Utflykt, Skansen och första picknicken

emmasundh.com i samarbete med Skansen

I lördags packade vi dubbelvagnen, slängde ner en filt i korgen och gav oss i väg på äventyr. Jag, John, två spexiga härjbarn och så min mamma Märta som var på besök.
Först tunnelbanan mot Slussen …

Och sedan båten!

Guppade i väg från Gamla stan, förbi Gröna lund och anlade i allmänna gränd. 

Vi skulle nämligen hit! Till Skansen!
Skansen var ju anledningen till att vi kunde ta oss igenom påsken med sinnet i behåll. Björnar, nya upptäckter och en bit vår.
Eftersom vi bara betat av en liten smula av Skansen-kakan sist blev vi inbjudna av Skansen att smaka en bit till. Eh, ja tack.

Vi kom in i ett kick eftersom vi har årskort och bestämde oss för att börja i den lilla staden.

Vi tog rulltrappan upp till torget och fick sådan Paris-känsla. Det kändes som att komma upp i Abbesses, eller kanske vid Sacre Coeur en tidig vårmorgon, innan stadstempot vevat i gång. 

Barnen sprang runt på gatorna (kan inte alla gator i Stockholm vara så här bilfria?), in i gränder och tog oss med till ställen vi inte visste fanns. Det är något visst med att bara smyga efter och se var en hamnar. Majken smög in här och gömde sig. Satt och tryckte bakom en syrenhäck och gav lite ekolodsljud för att Bodil skulle hitta henne. 

Och Bodil smög efter. 

Inte särskilt svårt att hitta någon bakom en syrénbuske – i april. 

Kände på alla dörrar, letade nya upptäckter och tittade in genom fönster.

Gick till bageriet, köpte bröd och kikade ut ur fönster.

Ska en, ska den andra.

Hälsade på tuppen som stod utanför. 

Min mamma <3

När magarna började kurra gick vi in här, Kafé Petissan. Alltså jag MÅSTE tillbaka hit när hela denna gård är full av prunkande syrener och kaprifol.

Systrarna delade på lite bröd från bageriet medan jag gick runt och försökte fånga varenda vrå på bild. 

Kolla här. På den där stolen vill jag sitta inom kort – omgiven av kaprifol och syrén. 

Med macka i magen (och lite i handen) sprang vi runt bland verkstäder, snickerier och samlade glasdiamater utanför glasblåseriet. 

Jag och Bodil.

Efter några varv i den gamla staden gick vi till de söta kolonilotterna som en gång stått i Tantolunden i Stockholm. Det påtades och fixades inför våren där och vi fick kika in. 

Här bodde tydligen Majken. Men det gick bra, jag fick ta ett kort på hennes boning.
Älskar att kika in i sådana här autentiska miljöer och inspireras till torpet.

Måste införskaffa en massa trasmattor till torpet känner jag. Och en docksäng. Sommarens loppis-mission.

Vips så dök den här sociala ekorren upp på staketet till kolonilotterna och vi pep ut. 

Hej svejs! Barnen var i extas jag lova. Varje morgon går vi nämligen genom Drottning ekorres tallrike (förbi några tallar med gömda portaler som en måste ta sig igenom för att komma vidare (vad gör en inte för att locka ungarna att sitta still i vagnen)) så detta var lite som ett idolmöte. Djurrikets svar på Justin Bieber.

Efter ekorrjakt, våffellunch (med getost, hjortron och smarr för vuxna och sylt och grädde för de små) på Krogen Stora Gungan så somnade de här i vagnen.

Då passade vi på att strosa i vårsolen med kaffe i handen.   

Det var vår på hela Skansen. Både ute och inne. 

Här var det vårstädning!

Klev dessutom in i min drömträdgård. Jag har varit här förut en gång, under tidig höst och det är så magiskt vackert när allt det här fylls med grönska. John tog kort för att ha till inspomappen till torparträdgården. 

Sedan lapade han lite sol utanför kossornas ladugård medan jag …

… pep in i Skånegården.  SOM jag ska hänga upp kryddor och blommor på torpet i sommar. Så himla fint. Och smart att ta vara på allt det där fina och ätbara.

Efter en timmes rullande av vagn var det dags att väcka barnen och ställa till med årets första picknick. Vi hittade den perfekta platsen!

Vi väckte kidsen, lade ut en filt och slog oss ner.

Sämre picknick kan en ha. Här satt vi i gröngräset med utsikt över Stockholm och omgiven av vitsippor och krokus.

Puss!

Majken plockade vitsippor och …

… jag fick lukta på varenda nytt fynd. 

Bodil <3 

Efter en hel dag på Skansen var vi helt slut. Och då hade vi inte ens varit hos djuren. Eller jo, vi hade tittat på grisarna, fått se kossorna mjölkas, gutefåren klippas och klappat häst, men inte gått till delen där björnarna, älgarna, lodjuren, sälarna, vargarna och renarna finns. Det får bli nästa gång, ni vet, då jag ska sitta under den där kaprifolen. En liten bit av Skansen i taget.

Loading Likes...

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Fantastiska bilder! Som vanligt! Den med barnen och ekorren, magisk!

  2. Ååh kommer ihåg när mina killar var så små och vad roligt de hade. Nu är de 16 och 17 och över 1,90 men fortfarande varandras bästa kompisar. Dock har lekarna ändrats något.

  3. Vilka ljuvliga bilder och vilken härlig utflykt! Skansen är så bra alltså, sånt säkert kort som uppskattas av stora och små 🙂 Så härligt att se vintage-hättan komma till användning, får jag låna en av bilderna till vår Insta?

    1. SJÄÄÄÄLVKLART!

Kommentera

Stäng meny