TV och har under de senaste dagarna blivit flitigt kommenterad i såväl kolumner som krönikor. Alex Schulman (som jag annars tycker skriver insiktsfullt om klimat) inte nöjd, och tycker den radikala vägen är dum.
Varför? Vissa tycker att världens mest kända klimataktivist, Greta Thunberg, har blivit allt för radikal och en del menar att hon gått för långt och slagit in på fel väg.
Med anledning av detta rabalder bestämde jag och Maria Soxbo att det var Plan B-podden-dags! Ett helt avsnitt – önskat av er lyssnare – om Greta, klimataktivism (och dess ganska dåliga USP), samhällsklimat och rädsla.