Hej från en naken gravidmage

gravid

God morgon från min randiga pyjamas och min växande gravidmage!
Nu har bebisen växt till sig till en skollinjal (gravid i vecka 24), eller kanske snarare ett minimalistiskt måttband, för jag känner föga där inifrån. Magen finns där och sparkarna absolut, men hjärnan? Nej.

När jag väntade första barnet var jag alert på varje liten hickning, men nu glömmer jag mest bort att jag är gravid. Blir konfys när barnet sparkar (har jag älgat i mig lök? Bönor? En shake av jordärtsskocka och kaffe?), beställer alldeles för fel mat på restaurang, förstår inte vad som är i vägen när jag böjer mig ner och försöker enträget lägga mig på mage när jag ska sova.
Kommer eventuellt få en chock när det är dags för barnet att komma ut, vara övertygad om att Niagara falls har gästshow i min kalsong när vattnet går.
Rigga upp kamera, ta på mig Bo Landin-hatten och förbereda naturfilm.

Vi kan väl konstatera att jag liksom inte riktigt har hajjat grejen. Ännu. Sure, planerar, bloggar, funderar och skriver om att få barn tätt. Men har jag fattat att det handlar om mig? Nej.
Bokar Beyoncé-konserter (ska ni gå???), fiskar upp sommarkläder variant minimala, surfar torp som jag ska köpa och flytta in i with my bare hands och är – för att milt uttrycka det – generös i mitt tänk kring den kommande sommarens aktiviteter.
Ordinerar mig själv klapp på magen för att försöka få det hela att sjunka in.

gravid vecka 24

Loading Likes...

Jag är stark som Tabasco!

inredning vas vintage

Tusen tack för alla fina kommentarer på mitt förra inlägg. Det är så läskigt att skriva om visioner kring barn (en har ju ingen aning om hur det kommer att bli med två kids liksom), men med era kloka ord, hejarop och egna berättelser så känner jag mig stark som tabasco.

Läser era kommentarer om och om igen medan jag knådar min ömma rygg. Jaja, jag vet. I går tuppskrev jag stolt om min icke-existerande foglossning, men efter att ha kryssat Hägersten runt som en annan post-moped (tillsammans med Linnea från min föräldragrupp), så är jag mer eller mindre halt. Laddar med tens-apparat (äääälskar den), latkvällsposition (hej soffan!) och har ordinerat mig själv apelsiner (cravings) serverat på silverfat.

Loading Likes...

Önskeinlägg: Att få barn tätt

Har fått frågan om jag skulle kunna skriva ett inlägg om att få barn tätt, so here we go.

IMG_7231-4

Bakgrund
För mig har det här med barn aldrig varit en självklarhet, långt i från. Min mamma var 39 år och pappa 36 när de fick mig och innerst inne har jag nog tänkt att OM jag någonsin VILL ha barn, ja, då kan jag ta det senare. Varken jag eller John var särskilt sugna på det här med kids när vi träffades, däremot har vi med barnslig glädje lekt med andras barn. Om vi ville ha barn, ja, då ville vi ha det med varandra. IMG_8444-2
En sommar kuskade vi kontinenten fram och någonstans mellan Provence, franska rivieran och Sicilien så kom det fram att vi kanske ändå ville ha lite barn. Snart dessutom. Vi blev gravida snabbt och gick all in på tanken på det där efterlängtade semester-infalls-barnet.
I vecka 10 fick vi missfall, något som slog oss hårdare än vi trott. Det var ju liksom inte länge sedan vi var inne i mañana mañana-fasen, där barnlängtet var som en kär dagdröm  att plocka fram en fjösig tisdag. Som strössel på chokladglassen. Något vi kunde drömma om. Att bli gravid igen var inte lika lätt och det var långt i från strössel. Det tog månader. De jävligaste tunnelseende-månaderna i mitt liv.  Blev besatt. Kunde inte tänka på något annat. Känslan av att det var så okontrollerbart, sådant lotteri … var frustrerande. Nitlott varje gång.
Det blev sommar igen och vi vägrade låta barnlängtan svärta ner vår sommar. Vi skålade i spritiga cocktails, målade upp semesterplaner och sa att vi inte ville ha barn. Inte nu i alla fall. Nu ska vi leva sommar, dansa-hela-natten och slå runt.
Jag blev gravid.

IMG_6225-2

Första barnet
Den 15 mars 2015 kom Majken. En lättmanövrerad unge med skrattrynkor på näsan, som kan somna var som helst och leka själv (ett tag). Visst, det har varit skriknätter från hell, vi är uppe och matar och söver om varje natt och vissa veckor har varit kämpiga, men i stort så har det här med kids varit … härligt.
Ska tilläggas att jag har sjukt dåligt minne (jag glömmer lätt saker som är tråkiga eller jobbiga), till förmån för göttigare tankar (ett göttfilter). Vår konsekvensanalys är dessutom lika med noll (“jaha, skrek hon tre nätter i rad efter vi hade tagit med henne på en fest, måste vara en fas”). Vi har kuskat runt med Majken över hela Sverige, tagit tåget till Paris och korsat (och övervunnit) rädslor och utmaningar. Att vi dessutom har delat föräldraskapet (och därmed fått sova varannan natt) har gjort detta med barn:eriet … enkelt. Visst, vi har kämpat för att göra barnlivet enkelt (vi utsätter oss för utmaningar hela tiden, gång på gång), men drog också enkelt-barn-lotten ur spermie-tombolan.
När Majken bara var några få månader gammal och tittade upp på oss med sin lurmin så brast något i oss. Vi ville ha fler sådana här.

IMG_76861

Barn nummer två
Varken jag eller John hade tidigare tänkt tanken på att försöka få barn tätt (John är sladdbarn och mellan mig och min syster skiljer det tre år) och med tanke på att det tog nära ett år att få till Majken så tog vi inget för givet.
Vi ville gärna ha ett barn till. Kom det tätt, ja, då var det härligt, men dröjde det så gjorde det inte så mycket det heller. Det enda vi ville undvika var den där dränerande, energikrävande “vi-vill-ha-barn-nu-hetsen”. Det finns liksom aldrig en “rätt tid” för barn. Det är inget man kan planera, utan de kommer när de kommer.
Och den lilla bebisen valde att flytta in nu med detsamma. Jag blev nämligen gravid ganska snart.
Chockartat, men mest av allt underbart. Majken skulle bli storasyster, få en pseudotvilling. En person att dela sitt liv med, sin barndom. Leka med, prata med (om sådant där som en inte vill prata med sina föräldrar om) och skratta med. Precis så har min uppväxt sett ut tillsammans med min syster. Vi bråkade, slogs, pratade, grät, hyssade, lekte och kluckskrattade tills vi låg på golvet och kved.
Att min uppväxt sett ut på det här viset är ju långt ifrån en garanti för att mina knoddisar ska få kluckskratta ikapp, men det finns en chans och that’s good enough for me.

Om att vara gravid 
Mina graviditeter är ju inte direkt en surftrip på Hawaii. Illamående, trötthet och foglossning är receptet för att skapa liv på AB Emma Sundh barnfabrik. När jag väntade Majken fick jag foglossning i vecka 12 och var jag i stort sett sängliggande de sista veckorna på grund av foglossning och sammandragningar. Trots den jobbiga graviditeten så räddes jag inte en till graviditet. Kroppen hade återhämtat sig och jag kände mig stark. Om jag hade lyckats tågluffat ner till Frankrike med fullproppad ryggsäck, kid och barnvagn på axeln, borde jag ju klara att bära ett litet barn? Det enda som oroade mig var det faktum att vi bor på tre trappor utan hiss, men det gav mig bara en sporre att träna mer. Bära ännu mer barnvagn.
Nu är jag gravid i vecka 22 och har under graviditeten varit fruktansvärt illamående (och är fortfarande av och till), men foglossningen lyser med sin ljuva frånvaro. Sure, jag får känningar av foglossning efter en lång barnvagnspromenad kryddat med rövdödarbackar (det finns ett par sådana här i Hägersten), så hinner jag liksom inte tänka nämnvärt på det. Det är uppnerhitochdit. När tröttheten slår till blir det lite mindre uppnerhitochdit och John får ta springet in i sovrummet när Majken skriker på kvällskvisten (eftersom jag är för seg i starten), men annars så märker jag inte av graviditeten så mycket.
I början när jag mådde som sämst kvalade jag inte direkt in som Mother of the year, eftersom jag somnade sup i kvarten (så många gånger som jag liksom slumrade till på mattan medan jag lekte med Majken), mådde som soptipp och inte var den spexigaste skojsiliskojsmamman som äntrat en kabaré. Men jag tänker att jag tar igen det senare. Livet är långt. Öser kramar, pussar och kärlek över Majken och leker med full kraft när jag är pigg. Men jag skulle ljuga om jag inte sa att jag var lätt stressad i början, när jag inte orkade vara den mamma som jag ville vara. Majken är ju så liten så jag kan ju liksom inte förklara att “mamma ligger här och skapar liv, det tar lite energi” … Det var kämpigt, men min strategi var (och är) att kuta runt till varje öppen förskola. Det piggade upp både mig och Majken. Jag tror inte Majken har märkt så mycket av sin ospexiga moder, utan det handlar mest om min egen självbild.

Reaktioner
Mjaaaa. Det har varit lite blandad kompott på den fronten. Här på bloggen har det glädjeylats så det piper i öronen (ni anar inte vad glad jag blir), mina nära vänner står med pompoms och hejar, medan andra inte har kunnat dölja sin chock (på mer eller mindre smidiga sätt). I början av graviditeten var jag ganska känslig för folks ifrågasättande tyck och tänk. Ifrågasättande i kombination med hormoncocktail blir sällan bra. Plus att det inte är så där jättemycket att orda om när en väl är gravid …
Min taktik var att omge mig med energitriggande människor och att vända mig till mina OTROLIGT inspirerande vänner som fått barn tätt. Deras ord blev min lag: “Det är jobbigt i början, men det ger utdelning sedan”.
Numera åker emellertid oljerocken på efter en sekund om det flyger en dräpande kommentar över huvudet.
IMG_0990

Den första tiden-planen 
Bebisen som bor i min mage just nu är beräknad till den 1 juli. När den kommer drar vi bort från stan, alla trappor och uppstyrda gator. Ut på landet. Där kan vi sakta vänja oss vid det nya livet med två små barn, gå i pyjamas hela dagen och leka med Majken. Jag har en målbild som ser ut så här: Jag ligger på en kuddfylld filt i gröngräset och ammar (om det fungerar denna gång) eller flaskar, medan John och Majken kutar runt och lekar kurragömma. Dagarna är fyllda av ingenting och vi tar allt som det kommer. Det kanske regnar i 8 veckor, blir katastrof-härj och skrik-fest, men att ha sådana tankar känns ganska … omotiverande.
När hösten kommer börjar Majken förskola och vi lunkar vidare med vårt 50/50-upplägg med den lilla bebisen. Så går tankarna.
Min inställning är att det blir slitigt till en början, men att det kommer löna sig senare, när de kan leka tillsammans. En insats för dubbel vinst.
Jag som fått min beskärda del av tystnad (uppvuxen långt ute på vischan) ser fram emot tjo och tjim. Härj. Tre djupa andetag och sedan in i dimman.
Majken är invand med att ha barnvakt, och innan den nya bebisen kommer har jag som plan att utöka mitt barnvaktsstall. Förutom att det kan vara bra för oss att ta till, så vill jag verkligen att Majken ska få tillfälle att odla sina egna relationer. Och det görs bäst när föräldrarna inte är med. Detta ska utnyttjas.

IMG_5024

Svartsjuka
Majken kommer att få en pseudotvilling, det betyder att hon inte kommer att minnas tiden när hon var ensambarn. I hennes värld kommer de alltid ha varit två.
Vi introducerar så mycket nytt för Majken hela tiden att jag tror (och hoppas) att en liten bebis (jag menar den är ju SÅ LITEN) inte kommer att göra intrång i hennes värld. Jag och John kommer att vara lediga tillsammans under den första tiden för att göra övergången till två barn så smidig som möjligt. Och för att kunna ge Majken den tid och uppmärksamhet hon behöver.
Vi kommer att försöka dela så mycket vi kan på föräldraskapet, både med Majken och den lilla bebisen, så båda barnen får en dos av sina föräldrar. Vi har ju lyxen att få barn på sommaren, så det kommer vara lugna gatan för mig på frilansfronten och John tar ut semester.
IMG_6953

Barnet i magen
I mina barnplaner är det ju en Majken #2 som ligger i min mage. Så klart. Det är ju min enda referensmall. Barnet inne i magen kan ju bli som ett rejv i skrikform (alla barn är ju olika), men tills Majkens motsats bevisas så tänker jag intala mig själv att vi drar enkelt-barn-lotten ur spermie-tombolan. Igen.

Ekonomi
Som egenföretagare med AB finns det också en ekonomiskt fördel att få barn tätt. Ska tilläggas att det verkligen inte påverkade vår önskan om ett till barn (hade ingen koll på detta innan jag blev gravid). Men så här ligger det till: Om du blir gravid med ditt andra barn inom 1 år och 9 månader så behåller du din SGI, Sjukpenninggrundande inkomst. Majken kommer vara 15-16 månader när tvåan kommer.
Med ett eget företag varierar inkomsten från månad till månad och det är den faktiska lönen som du tar ut som räknas (och det är lite lättare att lägga i en extra växel när man inte har ett barn (dock är det inte optimalt att lägga in en extra växel när man är gravid, trött, illamående och gud vet vad)). Om jag hade väntat med barn så hade jag aldrig kommit upp i samma SGI som jag har nu, så ja, det kommer att gynna mig att få barn tätt.

Denna tidsfrist (att du behåller din SGI) gäller även icke-egenföretagare så klart, men eftersom lönen ofta varierar hos egenföretagare kan det slå lite hårdare än om du är fast anställd. Många väljer däremot att gå ner i arbetstid (som fast anställd) efter att de fått barn, vilket gör att de har svårt att komma upp i sin SGI (från första barnet).
Det ska tilläggas att det finns andra (enklare) sätt att skydda sin SGI än att få barn tätt …

Vi har inställningen att det kan få vara lite knapert under småbarnsåren. Pengar får inte ha makten över oss att fatta beslut (även om pengar så klart alltid kan underlätta). Det är inte tiden i livet då vi ska dra in storkovan, laga mat på sin teriyaki häll, jobba tills det går hål i kalendern, kvista till Bahamas och käka ute på restaurang för jämnan. Vi har hellre knapra timmar än rika minuter.
Så resonerar vi i alla fall.

IMG_6298

Som du kanske märker så har jag växlat på optimismen, men det finns liksom ingen anledning att oroa sig över härj och katastrof. Det kommer med all sannolikhet att bli kämpigt i perioder, men sådant överlever en ju. Kanske får jag en extra rynka, men de ska ju dit tids nog ändå …

 

Loading Likes...

40-talsklänning & gravidmage vecka 22

gravid gravidmage vecka 22 vänta barn vintage gravidkläder gravidklänning

Den här godbiten som jag köpte av Emma ForsbergVintagebloppis i våras! En 40-klänning som då gav fritt spelrum för en degig post-gravidmage (nej, jag tillhör ej skaran kommer i sina jeans två veckor efter förlossningen).

gravid gravidmage vecka 22 vänta barn vintage gravidkläder klänning

Nu rymmer den en expanderande gravidmage i vecka 22 istället för post-deg. gravid gravidmage vecka 22 vänta barn vintage gravidkläder54 % av graviditeten avklarad och 129 dagar kvar tills Majken blir storasyster. Och föresten, jag fick en fråga om jag inte kan skriva om hur jag tänkt kring det här med att få barn tätt. Visst kan jag det! Inlägg kommer inom kort.

 

 

 

Loading Likes...

Finfina fynd till barnrummet

IMG_0234

När jag kvistade runt i vintagetäta Midsommarkransen häromdagen hittade jag de finaste av fina prylar. Lite ironiskt nog på Vintagefabriken. Som jag skrev tidigare i veckan så har jag gått från delägare i fabriken till att bli mästershoppare. Istället för att tjäna pengar så gör jag av med dem – genialt!
Den här underbara Elsa Beskow-boken plockade jag på mig. Hej barndomsminnen! Jag tänkte sätta upp den i ett gammalt porslinsställ (ska bara hitta det gamla porslinstälbet först) och sätta opp på väggen. Älskar gamla böcker så de ska få agera konst på väggarna i det framtida barnrummet.

IMG_0204Kunde dessutom inte motstå det här setet. En blus och en napphållare från Vintagefabrikens samarbetskollektion med Mini with Friends. 

 

Loading Likes...

Volangblus, pennkjol och gravidmage vecka 20

gravidmage vecka 20 pregnant gravid gravidkläder

Ska alldeles strax pipa i väg på bio för att se “The danish girl” tillsammans med en filmklubb jag är med i (jag älskar ju klubbar, så klart att jag måste vara med i en filmklubb liksom), men först veckans gravidoutfit. gravidmage vecka 20 pregnant gravid gravidkläder skirt

 

Gammal volangblus från H&M, pennkjol från Asos, strumpbyxor från Lindex och skor från Stadsmissionen. gravidmage vecka 20 pregnant gravid gravidkläder volangOch så kalaskulan. Ett stycke gravidmage vecka 20. Tänk att nu är plingplong-bebisen bakad till hälften.

 

Loading Likes...

It’s a new dress in town (& hurra för mig!)

beyond retro vintage dress emma sundh

God morgon och hurra, fanfar och konfettiregn för mig! I dag, den 4 februari, fyller jag nämligen år.
Festliga 33 februaris blir jag.
Det ska firas med ny klänning från Beyond retro (födelsedagspresent från mig själv, tack kära du), Majken-häng och middag ikväll (John har planerat, så jag har ingen aning om vad som väntar).

beyond retro vintage dress emma sundh

Annars? En helt oplanerad dag. Mitt bästa.
Kanske en second breakfast på dagsmenyn?

Och så måste jag ju berätta om klänningen. Tittade på den för två typ månader sedan, men det blev inget köp. Den hade nämligen en GIGANTISK Peter Pan-krage. Gigantisk. Kände mig som en stor bebis. Men så sprang jag på den i förrigår, provade den igen och testade att stoppa in kragen. Hallå klänning, I love you!
Så i går sprätte jag bort krage-helvetet, satte ett loppisfyndat skärp i midjan och toppade med mina kilklacksskor från Nokian Footwear. Klartt för fölsis!

Loading Likes...

Hej plingplong-bebis!

IMG_9171Imorse gick vi upp i ottan, klädde på Majken och åt frukost i soffan framför Nyhetsmorgon. Varje morgon samma sak. Majken sitter mellan mig och John och gapar mot våra smörgåsar. Får ett bett och leker vidare med fjällkontrollerna tills gapet öppnas igen.
Vid 07.00 kom Volang-Linda över. Hon skulle passa Majken medan jag och John for till SÖS för rutinultraljud. Så himla snällt, och guld värt för Majken som fick lite ensamtid med Linda.
Det kändes så märkligt att vara tillbaka på SÖS. För mindre än ett år sedan stod jag där, utanför förlossningen i marsmorgondiset, med nedhasade mjukisbyxor och hoodie över en taggad bebismage.
Så i dag, vid 08.00, fick vi se den här lilla plutten. Två armar, två ben, fyra klaffar i hjärtat och en vinkande hand. Nytt beräknat födelsedatum fick vi också.
1 juli.
Ett stycke juli-barn.
Majken har redan introducerats för lilla bebisen därinne. Vi har lärt henne plinga på hemma hos bebisen genom att trycka på min navel. “Plingplong” tjuter jag och Majken kiknar av skratt. Så bebisen kanske får heta det. Plingplong.

 

 

 

Loading Likes...

Gravidmage vecka 19 och en sprillans (nåja) ny outfit

gravid vecka 19 gravidmage pennkjol gravidkläder

Firar in denna extremt regntunga tisdag (har solen överhuvudtaget gått upp i dag? Oklart) med en helt ny outfit. Vit blus från H&M som jag bär till blå strumpbyxor från Lindex, loppisfyndade skor och en randig pennkjol som jag hittade på Emmaus för en oansenlig peng. Perfekt för att klämma ner en begynnande gravidmage. gravid gravidmage vecka 19 vänta barn bebis

Men alltså begynnande och begynnande? Är ungefär halvvägs i graviditeten och minns det som att magen var GIGANTISK vid den här tiden när jag väntade Majken. Kändes väl så (hade inget att jämföra med), plus att foglossningens vaggande ökade på gravidkänslan.
Mobilen plingade nyss och påminde mig om att att graviditeten nu är inne i vecka 19. Förutom ett lätt illamående som knackar på titt som tätt och några oklara buffningar inifrån magen känner jag mig inte ett dugg gravid. I dag ser jag knappt gravid ut. Skulle lika gärna kunna vara en uppsvullen efter-lunch-mage eller en släng av IBS.
Inga konstigheter. Men där finns tydligen ett barn. gravid gravidmage vecka 19 vänta barn

När jag väntade Majken (här är en bild på min gravidmage vecka 20) började jag känna sparkar vid det här laget. Och fick en rejäl chock när jag fick se ultraljudet. Minns att jag började grina när jag kom hem med de där bilderna. Ungen i magen såg så … konstig ut. Som en utomjording. John lugnade mig med att ingen ser särskilt fräsch ut i en ultraljuds-genomskärning. Well, well, han hade ju rätt. Majken visade ju sig – helt opartiskt – vara världshistoriens gulligaste unge.

Loading Likes...

Mars 2015: Gravid vecka 40, ett söndagsbarn & visioner om föräldrarollen

barn bebis spjälsäng inredning barnrum sänghimmel

Efter jobb in i kaklet med gravidmage i vädret under januari och februari (kryddat med filmtips, nostalgitrippar, cravings, babyshower och pyssel) så kom äntligen mars. Jag blev sjukskriven för foglossningen, vaggande runt hemma i väntan på bebis (som var beräknad till det magiska datumet 8 mars) och fixade fint i barnhörnan.

inredning vintage inspirationinredning vintage inspiration sängbord

Hängde upp tavlor och lät vissna blommor stå. Mitt hem har aldrig varit så städat och piffat. I alla fall i maghöjd och uppåt. Allt nedanför magen var en okänd dimension av världen. gravid vecka 40 gravidmage gravidkläder

Gravid i vecka 40, med svullna, röda fötter, sparkar på revbenen (från Majken alltså (så vig är jag inte)) och bästa graviduniformen: mammaleggings och randig tröja från Boobspjälsäng järnsäng inredning spjälsängsskydd

spjälsäng järnsäng barnlakan spjälsängsskydd

Bäddade den lilla järnsängen med nya lakan, gick där och drog med handen över skrynklorna och väntade. Och väntade. Och väntade. Inget hände. gravid vecka 41 gravidmage gravidkläder klänning H&M

Gravid i vecka 41 och tänkte att vad fasen, nu ålar jag på mig festklänningen, det kanske inte blir någonting med det där barnafödandet.

gravid gravidklänning

Skrev om mina visioner för barnet, föräldraskapet och föräldraledigheten. Om att dela lika, resa med bebis, flaskmata och att ha med barnet överallt. Och om vissa människors önskan om att ta ner dessa visioner på jorden. Det blev läsarstorm!

amelia-vår-2015

Så kom bebisen. Ja, i alla fall min bebis i tidningsform. Amelia vår som jag hade skapat tillsammans med en rad inspirerande kvinns.

gravid vecka 41 gravidmage

Skakade liv i mitt årliga våruppror och många av er hakade på. Så fint! Livade opp i allt vaggande. bebis majken emmas vintage

Så till slut. Efter några dagars bloggtystnad lade jag upp den här bilden. Ett par skrynkliga fötter, en bebisrumpa förpackad i minsta möjliga blöja och spretiga, älskade fingrar. Prick en vecka över tiden, den 15 mars, kom en Majken äntligen till världen – med ett avgrundsvrål.   Ett söndagsbarn. järnsäng bebis

Vårljuset letade sig in genom sovrumsfönstret där Majken låg och sög åt sig av allt det nya. Jag skrev om de där första darrande dagarna, om gråten, oron och frustrationensminkbord vintage inredning

Det kom blombud på löpande band och varenda hörn av lägenheten fick sin beskärda del av vår. bebis majken emmasvintage

Och här är den första bloggbilden på Majken. Tio dagar gammal fick “skrutten” även ett namn.  IMG_60731Lite så var mars. Väntan, väntan, väntan och sedan totalt omvälvande.

 

Loading Likes...

End of content

No more pages to load

Stäng meny