Hojt alla kommuner, företag, fastighetsbolag, bibliotek, mässor och allt däremellan! Och alla ni som jobbar med nämnda!
Visst behöver vi – i tider som dessa – gå framåt mot en vettigare värld? Se vad som är möjligt, kika på vad som görs i andra länder, snacka mer omställning och skapa framtidstro?
Under de senaste 1,5 åren har jag kuskat mellan olika omställningsprojekt. Elevborgarråd för klimatet, tre olika cirkulära popups (Rundgång, LOOP och REPEAT) och en dessutom har jag släppt en bok.
Pja, det har inte direkt funnits oceaner av tid att göra det viktigaste jag vet: rälsa runt i Sverige, upptäcka nya städer, sammanhang – och föreläsa! Snacka, vända och vrida och ingjuta en massa jävlar anamma.
Nu kickar föreläsningsåret 2025 igång och jag känner mig så taggad på att bända världen rätt. Visa vad som är möjligt!
2025 är redo att fyllas med vettigheter, så var får jag rälsa härnäst?
Tipsa kommunen, företaget, chefen, bibblan, museet eller allt där emellan, så kanske jag får komma till platser där du bor? Vore ju himla flott!
Förra året fick jag äran att snacka klimat och omställning i Kristinehamn, halmhusbygge och bi-dragande trädgård på Sköna gröna trädgård i Karlstad, på Nytt boende mässan i Kalmar bjöd jag in publiken att tjuvkika på den omställda framtiden, snackade hållbar landsbygd på Landsbygdskonferens Höga kusten, hur man bygger hus av halm, lera och återbruk på TerraViva i Linköping och Framtidens smarta städer för fastighetsbolaget Alecta.
Avslutade året med att snacka halmhusbygge i den cirkulära popupen Öround i Örebro, Elevborgarråd för klimatet på ElectriCITY , hållbar stads- och destinationsutveckling för Säffle kommun (och en rad företag) och hållbar jul för Sveriges ingenjörer.
För 2025 har jag och min partner in omställning, Maria Soxbo, tagit fram en föreläsningskatalog där vi presenterar några av de föreläsningar som vi håller.
Här kommer ett axplock (och jag kan också skräddarsy föreläsningar):
– Vad är omställning?
– Kika in i framtiden
– Framtidens smarta städer
– Hållbar destination
– Hej cirkulent – cirkulära affärsmodeller
– Bygga hus av halm, lera och återbruk
– Smart matchmaking för företag
– Stad vs landsbygd – var är det enklast att bo och leva hållbart? Och vad kan staden lära av landsbygden och vise versa.
– Klimat & prepping
– Nudging – ett verktyg för att förändra
– Skapa en resurseffektiv, bi-dragande trädgård
– Framtidssäkra ditt företag
– Klimatet – vår tids största rättvisefråga
– God, hållbar jul
Det börjar osa love och alla hjärtans dag, och det är hög tid att ta en romantisk promenad runt våra uppvaktningstraditioner och dejtningknep. Luktar det fossilt eller fräscht?
Och vad föredrar du? Röda rosor eller torkad bukett?
I måndags lanserade jag och min partner in omställning, Maria Soxbo, vår sprillans nya podd: Soxbo & Sundh. I dag är det premiär för Soxbo & Sundhskorta 15-minutersavsnitt (perfekt i framtidens 15-minutersstad eller på den decentraliserade landsbygden där det är max 15 minuter till skola, matbutik , kollektivtrafik, äldreboende).
På själva premiären dyker vi rakt ner i romantiken och tar en sniff på hur våra gamla romance-knep luktar. Fräscht eller fossilt? Lyssna och avgör:
Nu ska jag berätta om en sinnesjukt rolig sak. Nämligen ”Omställd vid första ögonkastet”. Berättade om det på Instagram för några dagar sedan, men måste gör atet inlägg om det här. Inte minst för att Henric Barkman på Karlstads kommun har gjort en så fräsig bild (ovan).
Världen (och vi) ska ju ställa om. Och ett smart sätt att ta sig an omställningen som företag är ju att kroka arm med andra.
Ett företags utmaning kan ju vara ett annat företags lösning och ny affärsmöjlighet. Och vise versa.
Ensam är inte stark.
Just därför presenterar @karlstadskommun ”Omställd vid första ögonkastet”.
Ja, detta riktar sig till företag i Karlstads kommun, men hey, läs vidare för detta är så kul och borde kopieras och spridas! Till kommuner, företag. Herregud, bli TV!
Den 13 februari (yep, dagen innan alla hjärtans dag) satsar Karlstads kommun på matchmaking! Men inte av den romantiska karaktären, utan matchmaking av partnerskap i omställning.
Så här går det till:
Företag uppmanas att anmäla sig till företagsträffen (anmäl dig här), och därefter kommer en expertpanel (där jag sitter med pga love this shit) att matchmake:a ihop olika företag där expertpanelen ser att det finns möjlighet till samarbete. Kanske den lokala matvarubutikens matsvinn kan bli matkretörens eller restaurangens guldgruva (som @sopkoket ✨). Kan osäljbara möbler från secondhandbutiken få nytt liv hos en möbeltapetserare? Kan den lokala leksaksbutiken släppa en kollektion med barnrumsfint – gjort av spill från pappersmassaföretaget? Kan metallföretagets spill bli prima fiskedrag för friluftsföretaget? Eller vad sägs om att hotellets textilavfall sätts i händerna på kreativa remake-designers och konstnärer?
Under träffen kommer jag hålla en dragning om hur olika företag har slagit sina kloka ihop för att lösa problem. Alltså, det finns så många kreativa idéer där ute!
Ursäkta, men HUR KUL?
För dig som driver företag i Karlstad – anmäl dig.
Och till alla andra: tipsa din kommun om detta (släng i väg ett mejl med länk till detta inlägg), för detta vill en ju se runt om i Sverige! Typiskt genialt sätt att skynda på omställningen och säkerställa ett framtida robust näringsliv! Och ha kul på kuppen.
För vi vill ju att den här typen av roliga, kreativa sätt att bidra till omställningen sprids, right?
Att bygga hus med lera, halm och återbruk och samtidigt jobba ideellt med klimatfrågor är inte alltid så … glamouröst. Det är slitigt, tungt, svårt, redigt snålt ekonomiskt, viktigt och alldeles, alldeles underbart.
Just precis därför kan jag liksom inte riktigt förklara hur otroligt stolt jag är över det här priset!
Boken “Att bygga ett hem – halm, lera & återbruk” – som släpptes för ungefär ett år sedan – hamnade under radarn på många sätt eftersom jag satt med ett megaprojekt i knät och samtidigt var halvt blind efter ha haft ögoninflammation i veckor och åter veckor.
Så någon releasefest blev aldrig av. Inte heller den pangresa jag hade planerat – där jag listat ett gäng namn från Sveriges alla hörn som skulle få komma på lunch i mitt orangeri och gå rundtur i huset.
Jag tror knappt att jag skålade för boken.
För ja, jag var mest … sjuk.
Det närmsta jag kom ett fir var när min bokklubb gjorde ett försök att få till ett fir, men ja, jag var ju sjuk mest hela tiden.
Tänk va, att under ett år skriva och fotografera alla bilder till en bok. En bok som handlar om ett hus som en byggt på under tre år. Och sedan bli pangsjuk när det hela lanseras. Sånt fail, haha.
I kölvattnet av alla planer och allt som inte blev, är jag så ofantligt glad för detta. Att boken får sin rättmätiga status och att jag får en ny chans att skåla.
Nä, men vad passar väl bättre än att starta februari och denna vecka med ett stycke lansering av ny podd?
I höstas landade jag och min partner in omställning, Maria Soxbo, i att vi nått vägs podd-ände med Plan B-podden. Ämnen hade avhandlats, vi hade grottat, nördat och stött och blött med experter och forskare, och vi var nyfikna på att bjuda in fler att spåna framtid. Så i slutet av 2024 sa vi bye bye till Plan B-podden för att maka plats för ett nytt koncept!
Denna gång under namnet Soxbo & Sundh!
Om du tyckte att Plan B-podden kom ut en smula sporadiskt, så kommer här en go nyhet! Soxbo & Sundh kommer nämligen att komma ut varje vecka, och består av två olika typer av avsnitt. På måndag varannan vecka släpper vi ett långt avsnitt där vi spånar lösningar med olika spännande personer, och varje torsdag släpps ett kort avsnitt som avhandlar ett klimatbryderi. Är H&M bättre än Shein? Vad är skillnaden mellan återvinning och återbruk? Ska man köra slut på sin fossilbil?
Eftersom det är måndag kickar vi igång med ett avsnitt om trender! Och hållbarhet. Que? Hur går det ihop?
Ja, det ska vi grotta i.
För så här i början av året strösslas det av trender och trendrapporter.
Jag älskar konceptet trend, för det säger något om tiden vi lever i och jag är ju hiskeligt intresserad av samhällsfenomen, normer och de bakomliggande faktorerna.
Däremot älskar jag inte effekterna av en go trendspaning, exempelvis konsumtionshets eller känslan av att vara fel. Ute. Passé. Bortom all trendräddning. I premiäravsnittet av Soxbo & Sundh – vår sprillans nya podd – bjuder vi in olika personer för att spåna hållbara lösningar. Och vem ska man snacka trender med om inte TREND-STEFAN!
In å lyssna och berätta gärna vad du tänker om avsnittet och konceptet att spåna lösningar med massa olika personer. Och: önska gärna personer vi ska bjuda in och ämnen som du tycker att vi ska avhandla!
Vi har alla tre – jag, Maria och Trend-Stefan – en bakgrund i trend:eriet, så detta var oerhört spännande. Kan trender frånkopplas konsumtion, kan vi ställa om i ett trendfokuserat samhälle och hur påverkas vi av bubblan vi lever i? In å lyssna (och följ @soxbosundh ) Vi snackar stad, landsbygd, trender, rödlistade yrken och kött. Påverkas jag? Jo, helt immun är jag inte, även om jag kramar min egen stil och färgkärlekar hårt. Jag gillar att ha koll, men välja bort. Och ibland hänförs jag av en trend – som årets fishermen core (surprise), som råkar matcha med vad jag har i garderoben!
Så i sommar blir det stickad tröja, shorts med gummistövlar. Sånt som jag gärna går klädd, i men som också råkar vara en trend. Byxor med höj midja (check på den), sticka mössa och stor jacka. Allt sånt där som råkar finnas i den Sundh:ianska garderoben.
Och några önskningar från oss som gör det lättare att driva en sån här podd:
Hej från sjuksängen! Har legat sjuk ett par dagar, men börjar sakta men säkert kravla mig upp.
Skönt ändå att däcka ihop nu, när det är ganska lugnt på jobbfronten. Eller ja, lugn som inte så mycket flängande.
Januari är ju ofta helt död uppdragsmässigt, och i februari börjar det ticka på så saktligen, mars kan vara galen och sedan fortsätter galenskapen till juli. Då är det stilje. Augusti likaså. Sen i september, pang bom! Och så håller det i sig till december.
Så jag jobbar järnet när jobb ges.
Och i lugna januari sprinklar jag med sjukdom, bygge och att få koll på och planera vad jag ska jobba med under det kommande året. Och då kommer alltid frågan upp: Vad ska jag jobba med när jag blir stor? Vad drömmer jag härnäst? Vilket projekt?
Livet som frilans alltså. Lite som en berg-och-dal-bana.
Det har inte blivit många knop denna vecka, men förra veckan däremot. Då satte jag upp första pardörren till rummet med takfönstret (homejan), vinterbadade i Vänern tillsammans med vänner och hämtade auktionsfynd. Ni ska få se, jag lovar!
Nu är vi igång! Matlagningsåret 2025 är officiellt invigt! För nu kommer årets första recpet för Vegetariska middagsklubben. Hurra!
Planen är att laga ett recepy i månaden (kanske oftare om recepten väller in).
Konceptet är enkelt: Du tipsar om ditt bästa vegorecept som alla borde testa. Jag lagar, plåtar och lägger upp här.
Varför göra detta? Jag tror att vi är många som behöver röra runt i vardagsgryta så att säga, och älskar att laga andras favoritrecept och samtidigt inspirera till att äta mer vego, i säsong och kanske rädda mat på kuppen.
Och vi börjar – eftersom det är snåla januari – med en värmande, billig soppa!
Jag brukar ju laga era egenhändigt ihopsnickrade recept, men denna gång fick jag tips av Josefin om att Tuvessonskan har ett magiskt recept som jag bara måste testa. Jag är ju ett stort fan av Tuvessonskan, så jag tänkte vad tusan, vi kör en specialare i januari och dessutom hade jag alla ingredienser hemma.
Här hittar du receptet (och en massa smarta tips) i sin helhet. Och följer du inte Tuvessonskan redan så börja följa ögonaböj. Och missa inte hennes kokböcker (älskar plåtmat-konceptet).
Tadaa! Skafferi-varor och dessutom räddade jag surdegsskalkar. Det här recpetet gick snabbt att laga, var värmade gott, billigt och dessutom älskar jag soppor med tillbehör.
Det blev en liten skvätt soppa över, och den använde vi som tomatsås på restfest-pizzan dagen därpå.
Denna rätt åker raka vägen upp på matsedeln!
Vilket recept ska jag laga i februari?
Tipsa mig om ditt bästa (gärna hemmasnickarde) recept. Mejla mig på hej@emmasundh.com!
Nä, men hur går det med bygget av övervåningen då?
Jo vars. Här kommer ett stycke statusuppdatering från barnens rum.
Alla innerväggar – som vi byggt av träflislera – är klara, de flesta dörrar och överljus sitter uppe och första lagret lera har smetats på halmbalarna i barnens rum.
Tak byggs, liksom bokhyllor och annat småjox – i väntan på att snön ska smälta och vi ska kunna jobba med lera igen. Jag ska gå ner och känna lite på lerhögen i dag för att se om jag kan bända loss en bit, för lerkliningssuget är stort nu alltså. Älskar en kall vinter, men ivern! IVERN!
Bokhyllan har jag byggt av spillmaterial och dörren som leder in i garderoben är köpt av en granne. Väggarna är byggda av träflislera.
Barnen har ett gemensamt rum med varsin solalkov i varsin ände. Här är den ena solalkoven …
Och här är den andra. Just nu står här säckar och åter säckar med kutterspån (från en närliggande såg) som ska bli takisolering. I takt med att brädorna spikas upp i taket hälls kutterspån i för att isolera.
I det mörka hålet ska det sitta ett fönster som jag just nu kämpar med.
Här är fönsterkarmen. Den ska grundmålas …
Och här har vi det första färdiga (men ej rengjorda) fönstret som ska in. Första fönstret tog sin lilla tid, för gudarna ska veta att jag inte är ett ess på att skära glas – än. Men perfekt att använda trasiga rutor som jag sparat och lära sig på. Ett hus borde verkligen bestå av fönster med olika sorters spröjs så att en kan använda trasiga rutor från större fönster för att laga fönster som kräver mindre rutor.
Även om jag pangat en hel del små fönsterpartier nu – i min jakt på att lära mig skära glas – så känns det så HIMLA tillfredsställande nu när en fått in snitsen.
Ja, det har svurits, det har det. Men det är en annan grej att försöka rädda delar av ett trasigt fönsterglas än att försökta lära sig att skära glas i dyrbara, munblåsta glas som skulle ha bort någon millimeter eller två (och sen pangades mitt i tu pga orutinerad).
Nä, nu måste jag ner och sparka lite på lerhögen, för nu vill jag färdigställa detta rum. Så taggad!
God morgon från frukostkaoset med syltburk, termos, påse med skorpor, kuddar och dockhus. Haklvmålad vägg.
Tack vare långbord (som stått kvar sedan vi hade grötlunch innan jul), vinterljus och gigantisk duk ser det ändå lite ut som konstverket “Sista måltiden”.
Från och med årsskiftet ska det våra textiler återvinnas, och det blev från och med den 1 januari förbjudet att slänga textilier i soporna. Secondhandaktörer larmar redan om att det dumpas trasiga, skitiga kläder hos dem. Och jag tänker att det är hög tid att snacka om vad vi ska göra med trasiga strumpor, uttjänta underkläder och barnbrallor med massiva hål på knäna. Först ska vi ju laga och se om det går att använda lite till, men efter det?
Kan vi även se en trendrevival för trasmattan har vi löst många knutar. Handdukar kan ersätta bomullsrondeller och så kan en ju se mindre handdukar att det som är fräscht. Gamla strumpor kan man moffla ihop till en boll – hej hundleksaker. Kidsens byxor kan bli shorts. Jag ser fram emot alla spännande företag som kommer starta upp och med kreativa hjärnor ta sig an vårt gemensamma avfall. Och vi ska så klart styra om pengarna dit istället för att köpa nytt, eller hur?
Jag öppnade den kreativa lådan på instagram och kommentarerna vällde fram! Alltså jag har internets mest kreativa följare, så är det bara.
Så himla många smartheter.
Nu har jag samlat alla idéer här nedan, och tänker: GE OSS EN UTSTÄLLNING?
Efter tre cirkulära popup:er blev detta precis min dröm! Att få skapa en utställning med alla fantastiska idéer – vad en kan göra! Visa upp alla smartheter!
Hojt, alla kommuner, regioner och museum!
– Påslakan –>klänningar!
Jag gör ju mina favoritklänningar av trasiga påslakan
– Underlakan –> använd som stoppning.
Väldigt slitna och trasiga underlakan brukar jag remsa upp och använda som stoppning till hemmasydda kuddar och mjuka leksaker till barnen.
– Trasiga plagg –>Pysselmaterial. Jag använder de delar av plaggen som är hela till pyssel/skapandematerial och till att klippa lappar till andra lagningsprojekt
– T-shirts –> trasor.
T-shirts och kalsonger är ju givna traskandidater.
– Badlakan och handdukar –> badrock!
Idén till mina badrockar föddes i denna diskussion till exempel. Hål och fläckar på gamla handdukar klipps bort. Och gamla handdukar är ju så mycket bättre än nya som inte absorberar ett smack! Ja jag älskar ju frotté…
– Jeans –> grytlappar! Mellersta ska flytta hemifrån. Har givit hans tradiga, utrensade jeans till sykunniga svärmor. Blir flera fina grytlappar i denim. Cool inflyttspresent tycker jag.
– Handdukar –> tvättlappar! Jag gör tvättlappar för den lilla blöjrumpan, av gamla uttjänta frottéhanddukar.
– Textilier –> utfyllnad. Utfyllnad i puffar. Vet att stadsmissionen gjort sittpuffar med textilier som utfyllnad.
– Lakan –> skydd. Slitna lakan, täcken och filtar är perfekt att hänga över t ex cyklar när man dammar ner och svingar hammaren i garaget (bygger nytt av gamla prylar förstås).
Också bra som skydd i (el)bilen när man kör saker till återvinningen.
– Bäddmadrasser –> sittdynor Av gamla bäddmadrasser/täcken kan man göra jättebra sittdynor till både barn och husdjur. Och perfekt att använda överblivna tygstuvar/trasiga lakan/påslakan att sy ytterhöljet av.
– Täcken –> sänggavel Jag har gjort sänggavlar av gamla täcken som jag häftat fast på någon typ av skivmaterial, sen på med något tyg man gillar. Skulle man tröttna på tyget så kan man klä om gaveln en gång till med annat tyg.
– Linneskjorta –> servetter Av en linneskjorta gjorde jag servetter.
– Strumpbyxor –> putsdon! Nylonstrumporna är perfekt för att få till glans efter skoputsen.
– Ullströja –> tofflor. Av en stickad ulltröja som krympt i tvätten sydde jag tofflor.
– Ylletröja –> sulor! Filta den uttjänta ylletröjan i maskinen så den blir tjock och stabbig och klipp sulor till skorna.
– Lakan –> trasmatta! Trasorna till mattan blir bäst av uttjänta lakan, då kan en få till bra längder och så är de lagom mjuka.
Lumpstudio som skapar av återbrukade dukar och ratade textiler.
– Jeans –> påsar Av jeans har jag gjort flask-/presentpåsar (av benen).
– Strumpa –> putstrasa.
Gammal trasig/udda strumpa kan man trä in handen i, och dammtorka lister/socklar.
– Handdukar –> grytlappar Handdukar och filtar (av naturmaterial, fleece borde inte säljas öht) kan bli mellanlägg i grytlappar etc. Avfall är oftast tecken på ont om tid och/eller fantasi!
– Jeans –> sänggavel Jag samlade barnjeans med stora hål på knäna, trasiga dragkedjor/knappar osv i många år. Sedan klipptes jag dem i fyra cm breda remsor, tvättade, och klädde en hel dubbelsängsgavel med flätade remsor i olika blå och svarta kulörer. Skarvarna dolde jag under en korsande remsa från andra hållet. Använde häftpistol/pappspik för att fästa remsorna. Stoppning var ett gammalt täcke som krympt och inte passade i påslakanet längre.
– Tygrester –> Börser och väskor Stickar små börser i ljusa pasteller som jag fodrar med återvunnen textil, virkar väskor med axelremmar av återvunnet tyg och har precis börjat virka mobilväskor som ska fodras med återvunna textilier!
Ylletröja –> halsbuff
Sydde en väldigt varm och skön halsbuff av en finare ylletröja som råkat tova sig lite i tvätten. Den blev superbra!
Ullstrumpor –> handledsvärmare
Av tunnare och medeltjocka ullstrumpor gör jag handledsvärmare dvs. jag klipper av skaftet när det blivit blivit för många hål som lagats på fotdelen men skaften är hela.
Ylletröja –> leksaker
Av en uttjänt ylletröja som jag tovar i maskin och när den torkat klipper jag ut delar till mjuka dockor, det går bra att göra olika mjuka leksaksdjur också.
Ullkappa –> grytlappar
Av en avlagd ullkappa har jag klippt ut delar till grytlappar 2 till varje och fyllt med ett tunt lager tvättad och kardad ull, jag sick-sackar ihop delarna och syr några sömmar på tvären för att hålla ullen på plats inuti och syr i en hank i ena hörnet.
Lakan –> tygpåsar
Jag har lite dille på att sy tygkassar i alla dess former. Det är ju en fin present om man vill ge bort också.
Tygstuv –> lapptäcke
Förra vintern sydde jag mitt allra första lapptäcke endast av tyglappar från tyger/lakan/gamla kläder jag hade hemma.
Tygstyv –> disktrasor
Har också sytt disktrasor, lite finare, också kul att ge bort.
Tygstuv –> sadelskydd
Sytt foder till mina cykelkorgar och ett 10-tal sadelskydd till cykelsadeln. Slutstationen för trasiga tyger blir klippta trasor. Det går alltid åt. När man städar, när man tvättar bilen/cykeln, trasor behövs alltid och jag brukar förvara dom i en korg i köket. Bara att rycka åt sig när man behöver.
Vuxenkläder –> barnkläder
Sydde en pojkskjorta från en klänning som det gick hål i och inte kunde räddas
Tygrester –> kattleksak
Har även pysslat ihop en och annan kattleksak av små tygrester.
Byxor –> reservdelar
Byxor som inte längre kan lagas använder jag för att klippa ur lappar till att laga andra kläder. Har så olika material och färger som kan användas vidare. Samma gäller avklippta byxben från byxor som blivit shorts.
Tygrester –> vimpel
Sy en sån vimpelgirlang kanske?
Tygrester –> rund trasmatta
Runda trasmattor kan man göra för hand utan vävstol, man flätar tre remsor (som man förlänger efterhand), rullar ihop och syr. Tar tid, men man behöver ju inte göra klart hela på en gång.
Ulltröjor –> sittunderlag
Sittunderlag av krymta / trasiga (som ej kan lagas) ulltröjor är grymt. Eller sy tåvärmare till vinterns skor av ärmarna. En ärm räcker till många!
@reusedremade syr påsar och beautyproukter av gamla hotellakan.
Underställ –> foder
Ibland syr jag foder till stickade vantar av avlagda ej ärv-bara tunnare ulltröjor/underställ
Tygrester –> dockkläder
Syr dockkläder av en del.
Tygrester –> hårsnoddar
Jag syr om och återanvänder gång på gång eller varierar anvdningsområden. Små förvaringspåsar, hårsnoddar, svettband, snören. Sista anhalten blir ju ofta trasor.
Strumpor = sminkborttagning
Strumpor som är för obekväma (ankelsockar som bara gled av) används som sminkborttagningsdon. Bara trä på handen och hälla på lite sminkbortagningsmedel
Strumpbyxor –> bomullsrondeller
Uttjänta svarta strumpbyxor klipper jag långa remsor av och virkar sedan tvättlappar och ”bomullsrondeller”. Det virkade mönstret skapar en försiktigt skrubbande effekt och elasticiteten i strumpbyxorna gör dem mjuka och smidiga i vatten. Torkar också väldigt fort!
Och till sist. Normalisera omaka strumpor.
Tack alla som har bidragit till listan. Fortsätt gärna i kommentarsfältet.
Använd plånbokens makt! Du kanske inte är så pysslig själv, men se då till att stötta de kreativa designers och företag som skapar med hjälp av vårt gemensamma avfall. Heja alla!
