Nämen känslan nu alltså!
Ljuset, de begynnande vårkänslorna, leran som börjar kika fram under snötäcket och projektnerven som börjar spritta!
Först på listan över vårprojekt är att lerklina punschverandan, så att den får samma fina, släta yta som huset!
Och eftersom flera har hört av sig angående workshop i lerklining så tänkte vi att vad tusan, vi gör en workshop av det!
Hur trevligt!
Den 10-11 maj fyller vi lerhinkarna, dukar upp med lunch i orangeriet (och kanske fika på självaste punschverandan!) och gör oss redo att dela med oss av allt vi kan efter att ha lerklinat både hus och orangeri invändigt och utvändigt. Mycket har en lärt sig (kanske mest att älska leran som byggmaterial ännu mer!).
Visst låter det kul! Kom och lera loss och upptäck potentialen med lera! Anmälan sker här!
Att bygga hus med lera, halm och återbruk och samtidigt jobba ideellt med klimatfrågor är inte alltid så … glamouröst. Det är slitigt, tungt, svårt, redigt snålt ekonomiskt, viktigt och alldeles, alldeles underbart.
Just precis därför kan jag liksom inte riktigt förklara hur otroligt stolt jag är över det här priset!
Boken “Att bygga ett hem – halm, lera & återbruk” – som släpptes för ungefär ett år sedan – hamnade under radarn på många sätt eftersom jag satt med ett megaprojekt i knät och samtidigt var halvt blind efter ha haft ögoninflammation i veckor och åter veckor.
Så någon releasefest blev aldrig av. Inte heller den pangresa jag hade planerat – där jag listat ett gäng namn från Sveriges alla hörn som skulle få komma på lunch i mitt orangeri och gå rundtur i huset.
Jag tror knappt att jag skålade för boken.
För ja, jag var mest … sjuk.
Det närmsta jag kom ett fir var när min bokklubb gjorde ett försök att få till ett fir, men ja, jag var ju sjuk mest hela tiden.
Tänk va, att under ett år skriva och fotografera alla bilder till en bok. En bok som handlar om ett hus som en byggt på under tre år. Och sedan bli pangsjuk när det hela lanseras. Sånt fail, haha.
I kölvattnet av alla planer och allt som inte blev, är jag så ofantligt glad för detta. Att boken får sin rättmätiga status och att jag får en ny chans att skåla.
Nä, men hur går det med bygget av övervåningen då?
Jo vars. Här kommer ett stycke statusuppdatering från barnens rum.
Alla innerväggar – som vi byggt av träflislera – är klara, de flesta dörrar och överljus sitter uppe och första lagret lera har smetats på halmbalarna i barnens rum.
Tak byggs, liksom bokhyllor och annat småjox – i väntan på att snön ska smälta och vi ska kunna jobba med lera igen. Jag ska gå ner och känna lite på lerhögen i dag för att se om jag kan bända loss en bit, för lerkliningssuget är stort nu alltså. Älskar en kall vinter, men ivern! IVERN!
Bokhyllan har jag byggt av spillmaterial och dörren som leder in i garderoben är köpt av en granne. Väggarna är byggda av träflislera.
Barnen har ett gemensamt rum med varsin solalkov i varsin ände. Här är den ena solalkoven …
Och här är den andra. Just nu står här säckar och åter säckar med kutterspån (från en närliggande såg) som ska bli takisolering. I takt med att brädorna spikas upp i taket hälls kutterspån i för att isolera.
I det mörka hålet ska det sitta ett fönster som jag just nu kämpar med.
Här är fönsterkarmen. Den ska grundmålas …
Och här har vi det första färdiga (men ej rengjorda) fönstret som ska in. Första fönstret tog sin lilla tid, för gudarna ska veta att jag inte är ett ess på att skära glas – än. Men perfekt att använda trasiga rutor som jag sparat och lära sig på. Ett hus borde verkligen bestå av fönster med olika sorters spröjs så att en kan använda trasiga rutor från större fönster för att laga fönster som kräver mindre rutor.
Även om jag pangat en hel del små fönsterpartier nu – i min jakt på att lära mig skära glas – så känns det så HIMLA tillfredsställande nu när en fått in snitsen.
Ja, det har svurits, det har det. Men det är en annan grej att försöka rädda delar av ett trasigt fönsterglas än att försökta lära sig att skära glas i dyrbara, munblåsta glas som skulle ha bort någon millimeter eller två (och sen pangades mitt i tu pga orutinerad).
Nä, nu måste jag ner och sparka lite på lerhögen, för nu vill jag färdigställa detta rum. Så taggad!
Här har det varit pulkaåkning på menyn – hela helgen!
Det här med att bygga hus på en hög höjd har ju varit en utmaning när det har kånkats byggmaterial, men vintertid cashar en in i form av grym pulkabacke!
Förutom pulka har det druckits varm choklad, jag har läst bokklubbsbok, skottat snö och så har vi dansat ut julen. Förstår inte var alla timmar tagit vägen, men tjoff så var helgen slut.
Och ganska bra … ekonomiskt.
Vi håller i pengarna just nu, för det börjar bli knapert på kontot (klimatuppdragen har inte direkt haglat i lågkonjukturen, men hoppas att det vänder 2025!), och när vi ska färdigställa övervåningen och punschverandans tak väntas en rad utgifter i form av elektriker, rörmokare och plåtslagare. Så nu ska här sparas!
Och så kanske jag måste bestämma slutgiltig färg på fönsterbågarna och måla dem – så vi kan skicka in en nytt bygglov. Med hopp om slutbesiktning någon gång.
Älskar det gula takfönstret (homeja/takkupa), men tycker att det blir för mycket med gult på alla fönster på södersidan. Skulle hellre vilja gå åt det gröna …
Tidigare i veckan blev vi klara med alla väggar på övervåningen! En sån milstolpe! Det har tagit en D E L tid att blanda träflislera, bära hundratals hinkar upp på övervåningen och bygga innerväggar. Men vi gjorde det!
När träflisleran har torkat ska det lerklinas, men känns både som en lättnad och lite sorgligt att inte bygga mer med träflis. Eller vänta, jag ska ju bygga med träflislera i vår när lusthuset ska bli hönshus!
So long!
I samma veva som vi byggde klart innerväggarna passade vi på att sätta in alla gamla dörrar som stått på vänt.
Det blir så himla fint! Dörren bakom mig på denna bild går in till en liten toalett, och dörren räddade jag från att slängas på ÅVC!
Tids nog ska ju allt målas, men först lera! Och jul förstås.
Kolla! Nu är snickaren klara med fönstrena till våra kattvindar – husets sista fönster!
Vi köpte begagnade fönster i exakt samma modell innan bygget var igång, och tanken var att snickaren skulle bygga karmar till dem. Alltså para ihop dem så att det blev både inner- och ytterfönster. Men dessa pre-älskade fönster var i olika mått och i ganska dåligt skick, så vi valde att låta snickaren tillverka nya med de gamla som förlaga.
De gamla fönstrena ska jag renovera själv och sedan kommer de användas i kommande uthus i stället. Kommer bli pangfint (och där är det inte lika noga).
Nu ska jag ge mig på att skära till gammalt glas till dessa nya fönster! Jag har nämligen sparat varenda litet trasigt glas som jag plockat bort när jag renoverat fönster till huset. Så jag har ett stort lager kan jag lova. Perfekt för fönster med massor av spröjs!
Och det kommer bli så fint!
Fönstrena kommer sitta på varsin sida om fönstrena på övervåningen.
Hittade en gammal bild på huset (alla mina nya bilder följde med kraschen av min dator) innan punschverandan byggdes. Just nu sitter det bara plywoodskivor för fönstergluggarna, men tids nog ska de kattvindsfönstrena in.
Sista pusselbiten!
Det är fasligt vackert ute samtidigt som det försvårar bygget på övervåningen en gnutta. Vi bygger ju med lera (just nu lerflisväggar och snart lerklining), så nu måste vi hacka loss lera, ställa in den så att den får tina och därefter blanda den i tvångsblandaren.
En lite omväg så att säga.
Just i dag blev det inte mycket bygg. Höll en digital föreläsning på temat hållbar jul vid lunchtid, och därefter sladdade jag om till trasiga jeans, byggskor och sliten tröja. Upp på övervåningen för att hiva hinkar.
Det är skönt att jag är så naiv och en sån obotlig tidsoptimst, för varje byggdag tror jag att NU! Nu kommer vi bli klara!
Så där har jag hållit på i närmare tre år nu.
Är vi klara? Nej. Kommer vi bli klara med innerväggarna på övervåningen nästa vecka? HELL YEAH!
Eftersom det är jul om en kvart och jag tycker att kunskap om klimat, omställning, byggande, bevarande och återbruk borde få ta större del under julgranen så har jag sänkt priserna i min lilla bokshop (fram till den 27 november).
Ge bort en bit kunskap!
I boken ”Att bygga ett hem – halm, lera & återbruk” lär du dig att renovera fönster, bygga med halm, lerklina, bygga väggar av träflislera, anlägga en bidragande trädgård och så tar vi en svängom kring vad du bör återbruka (och inte).
Dessutom har jag sprinklat boken med fakta om var och hur vi ska bygga för att möta ett förändrat klimat, hur vi kan bygga och bo resurseffektivt och vilka material som är att föredra. Och så delar jag med mig om vår resa så klart. Från stad till landsbygd, genom sorg och utmaningar, och till ett inflyttningsklart hus.
Prima bok att grunda egna drömmar på, eller kanske ge någon som du vill ge nya stigar att upptäcka?
Sladda in på emmasundh.se.
Är det magert i kassan?Uppge koden JUL2024 om du dessutom vill ha fraktfritt. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker.
Hej på er! Kolla vår punschveranda! Den börjar ta form!
Jag är åter vid laptoppen efter en magiskt fin helg. Kräver inte mycket av helgerna nuförtiden, bara att alla i familjen mår bra och får göra något de tycker om. Och i helgen var det mycket av den varan.
Vi har delat upp oss lite så ena barnet fick sitta och rita en hel dag (önskemål!), medan det andra barnet fick en tur i skogen. De har lekt med kompisar, och jag har fått greja i trädgårde, lerat väggar och så fick jag till en dejt med min kompis Fatima. Middag på Värmlands museum och konsert med La la la Lars minsann. Så himla bra!
Hoppas innerligt att jag kan gå på ännu en konsert på Värmlands museet, nämligen Loney dear som jag inte sett sedan de gjorde sin episka spelning på Landet i Stockholm.
Fin grej för övrigt. John och äldstra barnet sladdade in på konserten med La la la Lars, för storbarnet ville inte missa denna konsert.
Ändå härlig att jazzgenen (rakt nedstigande led från min pappa) lever vidare.
Denna vecka ska jag skrivbordsjobba (alla mejl som blivit liggande ska svaras på och jag ska ta tag i allt som står på att-göra-listan). Dessutom är PLANEN att kitta de sista tre fönstrena som fattas på vår punschveranda!
Det blir ju aldrig som en tänkt sig, men hoppet lever! Kanske hinner jag göra de sista väggarna också? Okej, nu får jag hejda mig.
På fredag drar jag till Stockholm för häng med kompisar! Ska bli så himla mysigt.
Hej på er! Hoppas allt är bra med er och att september är snäll mot dig.
Här är det full rulle som vanligt – har varit i Stockholm,Tyskland och Linköping, och däremellan renoverat fönster, ätit middag med prinsparet och
Det är högt och lågt.
Imorgon kommer ett inlägg om allt som hänt och händer just nu.
Men först måste jag värma upp blögga med en bild på bygget av punschverandan!
Medan jag och John bygger övervåning och renoverar fönster så bygger Enkelstugan-Jocke och Mark och timmer-Carl en matkällare och punschveranda till huset.
Det kanske låter som en knäpp prioritering, men dels behöver vi en källare för matförvaring, men i källaren står också vattenpumpen som behöver stå frostfritt. John byggde en temporär kapsel till pumpen inför förra vintern, men nu ska det göras rejält.
Punschverandan ovanpå matkällaren blir en plats för kortspel, förodlingar och gäster (det ska gå att övernatta här). Hur trevligt?
Några begagnade fönster, träfliusväggar, ett tak (vi kommer använda återbrukad plåt) och ett golv, sen så!
Och det viktigaste: punschlucka! Alltså en lucka i golvet mellan källare och punschveranda där man kan fiska upp väl kyld punsch.
Bara en liten detalj. Jag har aldrig smakat punsch, så vettetusan om det är gott.
Annars får vi väl döpa om vår punschveranda till ölveranda.
